![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2019 | JO 17 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar
inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så
kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB
och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som
beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av
skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd
då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd
avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av
naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i
fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på
insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik.
Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för
olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt
kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population
som den preliminära skördestatistiken ska belysa, utgörs av jordbruksföretag
med odling av matpotatis respektive potatis för stärkelse under 2019. Skördestatistiken baseras på urvalsundersökningar med jordbruksföretag
som undersökningsenheter. Med jordbruksföretag
avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven
verksamhet under en och samma driftsledning. Uppgifter redovisas för grödorna matpotatis respektive potatis för
stärkelse. För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i
detta statistiska meddelande följande storheter: – odlad areal (hektar) – totalskörd (ton) – hektarskörd (kilo per hektar) – hektarskörd, reducerad (kilo per hektar). Dessutom redovisas: – hektarskörd
av färskpotatis (kilo per hektar) – odlad andel färskpotatis av den totala matpotatisarealen (%) – obärgad areal
(hektar och %). När hektarskördarna beräknas ingår eventuell obärgad areal
och osatta vändtegar i skattningen. Stora obärgade arealer sänker den skattade
hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs. Skörd av potatis redovisas dels för matpotatis och dels för
potatis för stärkelse. Till matpotatisen
räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion
även industripotatis för tillverkning av till exempel mos, chips, pommes frites
och för leverans till skalerier samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. I potatis för
stärkelse ingår även utsädesodlingar. Så görs statistiken
Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år
2019 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och
konventionellt odlade arealer. För 2019 års undersökning uttogs totalt 690
jordbruksföretag med odling av matpotatis och 160 företag med odling av
stärkelsepotatis. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina
skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda
av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag insamlas information om total
bärgade kvantiteter eller företagets hektarskördar. Arealuppgifterna är i regel
desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under
året, men delas för matpotatis upp på färsk- respektive höst- och
vinterpotatis. Den totala
hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den
skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen.
Den reducerade hektarskörden
erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering
och småfallande med hjälp av standardtal. Standardtalen baseras på uppgifter
från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå
och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av
småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis
för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades
standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för
bortsortering. Totalskörden
(netto), som är den redovisade, beräknas sedan genom att den reducerade
hektarskörden multipliceras med de aktuella arealuppgifterna. Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om
jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902). Statistikens tillförlitlighet
För att belysa den osäkerhet som
finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från
ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade
hektarskördar och totalskördar. I dessa undersökningar kan det
förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av
dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen,
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som
främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte
systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på
30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300
kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 30 000 ±
2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga
hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små. På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad
areal på 5,0 % och ett skattat medelfel på 1,5 procentenheter med liten felrisk
(5 %) säga att intervallet 5,0 ± 2 x 1,5 % (det vill säga 2,0–8,0 %)
omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är
små. Medelfelen för obärgade arealer är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa
medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att
beräkna konfidensintervall. Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade
stöd betraktas i detta sammanhang som totalregister för grödarealer, vilket
innebär att de procentuella medelfelen för hektar- och totalskörd blir
identiska. Bortfall
Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 8,8 %
(61 företag) och för potatis för stärkelse 3,8 % (6 företag). Bortfallet bedöms
inte leda till några systematiska fel av betydelse. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört utgör övertäckning. Från
och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om
jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att
undertäckningen minskats till en marginell nivå. Övertäckningen beräknas i den
preliminära statistiken till 18,7 % (129 företag) för matpotatis och
9,5 % (15 företag) för stärkelsepotatis. I övertäckningen inkluderas
företag som visar sig ha potatisodlingen utarrenderad, vilket just för
matpotatis är tämligen vanligt. Över- och undertäckningen bedöms påverka
resultaten i mycket liten utsträckning. Arealer vid jordbruksföretag som inte
ansöker om arealbaserade stöd, och därmed inte ingår i undersökningen, bedöms
för de aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att lämna säkra
uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts eller skickats vid
intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan
inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas. I
samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. Särskild granskning
görs till exempel när låga respektive höga hektarskördar redovisats. I vissa
fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på
blanketterna. Vid behov tas förnyad kontakt med uppgiftslämnarna. Vid
beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att
skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker
alltså hektarskörden. Säkerheten i
bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Jämförbarhet
Insamlingsmetoden för
potatisstatistiken förändrades 1999, varför statistikuppgifterna efter
förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna dessförinnan. Detta
beskrivs närmare i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”. Jämförbarheten med motsvarande
statistik för andra EU-länder bedöms vara god. Skördestatistik översänds
varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med
motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Eurostat
Database). Tidsserier med den slutliga skördestatistiken finns
tillgängliga i Jordbruksverkets statistikdatabas (www.jordbruksverket.se) och i SCB:s
statistikdatabas (www.scb.se). Annan statistik
Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in
sedan år 2003. Resultaten för 2018 har redovisats i Statistiska meddelanden
JO 14 SM 1901. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som kan förväntas
under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i
Statistiska meddelanden, senast JO 15 SM 1901. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. |