Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter 2003

JO 19 SM 0302

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket gällande 2003 års skörd av spannmål, ärter och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande intervjuundersökning där cirka 4 350 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2003 kommer att redovisas under våren 2004.

Totalskördar av spannmål

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5,3 miljoner ton. Det är något mindre än totalskörden för 2002 och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Låga hektarskördar av de höstsådda grödorna uppvägs av att den totala spannmålsarealen har ökat med drygt 2 procent.

Totalskörden av höstvete uppgår till cirka 2,1 miljoner ton vilket motsvarar 38 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var rekordstor, men ogynnsamma förhållanden i samband med etableringen ledde till ojämna bestånd.

Rågskörden uppgår till 0,12 miljoner ton, en minskning med drygt 20 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Minskningen beror framförallt på att den odlade arealen har minskat.

Minskad areal av vårkorn har medfört att totalskörden av denna gröda, som uppgår till 1,5 miljoner ton, är nästan 10 procent lägre än genomsnittet för den senaste femårsperioden. Odlingen av havre har minskat med 5 procent jämfört med genomsnittsarealen för de föregående fem åren. Totalskörden på 1,1 miljoner ton är dock i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av blandsäd beräknas vara cirka 94 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Till viss del ingår även arealer med höstsådd spannmål som hjälpsåtts med vårsäd. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hektarskördar av spannmål

Skördeutbytet per hektar är lågt för de höstsådda grödorna, särskilt för höstvete. På riksnivå är hektarskörden av höstvete cirka 5 600 kg/hektar, vilket är 8 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 13 procent lägre än ifjol.

I Skåne, Gotlands och Värmlands län är höstveteskörden i nivå med tidigare års resultat, men i de övriga länen visar höstvete låg eller mycket låg avkastning. I Östergötlands län är hektarskörden av höstvete nästan 20 procent lägre än femårsgenomsnittet.

Skördenivån för höstråg ligger nära genomsnittet för de senaste fem åren i Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län, som är de tre län som har den största odlingen. För riket som helhet är hektarskörden runt 3 procent lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden för rågvete är också några procent lägre är femårsgenomsnittet på riksnivå.

För de vårsådda grödorna är skördeutbytet bättre. Hektarskörden av vårvete beräknas för riket vara i nivå med femårsgenomsnittet. Vårkorn och havre har gett förhållandevis höga hektarskördar i flertalet av länen. Ett undantag är Hallands län där det var problem med kraftiga regn i samband med vårbruket, vilket medförde att många av de vårsådda fälten fick sås om.

På riksnivå är vårkornets och havrens hektarskördar 6 respektive 7 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren.

 

Ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 92 000 ton, vilket är 15 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. I genomsnitt för landet är skörden 3 300 kg/ha. Det är 5 procent mer än förra året och 25 procent mer än femårsgenomsnittet.

Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Skåne län har höga hektarskördar av ärter jämfört med de närmast förgående åren. I Östergötlands län, som har den största ärtarealen, är hektarskörden i nivå med femårsgenomsnittet.

Oljeväxter

Totalskörden av raps och rybs beräknas till cirka 130 000 ton. Det är 18 procent mindre än förra året men nästan i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren.

Hektarskörden av höstraps är i samma storleksordning som året innan men runt 6 procent lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av vårraps är också några procent lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av höstrybs och vårrybs är cirka 12 procent lägre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av oljelin beräknas till cirka 6 600 ton. Avkastningen per hektar är liksom ifjol hög jämfört med tidigare år. Den torra och varma hösten gjorde att odlarna kunde tröska linet under bra skördeförhållanden.

Obärgade arealer

Av spannmålsgrödorna beräknas 0,4 procent av arealen vara obärgad. Det är i nivå med fjolåret, men lägre än tidigare år. Av raps- och rybsarealen beräknas 0,9 procent vara obärgad. För oljelinarealen beräknas 7,8 procent vara obärgad, vilket är betydligt mer än i fjol men ändå lite i jämförelse med åren dessförinnan.

Odlingsbetingelser

Hösten år 2002 stannade sommarvärmen och det torra vädret kvar långt in i september. Skörden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden och stora arealer höstsåddes. Det torra vädret gjorde dock att grödorna hade svårt att etablera sig tillräckligt bra för att klara vintern. Kyligt väder dominerade sedan avslutningen av året och även början av 2003 var kall, men med inslag av tö. Våren anlände tidigt till hela landet. De höstsådda grödorna led av torka på våren och när regn sedan kom i slutet av april var bestånden i många fall alltför glesa. Det ledde till att man på flera håll valde att så om arealen med vårsådda grödor.

Den tidiga våren gjorde att vårsådden kunde genomföras tidigare än normalt. Försommaren var mycket gynnsam för grödornas utveckling. Juli inleddes med ihållande regn i landets södra del vilket ledde till omfattande översvämningar, framför allt i Småland. I landets östra och norra delar var det däremot torrt. Sommaren blev som helhet mycket varm. Skörden kunde inledas tidigt och under goda förhållanden. På grund av den varma och övervägande torra sommaren var dock skördenivån lägre än många hoppats. Den tidiga skörden har lett till att en omfattande areal höstsåtts även hösten 2003.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal undersökningsenheter (UE) som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. En UE motsvarar ett jordbruksföretag. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 UE. Vid färre UE ersätts skördeuppgiften i tabel­len med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på uppgifter från jordbrukare som ansökt om arealbaserat stöd 2003. De grödarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".