Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter 2003

JO 19 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2003 års skörd av spannmål, ärter och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande intervjuundersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Motsvarande preliminära uppgifter för län och produktions­områden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från cirka 4 350 lantbrukare. Definitiva resultat för 2003 kommer att redovisas under våren 2004.

Totalskördar av spannmål

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5,32 miljoner ton. Det är något mindre än totalskörden för 2002 och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Låga hektarskördar uppvägs av att spannmålsarealen har ökat med uppemot 3 procent. I diagram 1 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat under de senaste tio åren. Observera att diagrammen för spannmål och raps/rybs har olika skalor, se diagram 2.

I tablå 1 redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet - ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet".

I tablån redovisas även den procentuella skillnaden mellan 2003 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De stora procentuella skillnaderna för höstråg, höstkorn, vårraps, vårrybs och oljelin beror i första hand på att den odlade arealen har ändrats.

 

 

Tablå 1. Totalskördar 2003. Preliminära uppgifter för riket

 

 

Totalskörden av höstvete uppgår till cirka 2,0 miljoner ton vilket motsvarar 37 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var rekordstor, men ogynnsamma förhållanden i samband med etableringen ledde till ojämna bestånd. Diagram 3-5 visar spannmålsslagens andel av totalskörden de tre senaste åren.

Totalskörden av blandsäd beräknas bli 97 300 ton. De redovisade skördeupp­gifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Till viss del ingår även arealer med höstsådd spannmål som hjälpsåtts med vårsäd. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hektarskördar av spannmål

Hektarskörden av höstvete är 10 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och nästan 15 procent lägre än ifjol. Avkastningen beräknas på riksnivå till cirka 5 550 kg/hektar, och är den lägsta hektarskörden av höstvete på 15 år.

Hektarskörden av vårvete beräknas vara i nivå med femårsgenomsnittet. Vårkornets hektarskörd är 6 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Havre har också gett en relativt hög avkastning per hektar, 7 procent högre än femårsgenomsnittet.

I tablå 2 redovisas preliminära hektarskördar för 2003, samt femårsgenomsnitt och normskörd för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under "Bra att veta". Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

Tablå 2. Hektarskördar 2003. Preliminära uppgifter för riket

 

 

Ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 81 100 ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Skörden per hektar beräknas i genomsnitt bli cirka 3 300 kg/ha. Det är 7 procent mer än förra året och 27 procent mer än femårsgenomsnittet. Resultaten visar dock på en stor variation i skördenivå mellan olika gårdar.

Oljeväxter

Totalskörden av raps och rybs beräknas bli cirka 132 000 ton. Det är 17 procent mindre än förra året men i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. I diagram 2 redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat under de senaste tio åren. Observera att diagrammen för spannmål och raps/rybs har olika skalor.

Hektarskörden av höstraps är i samma storleksordning som året innan men runt 5 procent lägre än femårsgenomsnittet. Vårraps visar en hektarskörd som också är några procent lägre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av oljelin beräknas till cirka 6 600 ton. Avkastningen per hektar är liksom ifjol hög jämfört med tidigare år. Den torra och varma hösten gjorde att odlarna kunde tröska linet under bra skördeförhållanden.

Obärgade arealer

Det finns inte mycket obärgade arealer, preliminärt beräknas endast 0,3 procent av spannmålsarealen vara obärgad. Detsamma gäller raps- och rybsarealen där de preliminära beräkningarna också visar på cirka 0,3 procent obärgad areal.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal undersökningsenheter (UE) som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. En UE motsvarar ett jordbruksföretag. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2003 baseras på ett mindre antal intervjuer än de definitiva resultaten för åren 1998-2002. Som en följd är medelfelen för uppgifterna avseende 2003 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 1998-2002. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 UE. Vid färre UE ersätts skördeuppgiften i tabel­len med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på uppgifter från jordbrukare som ansökt om arealbaserat stöd 2003. De grödarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".