Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2018

JO 17 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealen matpotatis minskade med 1 100 hektar

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2018 på riksnivå till 15 990 hektar. Det är en minskning med 1 100 hektar eller 6,4 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealminskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra Götalands län. I dessa län minskade arealen med 350 respektive 120 hektar. I Kalmar och Gotlands län minskade arealen med omkring 90 hektar vardera och i Norrbottens och Värmlands län uppgick arealminskningen till 80 respektive 50 hektar. Övriga län hade också arealminskningar i storleksordningen 30 hektar eller mindre jämfört med 2017. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i föreliggande statistik.

I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen med omkring 10 000 hektar. Åren 2006–2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Efter 2011 har arealen fortsatt minska fram till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år, se Figur A. Arealen 2018 är lägsta som redovisats sedan grödan introducerades i landet.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2009–2018

Hektar

 

 

Arealen stärkelsepotatis ökade med drygt 300 hektar

Arealen stärkelsepotatis för 2018 redovisades till 7 820 hektar inklusive utsädesodlingar. Det är en ökning med 340 hektar eller 4,5 % jämfört med 2017. I Skåne och Kalmar län ökade arealen med 170 respektive 110 hektar jämfört med 2017. I Blekinge län minskade däremot odlingen med 20 hektar. Drygt 60 % av arealen stärkelsepotatis finns i Skåne län, 25 % i Blekinge och 12 % i Kalmar län, endast 3 % av arealen stärkelsepotatis redovisas som odlade i övriga landet.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av perioden 2008–2018 var omkring 7 300 hektar för att sedan minska under några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år. För år 2012 stannade den odlade arealen på 6 000 hektar, men har sedan dess successivt ökat och uppgår 2018 till 7 820 hektar. Jämfört med femårsgenomsnittet är arealökningen 2018 drygt 1 200 hektar eller 18,3 %.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2009–2018

Hektar

Hektarskörden av matpotatis är 9 % lägre än i fjol

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2018 till 28 100 kilo per hektar, vilket är 2 740 kilo per hektar (9 %) mindre än föregående års slutliga skattade hektarskörd och 10 % lägre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Orsaken till den lägre hektarskördenivån är främst sommarens värme och torka, men i viss utsträckning också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. När jämförelsen görs mot föregående år bör man också ta i beaktande att stora obärgade arealer 2017 sänkte det årets hektarskördenivå.

Hektarskördarna har haft en ökande trend under inledningen av 2000-talet. Av figur C framgår att hektarskördarna år 2010 och 2018 är de lägsta under den redovisade perioden.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2009–2018

kg/hektar

 

Västra Götalands län har 24 % lägre hektarskörd jämfört med 2017

Högsta hektarskörden redovisas för Hallands län, 35 100 kilo per hektar. Lägre hektarskörd jämfört med 2017 redovisas för Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län med 24, 18 respektive 11 % lägre hektarskörd jämfört med föregående år. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 29 080 kilo per hektar, vilket är 2 320 kilo per hektar (7 %) lägre än 2017 som var ett år med stora obärgade arealer i länet. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Nästan 20 % av matpotatisarealen är färskpotatis

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 610 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som föregående år. Av rikets matpotatisareal var 19,9 % färskpotatisodlingar, vilket är en ökning med 3,6 procentenheter jämfört med 2017. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden är 17 % mindre än femårssnittet

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 449 400 ton (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 77 600 ton och 15 % mindre än 2017 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 92 000 ton (17 %) lägre. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 % av landets totala matpotatisskörd.

Västra Götalands, Gotlands och Örebro län har 28, 25 respektive 23 % lägre totalskörd än år 2017. Östergötlands och Skåne län har 13 respektive 12 % lägre totalskörd. Totalskörden i Hallands län är i nivå med fjolårets skörd. I Hallands och Skåne län förblev stora arealer obärgade under 2017. För övriga län med redovisning är skillnaderna i skördenivå mellan år inte statistiskt säkerställda.

Totalskörden är lägre än 2006, 2007 och 2015, men också lägre än missväxt-åren 1867 och 1899. För 2018 beror den låga totalskördenivån för matpotatis främst på en lägre hektarskördenivå, men även på en minskad odlingsareal. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden 2009–2018 visas i figur D.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2009–2018

Ton

 

Hektarskörden av potatis för stärkelse 20 % lägre

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 34 620 kilo per hektar vilket är och 20 % lägre jämfört med föregående år och med femårsgenomsnittet. Kalmar län har 35 % lägre hektar-skörd jämfört med i fjol. I Blekinge och Skåne län är hektarskördarna 27 respektive 15 % lägre jämfört med fjolåret, trots att det fanns det obärgade arealer, framför allt i Skåne år som sänkte hektarskördarna 2017.

Av figur E framgår hektarskördarna under perioden 2009–2017. År 2017 var ett år med besvärliga skördebetingelser och obärgade arealer sänkte hektarskördenivån. År 2018 drabbades odlingarna av sommartorka.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2009–2018

kg/hektar

 

Totalskörden av potatis för stärkelse 6 % mindre än femårssnittet

Den totala skörden beräknas till 270 800 ton, vilket är 17 % mindre än 2017 och 5,8 % mindre än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

I inledningen av tioårsperioden 2009–2017 uppgick arealen till omkring 7 000 hektar årligen. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen dess år fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som sedan ökade successivt. År 2017 uppvisas den högsta redovisade totalskörden under tioårsperioden, trots obärgade arealer på grund av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, eftersom sommartorkan ledde till att potatisen inte nådde upp till sin fulla skördepotential, se figur F.

 

 

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2009–2018

Ton

 

Mindre obärgade arealer än normalt

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 120 hektar (0,8 %), se tabell 3. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Västra Götalands län, främst orsakade av sommarens torka. Senaste åren med stora obärgade arealer var 2012 och 2017. För potatis för stärkelse finns inga rapporterade obärgade arealer 2018 främst beroende på den att gynnsamma väderleken under hösten gav gott om tid och goda förutsättningar för upptagningen av potatisen. Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser – en torr sommar

Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen. De regionala variationerna är stora och skurar har i vissa fall gjort att närbelägna odlingar hade helt olika förutsättningar. Odlingar som har bevattnats har kunnat nå full skördenivå, men vattnet har inte alltid räckt till för hela odlingsarealen och alla odlare har inte möjlighet att vattna sina grödor. Det förekommer att potatisen lämnats obärgad eftersom det inte varit lönt att ta upp skörden, då skördeutfallet var för litet och knölarna var för små. Enskilda brukare har drabbats hårt. Få lantbrukare rapporterade om problem med bladmögel eller frost under 2018.

Viltskador i jordbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att potatisodling endast var möjlig efter att man satt upp elstängsel omkring sin odling. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden eller torrår kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Under 2018 rapporterar många av lantbrukarna att andelen småfallande i skörden är större än normalt. Detta tas ingen extra hänsyn till i den nu presenterade statistiken. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års matpotatisundersökning en bedömning av huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av dessa uppgifter upphörde från och med 2016 års undersökning. Uppgifterna efterfrågades inte av användarna i sådan omfattning att det var befogat att fortsätta insamlingen. Uppgiftslämnarbördan minskade något i och med att frågorna togs bort.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2018 (JO 10  SM 1802).