Statistiken med kommentarer

 

Arealen matpotatis minskade med drygt 200 hektar

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2017 på riksnivå till 17 090 hektar. Det är en minskning med 240 hektar eller 1,4 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Det är samtidigt 440 hektar mer än 2015 års matpotatisareal som var den lägsta arealen som redovisats ditintills. Arealminskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra Götalands län. I dessa län minskade arealen med 220 respektive 120 hektar. I Dalarnas och Västerbottens län minskade arealen med omkring 40 hektar vardera och i Uppsala och Gotlands län uppgick arealminskningen till omkring 30 hektar vardera. I Östergötlands län ökade däremot arealen med 170 hektar och i Kalmar län ökade arealen med cirka 30 hektar. Övriga län hade arealförändringar som var mindre än 20 hektar jämfört med 2016. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i föreliggande statistik.

I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen med omkring 10 000 hektar. Åren 2006–2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Efter 2011 har arealen fortsatt minska fram till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016 skedde en viss återhämtning och arealen ökade uppemot 700 hektar. Arealen 2017 är den näst lägsta som redovisats hittills, se Figur A.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2008–2017

Hektar

 

 

Arealen stärkelsepotatis ökade med 600 hektar

Arealen stärkelsepotatis för 2017 redovisades till 7 480 hektar. Det är en ökning med 600 hektar eller 8,7 % jämfört med 2016. I Skåne län ökade arealen med 470 hektar. I Kalmar och Blekinge län ökade arealen med 70 hektar vardera. Drygt 60 % av arealen stärkelsepotatis odlas i Skåne län, nära 30 % i Blekinge och drygt 10 % i Kalmar län.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårs­perioden var omkring 7 300 hektar för att sedan minska under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år, men för åren 2012–2014 stannade den odlade arealen på omkring 6 100 hektar. Under 2015 ökade dock arealen igen och har fortsatt öka även 2016 och 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är arealökningen 2017 drygt 1 000 hektar eller 15,8 %.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2008–2017

Hektar

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2017 till 30 860 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga skattade hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördarna, med undantag för år 2010 och 2017 har en ökande trend under tioårsperioden.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2008–2017

kg/hektar

 

Östergötlands län har den högsta hektarskörden

Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden med 39 060 kilo per hektar, vilket är 3 600 kilo mer per hektar än 2016. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 31 390 kilo per hektar, vilket är i nivå med 2016 år trots att den obärgade arealen är omfattande i länet. Även Hallands län har mycket obärgat och hektarskörden är nästan 6 000 kilo per hektar lägre än i fjol och uppgår till 32 570 kilo per hektar. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Drygt 16 % av arealen är färskpotatis

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 140 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som föregående år. Av rikets matpotatisareal var 16,1 % färskpotatisodlingar, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med 2016. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden i nivå med femårsgenomsnittet

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 527 500 ton (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 24 000 ton och 4,4 % lägre än 2016 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 18 400 ton (3,4 %) lägre. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 77 % av landets totala matpotatisskörd.

Västerbottens län har 24 % lägre totalskörd än i fjol. Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 % lägre totalskörd. I dessa län finns det stora obärgade arealer 2017. Östergötlands län har 21 % större totalskörd än föregående år, tack vare en ökad odlings­areal och ökad skörd per hektar. För övriga län är totalskördarna i nivå med föregående års resultat för länen.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskördarna 2006 och 2007 var de lägsta som ditintills noterats i landet. Skörden för 2015 var på samma nivå som dessa rekordlåga totalskördar, främst beroende på en minskad odlingsareal. Under 2017 är totalskördenivån återigen på samma låga nivå.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2008–2017

Ton

 

Hektarskörden av potatis för stärkelse högst i Kalmar län

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 070 kilo per hektar vilket är i nivå med föregående år och med femårsgenomsnittet. Kalmar län har 10 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. I Skåne och Blekinge län är hektarskördarna i nivå med 2016 trots att det finns det stora obärgade arealer 2017.

Av figur E framgår hektarskördarna under perioden 2008-2017. År 2017 är ett år med besvärliga odlingsbetingelser där obärgade arealer sänker hektarskördenivån.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2008–2017

kg/hektar

Hög totalskörd av potatis för stärkelse

Den totala skörden beräknas till 329 600 ton, vilket är 6,4 % mer än 2016 och 20,5 % högre än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

En minskad areal för åren från och med 2008 har kompenserats av goda hektarskördar, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades för dessa år utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som sedan ökade successivt. År 2017 uppvisas den högsta redovisade totalskörden under tioårsperioden, se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2008–2017

Ton

 

Stora obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 630 hektar (3,7 %), se tabell 3. Senaste året med stora obärgade arealer var 2012, som liksom i år var ett besvärligt skördeår. De största obärgade arealerna redovisas i Hallands och Skåne län med 230 respektive 160 hektar obärgade. Gotlands och Norrbottens län har 70 respektive 50 hektar obärgade. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas 180 hektar eller 2,3 % av arealen vara obärgad på riksnivå. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan skördearbetet hunnit avslutas. Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser – regn när grödorna skulle skördas

Våren var kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

I september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvårades. Potatisodlingarna drabbades av kvävningsskador på delar av fälten, med kvalitetsproblem och försämrad lagringsduglighet som följd. Regnen ledde också till obärgade arealer. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har fått lämnats helt oskördade. På slutet har även odlingar fått lämnas på grund av att skörden blivit frostskadad.

Viltskador i jordbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att potatisodling endast var möjlig efter att man satt upp elstängsel omkring sin odling. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Detta tas ingen hänsyn till i den nu presenterade statistiken. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års matpotatisundersökning en bedömning av huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av dessa uppgifter upphörde från och med 2016 års undersökning. Uppgifterna efterfrågades inte av användarna i sådan omfattning att det var befogat att fortsätta insamlingen. Uppgiftslämnarbördan minskade något i och med att frågorna togs bort.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2017 (JO 10  SM 1703).