Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2016

JO 17 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealen matpotatis ökade med omkring 600 hektar

Den preliminära arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2016 på riksnivå till 17 260 hektar. Det är en ökning med omkring 600 hektar eller 3,7 % jämfört med föregående års slutliga statistik som var den lägsta arealen som redovisats ditintills. Arealökningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra Götalands län. I dessa län ökade arealen med 320 respektive 160 hektar ifrån fjolårets låga arealnivå för dessa län. I Hallands och Gotlands län ökade arealen med 110 hektar vardera. I Dalarnas län ökade arealen med uppemot 40 hektar och i Uppsala och Västerbottens län uppgick arealökningen till uppemot 20 hektar vardera. I Östergötlands län minskade däremot arealen med 120 hektar. Arealerna i Gävleborgs och Jönköpings län minskade också med 20 respektive 10 hektar. Övriga län hade arealförändringar som var mindre än 10 hektar jämfört med föregående år. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i föreliggande statistik.

I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen omkring 10 000 hektar. Mellan 2006 och fram till år 2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Sedan 2011 har arealen fortsatt minska fram till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016 skedde en viss återhämtning och arealen ökade 600 hektar, se Figur A.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2007–2016

Hektar

 

 

Arealen stärkelsepotatis ökade med drygt 400 hektar

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2016 redovisades till 6 880 hektar. Det är en ökning med 420 hektar eller 6,5 % jämfört med föregående års slutliga statistik. I Skåne och Blekinge län ökade arealen med 320 respektive 70 hektar jämfört med fjolåret. I Kalmar län stannade arealökningen vid 30 hektar. Uppemot 60 % av arealen stärkelsepotatis odlas i Skåne län, nära 30 % i Blekinge och drygt 10 % i Kalmar län.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårs­perioden var omkring 8 000 hektar för att sedan minska under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år, men för åren 2012–2014 stannade den odlade arealen på omkring 6 100 hektar. Under 2015 ökade dock arealen igen och arealökningen fortsatte under 2016.  Även jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 420 hektar eller 6,5 %.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2007–2016

Hektar

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2016 till 32 010 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördarna, med undantag för år 2010 har en ökande trend under tioårsperioden.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2007–2016

kg/hektar

 

Hallands län har den högsta hektarskörden

Hallands län redovisar den högsta hektarskörden med 38 320 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående år. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 32 080 kilo per hektar också det i nivå med föregående år. I Örebro län är hektarskörden 18 % högre än i fjol. I Västerbottens och Norrbottens län är skörden per hektar omkring 30 % högre än i fjol. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Färskpotatisens areal och hektarskörd i nivå med föregående år

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 000 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som föregående år. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar, vilket är oförändrat jämfört med fjolåret. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden i nivå med femårsgenomsnittet

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 552 500 ton (se tabell 1). Det är 5,2 % högre än 2015 års slutliga totalskörd och i nivå med femårsgenomsnittet. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 76 % av landets totala matpotatisskörd.

Västerbottens län och Norrbottens län har 43 % respektive 33 % högre totalskörd jämfört med fjolårets låga skörd. Örebro och Gotlands län har 19 respektive 18 % högre totalskörd jämfört med föregående år. Västra Götalands län har uppemot 14 % högre totalskörd än föregående år främst tack vare en ökad odlingsareal. För övriga län är totalskördarna i nivå med föregående års resultat för länen.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden 2006 och 2007 var de lägsta som ditintills noterats i landet. Skörden för 2015 var på samma nivå som dessa rekordlåga totalskördar, främst beroende på en minskad odlingsareal. Under 2016 ökar den odlade matpotatisarealen, vilket ger en återhämtning av totalskördenivån.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2007–2016

Ton

 

Hög hektarskörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 45 040 kilo per hektar vilket är 2 080 kilo per hektar eller 4,8 % över närmast föregående år och 6,9 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden beräknas till 310 000 ton, vilket är 11,8 % högre jämfört med föregående års resultat och 14,3 % högre än femårsgenomsnittet. (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som mat­potatis.

Av figur E framgår att årets hektarskörd tillsammans med 2014 års är de högsta under perioden 2007-2016. Tioårsperioden inleddes 2007 med ett år där besvärliga odlingsbetingelser ledde till den lägsta hektarskörden under perioden. Den näst lägsta hektarskörden redovisas för 2010.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2007–2016

kg/hektar

Hög totalskörd av potatis för stärkelse

En minskad areal för åren från och med 2008 har kompenserats av goda hektarskördar, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. För 2014 och 2015 sker en återhämtning i totalskördenivån och skörden fortsätter att öka ytterligar för 2016 som är den högsta redovisade totalskörden under tioårsperioden. se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2007–2016

Ton

 

Obärgat i söder beroende på regn och kyla

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 130 hektar (0,8 %), se tabell 3. Det är i nivå med 2013, då den minsta obärgade arealen redovisades sedan 1997. Jämfört med 2011 och 2012 som var besvärliga skördeår är det betydligt mindre som är obärgat. Störst obärgade areal redovisas i Skåne län med 100 hektar obärgat. Enstaka odlingar har fått lämnas helt obärgade, främst på grund av lokala kraftiga skyfall som dränkte grödan. Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas endast 20 hektar eller 0,3 % av arealen vara obärgad på riksnivå, där är det främst odlingar i Blekinge län som drabbades av minusgrader följt av regn innan skördearbetet hunnit avslutas. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Sättningen genomfördes under goda förhållanden vid normal tidpunkt. Resten av sommaren blev relativ torr och varm. Torkan resulterade i att vattnet tog slut i vissa områden och där man inte kunde bevattna påverkade det skördenivån. Det torra vädret var inte gynnsamt för bladmögel och kommentarer om stora bladmögelangrepp är få under 2016.

Viltskador i jordbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att potatisodling endast var möjligt efter att man satt upp elstaket omkring sin odling. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).

Uppgifter om skördens kvalitet samlas inte längre in

Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års matpotatisundersökning en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av dessa uppgifter upphör från och med 2016 års undersökning. Uppgifterna efterfrågades inte av användarna i sådan omfattning att det var befogat att fortsätta insamlingen. Uppgiftslämnarbördan minskar något i och med att frågorna tas bort.

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. Se utförligare redovisning i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016 (JO 29 SM 1601).