![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2018 | JO 17 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Arealen matpotatis minskade med 1 100 hektar
Arealen matpotatis, som används för beräkning av
totalskördar, uppgick år 2018 på riksnivå till 15 990 hektar. Det är en minskning
med 1 100 hektar eller 6,4 % jämfört med föregående års slutliga
statistik. Arealminskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne och Västra
Götalands län. I dessa län minskade arealen med 350 respektive 120 hektar. I Kalmar
och Gotlands län minskade arealen med omkring 90 hektar vardera och i Norrbottens
och Värmlands län uppgick arealminskningen till 80 respektive 50 hektar. Övriga
län hade också arealminskningar i storleksordningen 30 hektar eller mindre jämfört
med 2017. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i
föreliggande statistik. I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar
matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen med omkring 10 000
hektar. Åren 2006–2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till
omkring 20 000 hektar årligen. Efter 2011 har arealen fortsatt minska fram
till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016
och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år, se Figur A.
Arealen 2018 är lägsta som redovisats sedan grödan introducerades i landet. Figur A. Matpotatis. Arealer 2009–2018 Hektar Arealen stärkelsepotatis ökade med drygt 300 hektar
Arealen stärkelsepotatis för 2018 redovisades till 7 820
hektar inklusive utsädesodlingar. Det är en ökning med 340 hektar eller 4,5 %
jämfört med 2017. I Skåne och Kalmar län ökade arealen med 170 respektive 110 hektar
jämfört med 2017. I Blekinge län minskade däremot odlingen med 20 hektar. Drygt
60 % av arealen stärkelsepotatis finns i Skåne län, 25 % i Blekinge
och 12 % i Kalmar län, endast 3 % av arealen stärkelsepotatis
redovisas som odlade i övriga landet. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av
perioden 2008–2018 var omkring 7 300 hektar för att sedan minska under
några år. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet
2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011
vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år. För år 2012 stannade
den odlade arealen på 6 000 hektar, men har sedan dess successivt ökat och
uppgår 2018 till 7 820 hektar. Jämfört med femårsgenomsnittet är
arealökningen 2018 drygt 1 200 hektar eller 18,3 %. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2009–2018 Hektar Hektarskörden av matpotatis är 9 % lägre än i fjol
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2018 till 28 100 kilo per hektar, vilket är 2 740 kilo
per hektar (9 %) mindre än föregående års slutliga skattade hektarskörd
och 10 % lägre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren. Till
matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt
konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera
samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Orsaken till den
lägre hektarskördenivån är främst sommarens värme och torka, men i viss
utsträckning också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen
ekologiskt odlad matpotatis ökat. När jämförelsen görs mot föregående år bör
man också ta i beaktande att stora obärgade arealer 2017 sänkte det årets hektarskördenivå. Hektarskördarna har haft en ökande trend under inledningen
av 2000-talet. Av figur C framgår att hektarskördarna år 2010 och 2018 är de
lägsta under den redovisade perioden. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2009–2018 kg/hektar Västra Götalands län har 24 % lägre hektarskörd jämfört med 2017
Högsta hektarskörden redovisas för Hallands län, 35 100
kilo per hektar. Lägre hektarskörd jämfört med 2017 redovisas för Västra
Götalands, Örebro och Östergötlands län med 24, 18 respektive 11 % lägre
hektarskörd jämfört med föregående år. Skåne län har en omfattande odling av
färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår
till 29 080 kilo per hektar, vilket är 2 320 kilo per hektar (7 %)
lägre än 2017 som var ett år med stora obärgade arealer i länet. När
hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora
obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av
hektarskörd per skördad areal görs. Nästan 20 % av matpotatisarealen är färskpotatis
Hektarskörden för
färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 610 kilo
per hektar, vilket är på samma nivå som föregående år. Av rikets
matpotatisareal var 19,9 % färskpotatisodlingar, vilket är en ökning med 3,6
procentenheter jämfört med 2017. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare
sorter skördade som
färskpotatis. Totala matpotatisskörden är 17 % mindre än femårssnittet
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 449 400
ton (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 77 600 ton och 15 %
mindre än 2017 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det
92 000 ton (17 %) lägre. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne,
Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 %
av landets totala matpotatisskörd. Västra Götalands, Gotlands och Örebro län har 28, 25
respektive 23 % lägre totalskörd än år 2017. Östergötlands och Skåne län
har 13 respektive 12 % lägre totalskörd. Totalskörden i Hallands län är i nivå
med fjolårets skörd. I Hallands och Skåne län förblev stora arealer obärgade
under 2017. För övriga län med redovisning är skillnaderna i skördenivå mellan
år inte statistiskt säkerställda. Totalskörden är lägre än 2006, 2007 och 2015, men också
lägre än missväxt-åren 1867 och 1899. För 2018 beror den låga totalskördenivån
för matpotatis främst på en lägre hektarskördenivå, men även på en minskad
odlingsareal. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden 2009–2018 visas i
figur D. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2009–2018 Ton Hektarskörden av potatis för stärkelse 20 % lägre
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 34 620 kilo per hektar vilket är och
20 % lägre jämfört med föregående år och med femårsgenomsnittet. Kalmar
län har 35 % lägre hektar-skörd jämfört med i fjol. I Blekinge och Skåne
län är hektarskördarna 27 respektive 15 % lägre jämfört med fjolåret, trots
att det fanns det obärgade arealer, framför allt i Skåne år som sänkte
hektarskördarna 2017. Av figur E framgår hektarskördarna under perioden 2009–2017.
