Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter 2002

JO 19 SM 0202

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket gällande 2002 års skörd av spannmål, ärter och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande intervjuundersökning där cirka 4 350 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2002 kommer att redovisas i april 2003 när definitiva grödarealer finns tillgängliga.

Totalskördar av spannmål

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden bli 5,47 miljoner ton. Det motsvarar ungefär genomsnittet för de fem senaste åren. Minskade spannmålsarealer upp­vägs av att hektarskördarna på riksnivå är högre än normalt.

I tablå 1 redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet, ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet". För jämförelse med tidigare år redovisas även procentuell skillnad mellan 2002 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren.

 

Tablå 1. Totalskördar 2002. Preliminära uppgifter på riksnivå

 

 

 

Totalskörden av höstvete uppgår till cirka 1,8 miljoner ton vilket motsvarar 34 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete brukar variera kraftigt från år till år beroende på hur förutsättningarna för höstsådd varit året innan. Den nederbördsrika hösten 2001 ledde till minskade arealer av både höstvete och de övriga höstsådda spannmålsgrödorna.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 91 700 ton. De redovisade skördeupp­gifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hektarskördar av spannmål

Höstvete har jämfört med tidigare år gett hög skörd per hektar i flera län, bland annat i Uppsala, Kalmar, Gotlands, Hallands och Värmlands län. I Skåne och Östergötlands län har avkastningen av höstvete varit i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Skåne är ändå det län där höstvete har gett högst skörd per hektar. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete vara 6 procent högre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av vårvete beräknas på riksnivå vara i nivå med femårs­genomsnittet.

Höstråg har i Skåne gett en avkastning som är nära genomsnittet för de fem senaste åren. Flera av de övriga länen, bland annat Östergötlands och Västra Götalands län, visar hektarskördar av höstråg som är högre än motsvarande femårsgenomsnitt. I medeltal för landet som helhet är avkastningen cirka 7 procent högre än femårsgenomsnittet.

Vårkorn har gett bra avkastning i flera län, bland annat i Uppsala, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väster­bottens och Norrbottens län. Se vidare i diagram 1 där 2002 års hektarskördar av vårkorn på länsnivå redovisas tillsammans med genomsnittsskördarna för åren 1997-2001. På riksnivå är vårkornets hektarskörd 8 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Havre har gett hög hektarskörd i flertalet av länen. Ett undantag är Dalarnas län, där det rapporterats om att grödorna gulnat som en följd av lokala regn under början av växtsäsongen. I de södra delarna av Kronobergs län har havren och även andra grödor skadats av häftiga regn efter vårsådden. På riksnivå visar havre hög avkastning per hektar, 16 procent högre än i fjol och 10 procent högre än femårsgenomsnitt och normskörd.

Rågvete visar i år bra skörd per hektar i samtliga län. Jämfört med länens fem­årsgenomsnitt är ökningen till exempel 24 procent på Gotland, 22 procent i Hallands län och 16 procent i Västra Götalands län. På riksnivå är ökningen 19 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Hektarskörden uppgår till 5 530 kilo per hektar och är den högsta som uppmätts under de åtta år som grödan ingått i SCB:s skördestatistik. En del av förklaringen till det höga skördeutfallet kan vara att nya sorter introducerats de senaste åren. Under 2002 har en av de mer högavkastande sorterna kommit att dominera odlingen.

I tablå 2 nedan redovisas preliminära hektarskördar för de aktuella grödorna. Observera att högt medelfel innebär att uppgiften är osäker. Normskördarna är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar, samt en trendfaktor. Se vidare under "Bra att veta".

 

Tablå 2. Hektarskördar 2002. Preliminära uppgifter på riksnivå

 

 

 

Ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 84 400 ton, vilket är 11 procent mer än i fjol. Ärterna har i vissa områden, bland annat i Östergötlands län, lidit av syrebrist på grund av för mycket nederbörd under försommaren. Resultaten visar på en stor variation i skördeutfall mellan olika gårdar. I genomsnitt för landet som helhet beräknas hektarskörden till cirka 3 100 kilo per hektar. Det är 9 procent mer än förra året och 16 procent mer än femårsgenomsnittet.

Oljeväxter

Totalskörden av raps och rybs beräknas bli 159 900 ton. Det är cirka 50 procent mer än förra året och 26 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Odlingen av raps och rybs har visat en nedåtgående trend under flera år men 2002 ökade arealen med hela 50 procent jämfört med föregående års areal. Det ökade odlingsintresset kan bland annat förklaras av ett höjt prisläge för oljeväxtfrö.

I Skåne blev avkastningen av höstraps 2 800 kilo per hektar vilket är 8 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Högst hektarskörd har höstrapsen gett i Västra Götalands län, där den beräknas till 3 300 kilo per hektar. I genomsnitt för riket är hektarskörden av höstraps något lägre än i fjol men i nivå med femårsgenomsnittet. Vårraps visar på riksnivå en hektarskörd som är något högre än femårsgenomsnitt och fjolårsskörd.

Den totala skörden av oljelin beräknas till cirka 5 400 ton. Avkastningen per hektar är i genomsnitt för landet cirka 1 700 kilo vilket är bättre än på många år. Det har förekommit hektarskördar på uppemot 3 000 kilo per hektar, men variationen mellan olika gårdar är stor. Den torra och varma hösten gjorde att odlarna kunde tröska linet under bra skördeförhållanden och andelen obärgad areal är betydligt mindre än vad den har varit de senaste åren.

Odlingsbetingelser

Hösten år 2001 präglades av mycket nederbörd och sen skörd. Det medförde att arealen med höstsådda spannmålsgrödor minskade. Vårsådden kom igång tidigt i hela landet. En varm period följde, men maj och juni blev samtidigt relativt ostadiga och nederbördsrika. I mitten av juli inleddes en lång varm och torr period. Grödorna utvecklades väl men i slutet av perioden blev torkan besvärande och ledde till försämrad tillväxt. Tröskningen kom igång tidigt och kunde genomföras under bra väderförhållanden. Skördearbetet löpte smidigt vilket bör ha lett till bra kvalitet på de skördade kvantiteterna. Det har emellertid rapporterats om låga volymvikter. Uppgifter skördens kvalitet inhämtas dock inte i denna undersökning.

Obärgade arealer

Av spannmålsgrödorna beräknas 0,3 procent av arealen vara obärgad. Det är betydligt mindre än förra året då 2,9 procent av spannmålsarealen förblev oskördad. Av raps- och rybsarealen beräknas cirka 1,7 procent vara obärgad och detsamma gäller för cirka 3,3 procent av oljelinarealen.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas antal undersökningsenheter (UE) som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. En UE motsvarar ett jord­bruksföretag. Definitiva resultat för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 UE. Vid färre UE ersätts skördeuppgiften i tabel­len med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner.

Grödarealerna är hämtade från den preliminära statistiken om åkerarealens an­vändning i juni 2002. Statistiken baseras på uppgifter från jordbrukare som ansökt om arealbaserat stöd 2002. De grödarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".