Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2019

JO 17 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealen matpotatis ökade med uppemot 300 hektar

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2019 på riksnivå till 16 280 hektar. Det är en mindre ökning med 290 hektar eller 1,8 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealökningen mätt i hektar var allra störst i Gotlands och Skåne län. I dessa län ökade arealen med 120 respektive 110 hektar. I Hallands och Västra Götalands län ökade arealen med 80 hektar vardera. Kalmar, Stockholms, Jönköpings och Jämtlands län hade också arealökningar, i storleksordningen 30 hektar eller mindre, jämfört med 2018. För de län där odlingen istället minskade var minskningen störst i Östergötlands och Värmlands län. I dessa län minskade arealen med 50 respektive 30 hektar. Uppsala, Västerbottens, Södermanlands, Blekinge, Örebro och Dalarnas hade arealminskningar i storleksordningen 20 hektar eller mindre jämfört med 2018. I Kronobergs, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län var arealerna på samma nivå som för 2018. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i föreliggande statistik.

I början av 1980-talet odlades uppemot 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade arealen med omkring 10 000 hektar. Åren 2006–2011 var odlingsarealen tämligen konstant och uppgick till omkring 20 000 hektar årligen. Efter 2011 har arealen fortsatt minska fram till och med 2015 då endast 16 650 hektar matpotatis odlades. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år. Arealen 2018 var lägsta som redovisats sedan grödan introducerades i landet och 2019 ökade arealen något igen jämfört med 2018, se Figur A.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2010–2019

Hektar

 

 

Arealen stärkelsepotatis minskade med 550 hektar

Arealen stärkelsepotatis för 2019 redovisades till 7 370 hektar inklusive utsädesodlingar. Det är en minskning med 550 hektar eller 6,9 % jämfört med 2018. I Skåne och Blekinge län minskade arealen med 350 respektive 150 hektar jämfört med 2018. I Kalmar län minskade odlingen med 20 hektar. Hela 61 % av arealen stärkelsepotatis återfinns i Skåne län, 25 % i Blekinge och 12 % i Kalmar län. Endast 2 % av arealen stärkelsepotatis redovisas som odlad i övriga landet.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av perioden 2010 var uppemot 7 400 hektar. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen detta år. För år 2012 stannade den odlade arealen på 6 000 hektar, men har sedan dess successivt ökat och uppgick år 2018 till 7 920 hektar för att återigen minska till 7 370 hektar år 2019.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2010–2019

Hektar

Hektarskörden av matpotatis 18 % högre än i fjol

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2019 till 33 050 kilo per hektar, vilket är 4 970 kilo per hektar (18 %) mer än föregående års slutliga skattade hektarskörd och 8 % mer än genomsnittet för de fem när­­-mast föregående åren. När jämförelsen görs mot föregående år bör man beakta att föregående års värme och torka orsakade låga hektarskördenivåer på många håll i landet. Lantbrukarna har för 2019 rapporterat om att skörden blivit mer storfallande (större andel stora knölar) än normalt, vilket bidrar till en högre hektarskördenivå. Hektarskördarna har haft en ökande trend under inledningen av 2000-talet. Av figur C framgår att hektarskördarna år 2010 och 2018 är de lägsta under de senaste tio åren och hektarskörden 2019 är den högsta.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2010–2019

kg/hektar

 

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Örebro län har 34 % högre hektarskörd jämfört med 2018

Högsta hektarskörden redovisas för Östergötlands län, 40 160 kilo per hektar. Högre hektarskörd jämfört med 2018 redovisas för samtliga län med redovisning, med undantag för Gotlands, Västerbottens respektive Norrbottens län där hektarskördarna inte signifikant skiljer sig mot föregående år. Högre hektar­­-skörd jämfört med 2018 redovisas för Örebro och Västra Götalands län med 34 respektive 30 % högre hektarskörd jämfört med föregående år. För både Östergötlands respektive Dalarnas län redovisas 16 % och för Hallands län 12 % högre hektarskörd jämfört med föregående år.

Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår på grund av det till 33 370 kilo per hektar, vilket är 4 280 kilo per hektar (15 %) högre än 2018 som var ett år med sommartorka i länet.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Totala matpotatisskörden är 3 % mer än femårssnittet

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 538 200 ton (se tabell 1). Det är en ökning av skörden med 89 100 ton eller 20 % mer än 2018 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 17 300 ton (3 %) mer. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd.