År 2017 var ett år med besvärliga skördebetingelser och obärgade arealer sänkte
hektarskördenivån. År 2018 drabbades odlingarna av sommartorka. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2009–2018 kg/hektar Totalskörden av potatis för stärkelse 6 % mindre än
femårssnittet
Den totala skörden beräknas till 270 800 ton, vilket
är 17 % mindre än 2017 och 5,8 % mindre än femårsgenomsnittet (se
tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även
utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till
stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis. I inledningen av tioårsperioden 2009–2017 uppgick arealen
till omkring 7 000 hektar årligen. För 2012 och 2013 kunde inte den
kraftiga arealminskningen dess år fullt ut kompenseras med de höga
hektarskördarna som redovisades utan skörden totalt för riket minskade jämfört
med tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som
sedan ökade successivt. År 2017 uppvisas den högsta redovisade totalskörden under
tioårsperioden, trots obärgade arealer på grund av besvärliga
skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, eftersom
sommartorkan ledde till att potatisen inte nådde upp till sin fulla
skördepotential, se figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2009–2018 Ton Mindre obärgade arealer än normalt
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 120 hektar (0,8 %), se tabell 3. De obärgade arealerna finns
främst i Skåne och Västra Götalands län, främst orsakade av sommarens torka. Senaste
åren med stora obärgade arealer var 2012 och 2017. För potatis för stärkelse finns
inga rapporterade obärgade arealer 2018 främst beroende på den att gynnsamma
väderleken under hösten gav gott om tid och goda förutsättningar för
upptagningen av potatisen. Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom
förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag
och regioner. Odlingsbetingelser – en torr sommar
Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång
senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter
präglade resten av växtodlingssäsongen. De regionala variationerna är stora och
skurar har i vissa fall gjort att närbelägna odlingar hade helt olika
förutsättningar. Odlingar som har bevattnats har kunnat nå full skördenivå, men
vattnet har inte alltid räckt till för hela odlingsarealen och alla odlare har
inte möjlighet att vattna sina grödor. Det förekommer att potatisen lämnats
obärgad eftersom det inte varit lönt att ta upp skörden, då skördeutfallet var
för litet och knölarna var för små. Enskilda brukare har drabbats hårt. Få
lantbrukare rapporterade om problem med bladmögel eller frost under 2018. Viltskador i jordbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014
samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag
som var med i skördeundersökningen.
Resultaten visade att i södra Sverige var det främst vildsvin som stod
för skadorna i potatis, medan tranor var det djurslag som orsakade störst skada
i norrlandslänens matpotatisodlingar. Det fanns även rapporter om att
potatisodling endast var möjlig efter att man satt upp elstängsel omkring sin
odling. Resultaten
finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).
Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster
Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster
utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. I
potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för
bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den
reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan
multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med
besvärliga skördeförhållanden eller torrår kan leda till att bortsorteringen blir
större än normalt. Under 2018 rapporterar många av lantbrukarna att andelen
småfallande i skörden är större än normalt. Detta tas ingen extra hänsyn till i
den nu presenterade statistiken. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”. Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års
matpotatisundersökning en bedömning av huruvida olika kvalitetsegenskaper
förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av dessa uppgifter upphörde
från och med 2016 års undersökning. Uppgifterna efterfrågades inte av
användarna i sådan omfattning att det var befogat att fortsätta insamlingen.
Uppgiftslämnarbördan minskade något i och med att frågorna togs bort. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt
medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd
och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket
för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om
jordbruksmarkens användning 2018 (JO 10 SM 1802). |