Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2015

JO 17 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealen matpotatis minskade med uppemot 1 000 hektar

Den preliminära arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2015 på riksnivå till 16 660 hektar. Det är en minskning med uppemot 1 000 hektar eller 5,6 % jämfört med föregående års slutliga statistik och är den lägsta arealen som hittills redovisats. Minskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra Götalands län. I dessa län minskade arealerna med 460 respektive 220 hektar. I Örebro respektive Norrbottens län minskade arealen med 60 hektar. Arealerna i Kalmar, Uppsala, Hallands, Västerbottens och Värmlands län minskade med mellan 30 och 50 hektar. Övriga län hade arealförändringar som var mindre än 30 hektar jämfört med föregående år. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 1990 minskade arealen omkring 3 000 hektar och minskningen av arealen fortsatte fram till år 2000, då arealen matpotatis minskat med ytterligare 3 000 hektar. Arealminskningen var sedan något större, 4 000 hektar fram till år 2010, främst i början av tioårsperioden. Mellan 2006 och fram till år 2011 var odlings­arealen mer konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Sedan 2011 har arealen minskat med 3 400 hektar eller 17 %, se Figur A.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2006–2015

Hektar

 

 

Arealen stärkelsepotatis ökade med drygt 300 hektar

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2015 redovisades till 6 450 hektar. Det är en ökning med 310 hektar eller 5,0 % jämfört med föregående års slutliga statistik. I Skåne och Kalmar län ökade arealen med 150 respektive 70 hektar jämfört med fjolåret. I Blekinge län stannade arealökningen vid 50 hektar. Uppemot 60 % av arealen stärkelsepotatis odlas i Skåne län, nära 30 % i Blekinge och drygt 10 % i Kalmar län.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårs­perioden var omkring 8 000 hektar för att sedan minska under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år, men för åren 2012–2014 stannade den odlade arealen på omkring 6 100 hektar. Under 2015 ökade arealen med 5,0 % jämfört med föregående år. Sett över hela tioårsperioden har arealen däremot minskat med 19 %.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2006–2015

Hektar

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2015 till 31 420 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinter­potatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördarna var lägre i början av den tioårsperioden 2006–2015, nämligen för åren 2006, 2007 och 2010. Hektarskördarna för alla de tre senaste åren är högre jämfört med de andra åren i tioårsperioden.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2006–2015

kg/hektar

 

Hallands och Östergötlands län har högsta hektarskördarna

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna med 37 830 respektive 36 160 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående år. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 33 130 kilo per hektar, vilket är 5 % högre hektarskörd än i fjol. I Norrbottens län är skörden per hektar 27 % lägre än i fjol. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Färskpotatisens hektarskörd i nivå med föregående år, men arealen minskade

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 000 kilo per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående år. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar. Det är en minskning med 2,8 procentenheter jämfört med fjolåret. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden på samma nivå som de rekordlåga totala skördarna 2006 och 2007

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 523 500 ton (se tabell 1). Det är 5 % lägre än 2014 års slutliga totalskörd och uppemot 6 % lägre än femårsgenomsnittet. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 78 % av landets totala matpotatisskörd.

Västra Götalands län har uppemot 10 % lägre totalskörd än föregående år. främst orsakat av en minskad odlingsareal. Norrbottens län och Västerbottens län har 36 % respektive 22 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Det kyliga vädret under sommaren och rikligt med regn ledde till låga skördar och problem att ta upp potatisen, även frostskador förekom i dessa län. Övriga län uppvisar samma mönster med minskade totalskördar jämfört med föregående år, men resultaten faller inom felmarginalen.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden 2006 och 2007 var de lägsta som ditintills noterats i landet. Skörden för 2015 är på samma nivå som dessa rekordlåga totalskördar, främst beroende på en minskning av odlingsarealen.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2006–2015

Ton

 

Fjärde året med hög hektarskörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 950 kilo per hektar vilket är i nivå med de tre närmast föregående åren då höga hektarskördar också uppnåddes jämfört med åren dessförinnan. Den totala skörden beräknas till 277 200 ton, vilket är i nivå med föregående års resultat (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som mat­potatis.

Av figur E framgår att 2015 års hektarskörd är på samma höga nivå som de tre närmast föregående åren. Tioårsperioden inleds med två år där besvärliga odlingsbetingelser ledde till låga hektarskördar för åren 2006 och 2007.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2006–2015

kg/hektar

Totalskörd av potatis för stärkelse

En minskad areal för åren från och med 2008 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. För 2014 och 2015 sker en återhämtning i totalskördenivån och nivån är för de senaste åren är på samma nivå som för 2009 och 2010 inom tioårsperioden, dock utan att nå upp till 2008 och 2011 års totalskördar. se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2006–2015

Ton

 

Obärgat i Skåne, Örebro och Norrbottens län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 190 hektar, se tabell 3. Det är i nivå med föregående år, men nästan dubbelt så stor areal som för 2013, då den minsta obärgade arealen redovisades sedan 1997. Jämfört med 2011 och 2012 som var besvärliga skördeår är det betydligt mindre som är obärgat. Störst obärgade arealer redovisas i Skåne och Örebro län med 70 respektive 40 hektar obärgat. Enstaka odlingar har fått lämnas helt obärgade, dels på grund av lokala kraftiga skyfall som dränkte grödan men också på grund av kraftiga bladmögelangrepp som orsakat totalskada. Enskilda brukare har drabbats hårt. I Norrbottens län rapporteras obärgade arealer vara orsakade av såväl kvävningsskador som frost men också att upptagningen omöjliggjordes av regn. För potatis för stärkelse beräknas endast 10 hektar eller 0,1 % av arealen vara obärgad på riksnivå. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårbruket försenat. I juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem med för mycket regn. Starka angrepp av bladmögel förekom i en del potatisodlingar. Under september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i november. Särskild norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder.

Viltskador i jordbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattningen in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att potatisodling endast var möjligt efter att man satt upp elstaket omkring sin odling. Resultaten finns redovisade i Viltskador i jordbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Liksom föregående år var små knölar det som rapporterades oftast. För 2015 års skörd uppgav 16 % av brukarna att små knölar förekom i större utsträckning än normalt, en minskning med 7 procentenheter jämfört med föregående år. Rötskador rapporterades av 10 % av lantbrukarna förekomma i större uträckning än normalt, en minskning med 4 procentenheter gentemot föregående år. Kommentarer om att knölarna var tunnskaliga lämnades i större utsträckning än normalt.

Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkning av den reducerade skördens storlek. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av små­fallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. Resultaten redovisas utför­ligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 (JO 29 SM 1501).