![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2017 | JO 17 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Arealen matpotatis minskade med drygt 200 hektar
Arealen matpotatis, som används för beräkning av
totalskördar, uppgick år 2017 på riksnivå till 17 090 hektar. Det är en minskning
med 240 hektar eller 1,4 % jämfört med föregående års slutliga statistik.
Det är samtidigt 440 hektar mer än 2015 års matpotatisareal som var den lägsta
arealen som redovisats ditintills. Arealminskningen mätt i hektar var allra
störst i Skåne och Västra Götalands län. I dessa län minskade arealen med 220
respektive 120 hektar. I Dalarnas och Västerbottens län minskade arealen med
omkring 40 hektar vardera och i Uppsala och Gotlands län uppgick
arealminskningen till omkring 30 hektar vardera. I Östergötlands län ökade
däremot arealen med 170 hektar och i Kalmar län ökade arealen med cirka 30
hektar. Övriga län hade arealförändringar som var mindre än 20 hektar jämfört
med 2016. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i
föreliggande statistik. I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar
matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen med omkring 10 000
hektar. Åren 2006–2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till
omkring 20 000 hektar årligen. Efter 2011 har arealen fortsatt minska fram
till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016
skedde en viss återhämtning och arealen ökade uppemot 700 hektar. Arealen 2017
är den näst lägsta som redovisats hittills, se Figur A. Figur A. Matpotatis. Arealer 2008–2017 Hektar Arealen stärkelsepotatis ökade med 600 hektar
Arealen stärkelsepotatis för 2017 redovisades till 7 480
hektar. Det är en ökning med 600 hektar eller 8,7 % jämfört med 2016. I
Skåne län ökade arealen med 470 hektar. I Kalmar och Blekinge län ökade arealen
med 70 hektar vardera. Drygt 60 % av arealen stärkelsepotatis odlas i
Skåne län, nära 30 % i Blekinge och drygt 10 % i Kalmar län. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av
den senaste tioårsperioden var omkring 7 300 hektar för att sedan minska
under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid
årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning
under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år, men för åren
2012–2014 stannade den odlade arealen på omkring 6 100 hektar. Under 2015 ökade
dock arealen igen och har fortsatt öka även 2016 och 2017. Jämfört med
femårsgenomsnittet är arealökningen 2017 drygt 1 000 hektar eller 15,8 %. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2008–2017 Hektar Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2017 till 30 860 kilo per hektar, vilket är i nivå med
föregående års slutliga skattade hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom
färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för
tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och
utsädesodlingar av matpotatissorter. Av figur C framgår att hektarskördarna, med undantag för
år 2010 och 2017 har en ökande trend under tioårsperioden. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2008–2017 kg/hektar Östergötlands län har den högsta hektarskörden
Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden med
39 060 kilo per hektar, vilket är 3 600 kilo mer per hektar än 2016. Skåne
län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre
hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 31 390 kilo per hektar,
vilket är i nivå med 2016 år trots att den obärgade arealen är omfattande i
länet. Även Hallands län har mycket obärgat och hektarskörden är nästan
6 000 kilo per hektar lägre än i fjol och uppgår till 32 570 kilo per
hektar. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen.
Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen
beräkning av hektarskörd per skördad areal görs. Drygt 16 % av arealen är färskpotatis
Hektarskörden för
färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 140 kilo
per hektar, vilket är på samma nivå som föregående år. Av rikets
matpotatisareal var 16,1 % färskpotatisodlingar, vilket är en minskning
med 1,1 procentenheter jämfört med 2016. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare
sorter skördade som
färskpotatis. Totala matpotatisskörden i nivå med femårsgenomsnittet
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 527 500
ton (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 24 000 ton och 4,4 %
lägre än 2016 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det
18 400 ton (3,4 %) lägre. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis:
Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de
för 77 % av landets totala matpotatisskörd. Västerbottens län har 24 % lägre totalskörd än i fjol.
Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 % lägre totalskörd. I dessa län
finns det stora obärgade arealer 2017. Östergötlands län har 21 % större
totalskörd än föregående år, tack vare en ökad odlingsareal och ökad skörd per
hektar. För övriga län är totalskördarna i nivå med föregående års resultat för
länen. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den
senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskördarna 2006 och 2007 var de
lägsta som ditintills noterats i landet. Skörden för 2015 var på samma nivå som
dessa rekordlåga totalskördar, främst beroende på en minskad odlingsareal. Under
2017 är totalskördenivån återigen på samma låga nivå. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2008–2017 Ton Hektarskörden av potatis för stärkelse högst i
Kalmar län
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 070 kilo per hektar vilket är i
nivå med föregående år och med femårsgenomsnittet. Kalmar län har 10 % högre
hektarskörd jämfört med i fjol. I Skåne och Blekinge län är hektarskördarna i
nivå med 2016 trots att det finns det stora obärgade arealer 2017. Av figur E framgår hektarskördarna under perioden
2008-2017. År 2017 är ett år med besvärliga odlingsbetingelser där obärgade
arealer sänker hektarskördenivån. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2008–2017 kg/hektar Hög totalskörd av potatis för stärkelse
Den totala skörden beräknas till 329 600 ton, vilket
är 6,4 % mer än 2016 och 20,5 % högre än femårsgenomsnittet (se
tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även
utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till
stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis. En minskad areal för åren från och med 2008 har kompenserats
av goda hektarskördar, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor
utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga
arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som
redovisades för dessa år utan skörden totalt för riket minskade jämfört med
tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som sedan
ökade successivt. År 2017 uppvisas den högsta redovisade totalskörden under
tioårsperioden, se figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2008–2017 Ton Stora obärgade arealer
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 630 hektar (3,7 %), se tabell 3. Senaste året med stora
obärgade arealer var 2012, som liksom i år var ett besvärligt skördeår. De
största obärgade arealerna redovisas i Hallands och Skåne län med 230
respektive 160 hektar obärgade. Gotlands och Norrbottens län har 70 respektive
50 hektar obärgade. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten
obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade.
Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas 180
hektar eller 2,3 % av arealen vara obärgad på riksnivå. De obärgade
arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan
skördearbetet hunnit avslutas. Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom
förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag
och regioner. Odlingsbetingelser – regn när grödorna skulle skördas
Våren var kylig och grödorna skadades av frost på en del
håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på
flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador. De
regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit
ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer. I september började regnväder dra in över landet och det
regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och
försvårades. Potatisodlingarna drabbades av kvävningsskador på delar av fälten,
med kvalitetsproblem och försämrad lagringsduglighet som följd. Regnen ledde
också till obärgade arealer. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten
för maskinerna som orsak till att arealer har fått lämnats helt oskördade. På
slutet har även odlingar fått lämnas på grund av att skörden blivit
frostskadad. Viltskador i jordbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014
samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag
som var med i skördeundersökningen.
Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod
för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada
i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att potatisodling
endast var möjlig efter att man satt upp elstängsel omkring sin odling. Resultaten finns redovisade
i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502). Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster
Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster
utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. I
potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för
bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den
reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan
multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med
besvärliga skördeförhållanden kan leda till att bortsorteringen blir större än
normalt. Detta tas ingen hänsyn till i den nu presenterade statistiken. Se
utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”. Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års
matpotatisundersökning en bedömning av huruvida olika kvalitetsegenskaper
förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av dessa uppgifter upphörde
från och med 2016 års undersökning. Uppgifterna efterfrågades inte av
användarna i sådan omfattning att det var befogat att fortsätta insamlingen.
Uppgiftslämnarbördan minskade något i och med att frågorna togs bort. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt
medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd
och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket
för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om
jordbruksmarkens användning 2017 (JO 10 SM 1703). |