Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2004

JO 19 SM 0402

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket gällande 2004 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande intervjuundersökning där cirka 4 350 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2004 kommer att redovisas under våren 2005. Under våren 2005 redovisas också resultat avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändras standardvattenhalten för redovisning av skördeupp­gifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta har varit ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Totalskörden av spannmål i stort sett normal

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 5 512 000 ton. Det är fyra procent mer än totalskörden för 2003 och fyra procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren.

Arealerna med spannmål har minskat med två procent jämfört med 2003, men det uppvägs av att hektaravkastningarna för flera av spannmålsgrödorna var högre under 2004.

Totalskörden av höstvete uppgår till cirka 2 156 000 ton. Det är den största totalskörden av höstvete som uppmätts och den motsvarar nästan 40 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var fyra procent mindre än föregående år och 12 procent större än genomsnittsarealen för de fem senaste åren. Gynnsamma förhållanden för övervintring gjorde att i stort sett inga arealer behövde köras upp under våren. Hektarskörden var på riksnivå 11 procent högre än 2003 och i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till cirka 74 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Lågt skördeutbyte per hektar i Skåne - bättre i Mellansverige

I Skåne län var hektarskördarna överlag lägre än vad de varit de närmast föregående åren. Som exempel kan noteras att avkastningen av höstvete, vårvete och vårkorn var 10 procent, 19 procent respektive 13 procent lägre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Skåne län har ändå landets högsta hektarskörd av höstvete. För vårvete och vårkorn är det Kalmar respektive Östergötlands län som har de högsta hektarskördarna.

Flera län i Mellansverige uppvisar förhållandevis höga hektarskördar av spannmålsgrödorna. I Västmanlands län var avkastningen av höstvete och vårkorn runt 25 procent högre än femårsgenomsnittet och i Örebro län var motsvarande hektarskördar 24 respektive 17 procent högre. Se vidare i diagram 1 där 2004 års hektarskördar av vårkorn redovisas på länsnivå tillsammans med genomsnittskördarna för åren 1999-2003. I Västerbottens och Norrbottens län finns det stora obärgade arealer som drar ner hektarskördarna för 2004.

Ärter och åkerbönor

Den totala skörden av ärter blev 87 000 ton enligt denna preliminära beräkning, vilket är 10 procent mer än föregående år. Skörden per hektar beräknas på riksnivå vara i nivå med förra årets hektarskörd och 13 procent högre än femårsgenomsnittet. Högsta skörden per hektar av ärter bärgades på Gotland. Landets lägsta hektarskördar fanns under 2004 i Skåne och i Hallands län.

Den nya grödan åkerbönor uppvisar en totalskörd på 12 000 ton och en hektarskörd på cirka 2 300 kilo per hektar. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna.

Största totalskörden av raps och rybs sedan 1993

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 230 000 ton. Det är uppemot 77 procent mer än förra året, 69 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren och den största totalskörden sedan 1993. Den kraftiga ökningen är en följd av både ökad odling och ovanligt höga skördar per hektar.

Under 2004 var odlingen av raps och rybs den största sedan 1995. Det är fram­förallt arealen med höstsådd raps- och rybs som ökat. De höstsådda grödorna ger generellt högre skörd per hektar än de vårsådda. Relativt höga priser under 2003 och bra förutsättningar för höstsådd har bidragit till det ökade intresset för oljeväxtodling.

Hektarskörden av höstraps är 20 procent högre än året innan och 14 procent högre än femårsgenomsnittet. Vårraps, höstrybs och vårrybs visar också hektarskördar som är betydligt högre än förra årets skörd, femårsgenomsnitt och även normskörd. För samtliga raps- och rybsgrödor utom vårrybs är 2004 års hektarskörd den högsta som uppmätts. För vårrybs är årets hektarskörd den högsta sedan 1999.

Nya sorter som klarar övervintringen bättre i Mellansverige har introducerats under de senaste åren. Detta kan tillsammans med i övrigt gynnsamma förhållanden för övervintring och tidig tillväxt vara några av förklaringarna till de höga hektarskördarna för raps och rybs.

Skörden av oljelin ökar

Den totala skörden av oljelin beräknas till drygt 11 000 ton, en ökning jämfört med de närmast föregående åren. Avkastningen per hektar har ökat under de tre senaste åren och är liksom 2002 och 2003 hög jämfört med hur skördenivån var under åren dessförinnan. Det har rapporterats om svårigheter med tröskningen av en del linfält på grund av för mycket regn.

Större obärgade arealer under 2004 än under 2003

I flera av norrlandslänen förblev stora spannmålsarealer oskördade under 2004. Några exempel är Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län där runt 18 procent av spannmålsarealen blev obärgad. I Dalarnas län blev 11 procent av motsvarande areal oskördad och i Kronobergs och Värmlands län fick 4 procent av spannmålsarealen lämnas oskördad. Totalt i landet beräknas 1,6 procent av spannmålsarealen vara obärgad. Av ärtarealen beräknas 4 procent av arealen vara obärgad och av raps- och rybsarealen blev 1 procent obärgad. Cirka 7 procent av oljelinarealen blev oskördad.

Odlingsbetingelser

Hösten 2003 var torr och varm, vilket innebar goda förutsättningar för sådd av höstsådda grödor. Väderförhållandena under vintern var sedan gynnsamma och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. Våren var regnfattig och vårbruket kom igång tidigt. Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. Under andra halvan av juni och i juli var nederbörden mycket riklig och lokalt förekom översvämningar, särskilt i Småland och i de sydvästra delarna av landet. Från Skåne har det rapporterats om problem med grönskott som ledde till att grödorna mognade ojämnt. I augusti kom till slut sommarvädret med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas snabbt och med låga vattenhalter. Men redan i mitten av september började en ny period med mycket regn och en del av de arealer som då inte var skördade fick lämnas obärgade.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om åkerarealens använd­ning som publicerades i april (JO 10 SM 0402) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".