Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter 2002

JO 19 SM 0201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Uppgifter om skördens storlek av spannmål, ärter och oljeväxter samlas in via en landsomfattande intervjuundersökning med ett urval av lantbrukare.

Skördestatistiken används för ekonomiska kalkyler inom jordbrukssektorn, export/importplanering, försörjningsbalansberäkningar, beredskapsplanering, underlag för jordbrukspolitiska bedömningar och beräkning av stödnivåer. Den används även inom rådgivning, forskning och utbildning samt för internationell rapportering. Till EU sker rapportering enligt bindande förordningar. Inom miljöområdet används skördestatistiken för näringsbalansberäkningar och vid beräkning av risk för näringsläckage till vattendrag.

Skördestatistiken ingår också som en del i den allmänna information som den officiella statistiken skall täcka in. Användare är här bl.a. massmedia och allmänhet.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Skördestatistiken baseras på en urvalsundersökning med jordbruksföretag som undersökningsenheter (UE). Undersökningspopulationen för skörd av spannmål, ärter och oljeväxter utgörs av jordbruksföretag som har mer än 5,0 hektar åkermark. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa stödregister, IAKS.

Landet är indelat i 106 skördeområden (SKO), i första hand avsedda att ligga till grund för skördestatistiken. Huvudprincipen för indelningen har varit att bilda områden som är så homogena som möjligt beträffande skördeavkastningen. Dessutom har hänsyn tagits till klimat, jordart, topografi och odlingsinriktning. Indelningen i skördeområden finns redovisad i "Områdesindelningar i lantbruksstatistiken 1998", MIS 1998:1.

För årets intervjuundersökning uttogs totalt 4 350 UE fördelade på 101 SKO av rikets samtliga 106 SKO. Fem fjällbygdsområden där praktiskt taget ingen odling av spannmål, ärter eller oljeväxter förekommer har undantagits.

Urvalet är draget som ett stratifierat πps-urval (probability proportion to size) med SKO som strata. I πps-urvalet beror storleken på respektive företags ur­valssannolikhet på företagets arealer av undersökningsgrödorna enligt årets upp­gifter i IAKS. Vid beräkningen av storleksmåttet för urvalssannolikheten får de frekventa grödorna höstvete, vårkorn och havre vikten 0,7. Övriga undersök­ningsgrödor ges vikten 1 för att de ska få större chans att komma med.

Var fjärde UE i urvalet tas ut för en preliminär beräkning på riksnivå. Dessa UE behandlas med förtur vid intervjuarbetet och vid den fortsatta bearbetningen vid SCB. Detta underurval av 1 087 UE utgör underlag för skattningen på riksnivå som redovisas i detta statistiska meddelande.

Genom intervjuer med jordbrukarna inhämtas uppgifter om skörden av de åtta spannmålsgrödorna, samt om skörden av ärter och oljeväxter. Med ärter avses kokärter och foderärter till mognad. Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar.

Så görs statistiken

Företag som valts ut får i mitten av augusti ett brev med information om undersökningen. Uppgiftslämnandet är frivilligt. Efter avslutad skörd i oktober - november kontaktas de uttagna lantbrukarna per telefon. Intervjuerna genom­förs av SCB:s regionala intervjuare. Intervjuarbetet utförs enligt detaljerade instruktioner. Utbildning av intervjuarna sker vid lokala kurser.

Uppgifter samlas in om årets bärgade kvantiteter av spannmåls-, ärt- och olje­växtgrödor. Även uppgifter om vilka vattenhalter kvantiteterna avser samlas in. För spannmål och ärter omräknas uppgiven kvantitet till 15,0 procents vatten­halt och för oljeväxter till 9,0 procents. Hektarskörden erhålls genom att kvanti­teten divideras med gårdens grödareal.

Vid besvärliga skördeförhållanden händer det att lantbrukaren lämnar oskördad gröda kvar på fältet. Uppgifter om obärgade arealer inhämtas för samtliga undersökningsgrödor. För obärgad areal är totalskörden noll vilket leder till att den genomsnittliga hektarskörden sänks. Om den skördade kvantiteten har kasserats direkt efter skörd har totalskörden också satts till noll, men den aktuella arealen har då inte tagits med vid beräkningen av obärgad areal.

