![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2015 | JO 17 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Arealen matpotatis minskade med uppemot 1 000 hektar
Den preliminära arealen matpotatis, som används för
beräkning av totalskördar, uppgick år 2015 på riksnivå till 16 660 hektar.
Det är en minskning med uppemot 1 000 hektar eller 5,6 % jämfört med
föregående års slutliga statistik och är den lägsta arealen som hittills
redovisats. Minskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra
Götalands län. I dessa län minskade arealerna med 460 respektive 220 hektar. I
Örebro respektive Norrbottens län minskade arealen med 60 hektar. Arealerna i
Kalmar, Uppsala, Hallands, Västerbottens och Värmlands län minskade med mellan 30
och 50 hektar. Övriga län hade arealförändringar som var mindre än 30 hektar
jämfört med föregående år. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår
inte i föreliggande statistik. I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar
matpotatis årligen. Fram till år 1990 minskade arealen omkring 3 000
hektar och minskningen av arealen fortsatte fram till år 2000, då arealen
matpotatis minskat med ytterligare 3 000 hektar. Arealminskningen var sedan
något större, 4 000 hektar fram till år 2010, främst i början av
tioårsperioden. Mellan 2006 och fram till år 2011 var odlingsarealen mer
konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Sedan 2011 har
arealen minskat med 3 400 hektar eller 17 %, se Figur A. Figur A. Matpotatis. Arealer 2006–2015 Hektar Arealen stärkelsepotatis ökade med drygt 300 hektar
Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2015
redovisades till 6 450 hektar. Det är en ökning med 310 hektar eller
5,0 % jämfört med föregående års slutliga statistik. I Skåne och Kalmar län
ökade arealen med 150 respektive 70 hektar jämfört med fjolåret. I Blekinge län
stannade arealökningen vid 50 hektar. Uppemot 60 % av arealen
stärkelsepotatis odlas i Skåne län, nära 30 % i Blekinge och drygt 10 %
i Kalmar län. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av
den senaste tioårsperioden var omkring 8 000 hektar för att sedan minska
under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid
årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning
under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år, men för åren
2012–2014 stannade den odlade arealen på omkring 6 100 hektar. Under 2015 ökade
arealen med 5,0 % jämfört med föregående år. Sett över hela tioårsperioden
har arealen däremot minskat med 19 %. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2006–2015 Hektar Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2015 till 31 420 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående
års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst-
och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Av figur C framgår att hektarskördarna var lägre i början
av den tioårsperioden 2006–2015, nämligen för åren 2006, 2007 och 2010. Hektarskördarna
för alla de tre senaste åren är högre jämfört med de andra åren i
tioårsperioden. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2006–2015 kg/hektar Hallands och Östergötlands län har högsta hektarskördarna
Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta
hektarskördarna med 37 830 respektive 36 160 kilo per hektar, vilket
är i nivå med föregående år. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis
och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till
33 130 kilo per hektar, vilket är 5 % högre hektarskörd än i fjol. I
Norrbottens län är skörden per hektar 27 % lägre än i fjol. När
hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora
obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av
hektarskörd per skördad areal görs. Färskpotatisens hektarskörd i nivå med föregående år, men arealen minskade
Hektarskörden för
färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till
21 000 kilo per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående
år. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar. Det är en
minskning med 2,8 procentenheter jämfört med fjolåret. Uppgifter om
färskpotatis insamlas för färskpotatissorter,
men brukaren har också möjlighet att ange skörd för
ytterligare sorter skördade
som färskpotatis. Totala matpotatisskörden på samma nivå som de rekordlåga totala skördarna
2006 och 2007
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
523 500 ton (se tabell 1). Det är 5 % lägre än 2014 års slutliga
totalskörd och uppemot 6 % lägre än femårsgenomsnittet. Fyra län dominerar
odlingen av matpotatis; Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands
län. Tillsammans står de i år för 78 % av landets totala matpotatisskörd. Västra Götalands län har uppemot 10 % lägre
totalskörd än föregående år. främst orsakat av en minskad odlingsareal.
