Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005

JO 19 SM 0502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket gällande 2005 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 350 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2005 kommer att redovisas under våren 2006. Under våren 2006 publiceras även resultat avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 till 14 procent. Detta har varit ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Totalskörden av spannmål är åtta procent lägre än 2004

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden till 5 075 700 ton. Det är åtta procent mindre än totalskörden för 2004 och sex procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Odlingen av spannmål har minskat med nio procent sedan 2004, vilket i sin tur har lett till minskad totalskörd. Arealen med höstsådda spannmålsgrödor minskade något mer än den vårsådda arealen. Eftersom de höstsådda grödorna överlag ger högre skörd per hektar än de vårsådda bidrar även den ändrade fördelningen mellan grödorna till en lägre total spannmålsskörd.

Arealminskningen kan vara en följd av de förändringar av EU:s system för direktstöd som infördes under 2005, och som innebär en övergång från arealstöd till gårdsstöd. En annan bidragande faktor kan vara ogynnsamma väderförhållanden för sådd hösten 2004.

Lägsta totala havreskörden sedan 1950-talet

Odlingen av havre minskade med 13 procent jämfört med 2004. Havrearealen minskade kraftigt redan under 2004 och har därmed under 2005 sjunkit från en redan låg nivå. Totalskörden av havre beräknas preliminärt till 755 000 ton, vilket är den lägsta havreskörden sedan 1950-talet.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 80 000 ton. De redovisade blandsädesuppgifterna innefattar stråsädesblandningar och blandningar av stråsäd och baljväxter. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Rekordhög skörd per hektar av höstvete

Höstsäden hade kommit längre i utvecklingen före den torra och varma perioden i början av juli och kunde därmed tåla torkan bättre än de vårsådda grödorna. För flertalet av de höstsådda grödorna blev skördeutfallet per hektar förhållandevis högt.

Höstvete visar hektarskördar som är högre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren i alla län där grödan odlas i större omfattning. På riksnivå uppgår skörden till 6 630 kilo per hektar vilket är det den högsta höstveteskörden som har uppmätts.

På länsnivå är det Stockholms, Östergötlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län som visar störst ökning jämfört med femårsgenomsnitten. Skåne län har den högsta hektarskörden med 7 790 kilo per hektar.

 

 

 

 

 

 

Diagram 1. Höstvete, preliminära hektarskördar 2005. Jämförelse med genomsnittet för 2000-2004, kg/hektar

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2000-2005. kg/hektar

 

Hög skörd per hektar av rågvete i flera av länen

Även rågvete har gett höga skördar per hektar i flera län, till exempel i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. I Kalmar, Gotlands och Blekinge län ligger dock skördeutbytet under femårsgenomsnittet.

 

Diagram 2. Rågvete, preliminära hektarskördar 2005. Jämförelse med genomsnittet för 2000-2004, kg/hektar

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2000-2005. kg/hektar

 

Varierande resultat för vårsådda spannmålsgrödor

De vårsådda grödorna visar mer varierande skörderesultat. Många områden drabbades av torka under den första halvan av juli och det medförde att en del av grödorna brådmognade. Ett exempel på län med låga hektarskördar är Gotlands län där hektarskörden av vårkorn och havre ligger sex respektive sju procent under femårsgenomsnittet. Ett annat är Blekinge län där hektarskörden av vårkorn och havre är 16 respektive 12 procent under motsvarande femårsgenomsnitt.

Vårkorn är den spannmålsgröda som har den mest utbredda odlingen i landet. I diagram 3 redovisas hektarskördar av vårkorn för samtliga län.

 

Diagram 3. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2005. Jämförelse med genomsnittet för 2000-2004, kg/hektar

 

kg/hektar

 

Skörden per hektar av ärter var lägre än normalt

Den totala skörden av ärter blev 65 600 ton enligt denna preliminära beräkning, vilket är 25 procent mindre än föregående år. Skörden per hektar beräknas på riksnivå vara 18 procent lägre än förra årets hektarskörd och 11 procent under femårsgenomsnittet. Som en följd av regnig väderlek under senare delen av maj och första hälften av juni gulnade en del ärtfält på grund av syrebrist. Det gäller till exempel i Östergötlands län som är det dominerande länet inom ärtodlingen. Från Skåne rapporteras att ärterna även missgynnades av varmt och torrt väder under blomningen. De högsta ärtskördarna per hektar fanns under 2005 i Uppsala och Örebro län.

Åkerbönorna gav samma skördeutbyte som föregående år

Åkerbönor ingår i skördestatistiken för andra året. Grödan uppvisar en totalskörd på 15 000 ton och en hektarskörd på cirka 2 300 kilo per hektar, vilket är i nivå med avkastningen under 2004. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Höstraps och höstrybs klarade torkan bättre än vårraps och vårrybs

Även för oljeväxterna blev årets skördeutfall per hektar bättre för de höstsådda än för de vårsådda grödorna. Det kan hänga samman med att de höstsådda grödorna har stått emot torkan bättre.

Den totala skörden av raps och rybs beräknas uppgå till 199 500 ton, en minskning med 12 procent jämfört med 2004. Minskningen beror mest på att skördeutbytet per hektar är lägre än 2004, som var ett år med rekordhöga skördar per hektar. Totalskörden av raps och rybs ligger dock kvar på en relativt hög nivå om man jämför med åren före 2004. I förhållande till genomsnittet för de fem senaste åren är 2005 års totalskörd 34 procent högre.

Totalskörden av oljelin ökade med 33 procent

Den totala skörden av oljelin beräknas till 15 400 ton. Avkastningen per hektar blev 22 procent lägre än ifjol men en arealökning på drygt 70 procent medförde att totalskörden ökade med 33 procent jämfört med 2004.

Något mindre obärgade arealer under 2005 än under 2004

Höstvädret var gynnsamt vilket underlättade skördearbetet och medförde låg andel obärgad areal. Preliminärt beräknas 0,8 procent av spannmålsarealen vara obärgad. Av ärtarealen var det uppemot två procent som inte kunde bärgas och av raps- och rybsarealen beräknas 1,2 procent av arealen vara obärgad. Det är överlag något mindre obärgade arealer än föregående år.

Odlingsbetingelser

Hösten 2004 var till en början torr och varm. Senare under hösten blev dock vädret mera ostadigt och i många fall gick det inte att genomföra den planerade höstsådden på grund av för mycket regn. Vintern blev sedan mild och nederbördsfattig och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. April var torrare än normalt och vårbruket kom igång tidigt på de flesta håll. I norra Sverige var dock våren sen och i många fall blev grödorna sent sådda.

Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. I de västra delarna av landet var nederbördsmängderna rikliga under maj och juni, medan torkan fortsatte i sydöstra och södra Sverige. Den första halvan av juli var mestadels torr och varm och lokalt medförde torkan att grödorna brådmognade. I slutet av juli och början av augusti förekom en del hårda regn som orsakade liggsäd. Torrt väder i augusti och september gjorde att merparten av årets grödor kunde tröskas under gynnsamma förhållanden.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om åkerarealens använd­ning som publicerades i juni (JO 10 SM 0502) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".