Statistiken med kommentarer

Största höstsådda arealen på drygt 30 år

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 519 100 hektar totalt för riket. Det är 10 procent mer än förra årets arealer och 12 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Den totala höstsådda arealen är den största sedan år 1976, då arealen uppgick till cirka 549 000 hektar. Uppgifterna har samlats in från ett urval av nästan 4 000 lantbrukare.

Höstsådden utgörs av 336 800 ha höstvete, 35 200 ha höstråg, 19 100 ha höstkorn, 57 600 ha rågvete, 69 800 ha höstraps samt 600 ha höstrybs.

Höstvete i nivå med femårsgenomsnittet

Höstvete är den höstsådda gröda som odlas mest. På riksnivå är arealen 6 procent större än 2007 års areal och i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. I Skåne, Hallands och Västra Götalands län har höstvetearealen ökat jämfört med 2007 och även jämfört med femårsgenomsnittet. Exempel på län där höstvetearealen istället har minskat är Södermanlands och Västmanlands län.

Rågarealen ökar med 36 procent

För riket totalt är årets höstsådda rågareal 36 procent större än förra årets och 47 procent större än femårsgenomsnittet. På länsnivå har rågsådden ökat mest i Skåne län, men den har ökat även i Östergötlands, Västra Götalands och Örebro län. Nästan hälften eller drygt 16 000 hektar av landets rågodling finns i Skåne.

Höstkornarealen ökar kraftigt

Höstkorn har under senare år blivit en allt vanligare gröda. Under hösten 2008 har sådden höstkorn ökat särskilt i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. På riksnivå har arealen ökat med drygt 80 procent och uppgår nu till 19 100 hektar.

Rågvetearealen ökar

I genomsnitt för landet som helhet är arealen rågvete 11 procent större än förra året och 8 procent större än femårsgenomsnittet. Exempel på län där rågvetearealen har ökat är Östergötlands, Gotlands och Hallands län. Minskad odling noteras bland annat i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län.

Figur A. Höstsådda arealer av spannmål 1999-2008

Hektar

Höstrapsarealen fortsätter att öka

Sådden av höstraps är 6 procent större än förra året och 43 procent över femårsgenomsnittet. Den ökade arealen kan vara en följd av både ökat intresse för odlingen på grund av tämligen höga rapspriser och relativt gynnsamma förhållanden för höstsådd i södra Sverige.

Odlingen av höstraps har ökat kraftigt under senare år och är nu tillbaka på de nivåer som odlades i början av 1990-talet. Årets höstsådda rapsareal kommer dock inte riktigt upp till rekordnivåerna 1989 och 1990 då den höstsådda arealen var större än 80 000 hektar.

Det är framförallt i Skåne som höstrapsodlingen har ökat i år. Där har den höstsådda arealen ökat med 11 000 hektar jämfört med förra året. I flertalet av de övriga länen där grödan odlas har arealen tvärtom minskat.

Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 600 hektar osäker.

Figur B. Höstsådda arealer av oljeväxter 1999-2008

Hektar

Ekologisk höstsådd ökar

Den ekologiskt odlade arealen av de höstsådda grödorna är i år cirka 24 200 hektar, vilket är 12 procent större än förra året. I tablå 1 redovisas de beräknade arealerna för 2007 och 2008. Uppgifter om ekologiskt odlad areal av höstkorn redovisas inte för 2007 eftersom det var för få observationer.

Även inom den ekologiska odlingen är höstvete den höstsådda gröda som odlas mest. Andelen höstvete är dock lite lägre än inom den konventionella odlingen. Höstråg och rågvete är två höstsådda grödor som odlas i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen.

Västra Götalands län är det län där det finns mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, sammanlagt 7 400 hektar. Där har arealen ökat med ca 1 400 hektar jämfört med 2007. I de övriga länen är det inga större förändringar.

Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som lantbrukaren har för avsikt att odla enligt ekologiska produktionsformer. Uppgifter om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005.

Tablå 1. Höstsådda arealer som kommer att odlas enligt ekologiska

produktionsformer


Gröda	Ekologisk höstsådd 2008	Medelfel,	Ekologisk höstsådd 2007	Medelfel,
	hektar	procent	hektar	procent


Höstvete	13 800	4	12 300	3
Höstråg	3 500	9	2 100	6
Höstkorn	200	10
Rågvete	4 700	8	4 500	9

Höstraps	1 800	8	2 400	6
Höstrybs	200	31	300	11

EU slopade kravet på träda

De ökade arealerna kan möjligen vara en effekt av de höga priser på spannmål och oljeväxter som rådde under 2007, vilket kan ha ökat intresset för odling bland jordbrukarna även om priserna under hösten 2008 varit betydligt lägre. En annan faktor som kan ha lett till ökade arealer är att EU beslutade att häva kravet på obligatorisk träda från och med 2008 års odlingssäsong.

Varierande väder påverkade möjligheterna att höstså

På många håll i Mellansverige kom det mycket regn i september när marken skulle förberedas för höstsådden. En del av den planerade sådden blev därför inte av. I de södra delarna av landet var det dock gynnsamma förhållanden för höstsådd.

Det regniga vädret under oktober och november i Mellansverige har på vissa håll medfört att marken är vattenmättad och höstsådden får därmed svårare att klara vintern. Övervintringen kan därför bli sämre än vanligt. Detta skulle i så fall innebära att den höstsådda arealen kommer att reduceras och istället ersättas med vårsådda grödor.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs 2008. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.

Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Uppgifterna är slutliga. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2007. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 2003-2007.