Norrbottens län och Västerbottens län har 36 % respektive 22 % lägre
totalskörd jämfört med fjolåret. Det kyliga vädret under sommaren och rikligt
med regn ledde till låga skördar och problem att ta upp potatisen, även
frostskador förekom i dessa län. Övriga län uppvisar samma mönster med minskade
totalskördar jämfört med föregående år, men resultaten faller inom
felmarginalen. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den
senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden 2006 och 2007 var de
lägsta som ditintills noterats i landet. Skörden för 2015 är på samma nivå som
dessa rekordlåga totalskördar, främst beroende på en minskning av
odlingsarealen. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2006–2015 Ton Fjärde året med hög hektarskörd av potatis för
stärkelse
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 950 kilo per hektar vilket är i
nivå med de tre närmast föregående åren då höga hektarskördar också uppnåddes
jämfört med åren dessförinnan. Den totala skörden beräknas till 277 200
ton, vilket är i nivå med föregående års resultat (se tabell 2). I
beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.
Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion
ingår inte här utan redovisas som matpotatis. Av figur E framgår att 2015 års hektarskörd är på samma
höga nivå som de tre närmast föregående åren. Tioårsperioden inleds med två år
där besvärliga odlingsbetingelser ledde till låga hektarskördar för åren 2006
och 2007. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2006–2015 kg/hektar Totalskörd av potatis för stärkelse
En minskad areal för åren från och med 2008 har kompenserats
av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat
i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte
den kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna
som redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskade jämfört med
tidigare år. För 2014 och 2015 sker en återhämtning i totalskördenivån och nivån
är för de senaste åren är på samma nivå som för 2009 och 2010 inom
tioårsperioden, dock utan att nå upp till 2008 och 2011 års totalskördar. se
figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2006–2015 Ton Obärgat i Skåne, Örebro och Norrbottens län
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 190 hektar, se tabell 3. Det är i nivå med föregående år, men
nästan dubbelt så stor areal som för 2013, då den minsta obärgade arealen
redovisades sedan 1997. Jämfört med 2011 och 2012 som var besvärliga skördeår
är det betydligt mindre som är obärgat. Störst obärgade arealer redovisas i
Skåne och Örebro län med 70 respektive 40 hektar obärgat. Enstaka odlingar har
fått lämnas helt obärgade, dels på grund av lokala kraftiga skyfall som dränkte
grödan men också på grund av kraftiga bladmögelangrepp som orsakat totalskada.
Enskilda brukare har drabbats hårt. I Norrbottens län rapporteras obärgade
arealer vara orsakade av såväl kvävningsskador som frost men också att
upptagningen omöjliggjordes av regn. För potatis för stärkelse beräknas endast
10 hektar eller 0,1 % av arealen vara obärgad på riksnivå. Uppgifterna om
obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av obärgade arealer
varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Odlingsbetingelser
Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på
vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårbruket försenat. I
juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga
vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll
rapporterats om både torkskador och problem med för mycket regn. Starka angrepp
av bladmögel förekom i en del potatisodlingar. Under september kom stora
regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara.
Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i november.
Särskild norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder. Viltskador i jordbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014
samlades uppgifter om viltskadornas omfattningen in från alla jordbruksföretag
som var med i skördeundersökningen.
Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod
för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada
i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att
potatisodling endast var möjligt efter att man satt upp elstaket omkring sin
odling. Resultaten
finns redovisade i Viltskador i jordbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).
Skördens kvalitet
Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en
bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning
än normalt. Liksom föregående år var små knölar det som rapporterades oftast.
För 2015 års skörd uppgav 16 % av brukarna att små knölar förekom i större
utsträckning än normalt, en minskning med 7 procentenheter jämfört med
föregående år. Rötskador rapporterades av 10 % av lantbrukarna förekomma i
större uträckning än normalt, en minskning med 4 procentenheter gentemot
föregående år. Kommentarer om att knölarna var tunnskaliga lämnades i större
utsträckning än normalt. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som
kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används
vid beräkning av den reducerade skördens storlek. I potatisundersökningarna
görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet
för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till
9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar
bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Den här statistiken tar
inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade
skörden före inlagring. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet
“Beskrivning av statistiken”. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga
resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som
jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för
arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 (JO 29 SM 1501). |