Gotlands, Västra Götalands och Örebro län har 36, 35 respektive 32 % högre totalskörd än år 2018. Skåne, Hallands, Dalarnas och Östergötlands län har 17, 16, 15 respektive 13 % högre totalskörd. För övriga län med redovisade resultat, Västerbottens och Norrbottens län, är skillnaderna i skördenivå mellan år inte statistiskt säkerställda.

Nära 65 000 ton av den totala matpotatisskörden är färskpotatis

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 470 kilo per hektar. Det är inte en statistiskt säkerställd skillnad i avkastningsnivå gentemot föregående år. Av rikets matpotatisareal var 18,5 % färskpotatisodlingar, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med 2018. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis. I den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas uppemot 65 000 ton vara skördat som färskpotatis.

Totalskörden 2018 var lägre än 2006, 2007 och 2015, som var år med låga totalskördar på senare tid, men också lägre än missväxtåren 1867 och 1899. För 2018 berodde den låga totalskördenivån för matpotatis främst på en lägre hektarskördenivå, men även på en rekordlåg odlingsareal. För 2019 ökade odlings-arealen något samtidigt som skörden per hektar överstiger femårssnittet med 8 %. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden 2010–2019 visas i figur D.

 

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2010–2019

Ton

 

Hektarskörden av potatis för stärkelse 22 % högre än 2018

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 020 kilo per hektar vilket är 22 % högre jämfört med föregående år och i nivå med femårsgenomsnittet. Blekinge län har 33 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. I Kalmar och Skåne län är hektarskördarna 28 respektive 18 % högre jämfört med fjolåret.

År 2017 var ett år med besvärliga skördebetingelser och obärgade arealer sänkte hektarskördenivån. År 2018 drabbades odlingarna av sommartorka. För 2019 var skörden utdragen i tid, men ändå uppgår den obärgade arealen i denna preliminära skattning endast till några få hektar. Hektarskördarna under perioden 2010–2019 visas i figur E.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2010–2019

kg/hektar

 

Totalskörden av potatis för stärkelse 6 % över femårssnittet

Den totala skörden beräknas till 309 500 ton, vilket är 13 % mer än 2018 och 6 % mer än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

Efter en tillfällig arealökning år 2011 minskad arealen åren efter. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen dessa år fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som sedan ökade successivt. År 2017 uppvisas den högsta redovisade totalskörden under tioårsperioden, trots obärgade arealer på grund av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, eftersom sommartorkan ledde till att potatisen inte nådde upp till sin fulla skördepotential. År 2019 minskade arealen åter, men tack vare god avkastning per hektar överstiger totalskörden såväl fjolårsresultaten som femårssnittet, se figur  F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2010–2019

Ton

 

Dränkta delar av fält och frost ledde till obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 200 hektar (1,2 %), se tabell 3. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Hallands län. De främsta orsakerna som anges till de obärgade arealerna 2019 är regn som dränkt grödan, men även frostskador såväl under våren som under växtsäsongen och under skördeperioden. Senaste åren med stora obärgade arealer var 2012 och 2017. För potatis för stärkelse rapporteras några få hektar som obärgade 2019. Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Potatisen kunde sättas tidigt på många håll. Inledningen av maj var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador, främst på färskpotatisodlingar. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Men framförallt längs de sydöstra delarna upp till och med Uppsala län förekommer lokalt torkdrabbade grödor. Redan i början av augusti kom den första frostnatten i Västerbottens län och frostnätter under skördesäsongen fördröjde skördearbetet och ledde till obärgade arealer på flera håll i landet. Få lantbrukare rapporterade om problem med bladmögel under 2019.

Viltskador i jordbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502).

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Bortsortering och kvalitet

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden eller torrår kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan ändra hur stor del av skörden som bortsorteras. Under 2019 rapporterar många av lantbrukarna att andelen stora knölar i skörden är större än normalt. Detta tas ingen extra hänsyn till i den nu presenterade statistiken utan statistiken har beräknats med gängse standardtal. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Jordbrukarna gjorde fram till och med 2015 års matpotatisundersökning en bedömning av huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Insamling av uppgifterna upphörde från och med 2016 års undersökning.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902).