Uppgiftsblanketterna granskas först manuellt i samband med dataregistreringen. Därefter sker maskinella kontroller. Vid behov tas förnyad kontakt med upp­giftslämnarna för kompletteringar.

Skattning av hektarskörd görs för skördeområden. Därefter sker sammanväg­ning till resultat för hela riket. På basis av hektarskörden och aktuell grödareal beräknas bärgad totalskörd.

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om åkerarealens användning som publicerades i juni 2002 i det statistiska meddelandet JO 10 SM 0202. Resultaten grundar sig på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa stödutbetalningsregister, IAKS. Det innehåller gröduppgifter som lämnats av jordbrukare som ansökt om arealersättning och har minst 0,3 hektar åkermark.

I detta statistiska meddelande har de i juni redovisade preliminära grödarealerna minskats med arealer skördade som grönfoder. Grönfoderarealerna har beräknats utifrån uppgifter som lantbrukarna lämnat i samband med intervjuerna om skördens storlek.

Arealuppgifterna för åren 1997-1999 avser definitiva resultat från Lantbruksregistret (LBR). Grödarealerna för 2000 och 2001 baseras på IAKS men har minskats med arealer skördade som grönfoder.

Jämförelser av arealer och totalskördar för åren 2000, 2001 och 2002 med tidigare år bör göras med viss försiktighet då populationerna är något olika och redovisningen av grödarealerna skett enligt något olika regler. En skillnad är till exempel att fält med delvis utvintrad höstsäd, som hjälpsåtts med annan gröda, ofta redovisas som blandsäd i IAKS.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkning­arna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för de skattade hektarskördarna och totalskördarna. I medel­felet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel.

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t ex en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 procent (dvs 135 kg/ha) kan man med 95 procents sannolikhet säga att intervallet 4 500 + 2 x 135 (dvs 4 230 - 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För vissa grödor är medelfelet för totalskörden större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal med skattad areal skördad som grönfoder.

För åren 1997-1998 inhämtades uppgifter om grödarealer endast för ett urval av företag. Detta medför att även grödarealerna är behäftade med urvalsfel under dessa år.

Urvalsramen till undersökningen 2002 utgörs av företag i 2002 års IAKS, vilket medför att över- och undertäckning som beror på förändringar i företags­beståndet minskats till en marginell nivå. Arealer utanför IAKS bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av liten betydelse.

Andelen bortfall i årets preliminära beräkning på riksnivå blev 3,3 procent (35 UE), varav vägrare 2,2 procent (24 UE).

Bra att veta

Normskördar

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Normskördar beräknas för höstvete, vårvete, råg, vårkorn, havre, slåttervall (t.o.m. 1997), matpotatis och potatis för stärkelse. Resultaten redovisas i juni varje år i Statistiskt meddelande, JO 15 SM 0201. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Annan statistik

Preliminära uppgifter om åkerarealens användning i juni 2002 har redovisats i juni i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0202.

En tidig prognos för 2002 års skörd av spannmål och raps/rybs redovisades av Jordbruksverket i augusti. Den tidiga prognosen baserades på väderdata och skördarnas storlek under en längre tidsperiod och redovisades i JO 29 SM 0201.

I JO 19 SM 0202 redovisas i december preliminära skörderesultat för län och produktionsområden, nu med ett urval av 4 350 lantbrukare som undersök­ningsunderlag.

I december redovisas preliminär skörd av matpotatis och potatis för stärkelse i JO 17 SM 0201.

Definitiva uppgifter om 2002 års grödarealer kommer att redovisas i april 2003 i JO 10 SM 0301.

Definitiva uppgifter om hektarskördar och totalskördar för år 2002 kommer att redovisas i april 2003 i JO 16 SM 0301.

Uppgifter om höstsådda arealer år 2002 publiceras i december i JO 18 SM 0201.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik & fakta och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Den definitiva statistiken för tidigare år (fr.o.m. 1965) finns tillgänglig i Sveriges statistiska databaser. Åtkomst sker via www.scb.se och användandet är avgiftsfritt.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kommer också att kunna erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jord­bruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.