Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2006

JO 19 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2006 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från cirka 4 360 lantbrukare. Definitiva resultat för 2006 kommer att redovisas under våren 2007. Under våren 2007 redovisas också resultat avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 procent till 14 procent. Det var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

De vårsådda spannmålsgrödorna drabbades hårdast av sommartorkan

Både de höstsådda och de vårsådda spannmålsgrödorna gav under 2006 lågt skördeutbyte per hektar. För alla spannmålsgrödor var årets hektarskördar lägre än motsvarande normskördar, femårsgenomsnitt och föregående års hektarskördar på riksnivå. De vårsådda grödorna hade genomgående ännu lägre skörd per hektar jämfört med tidigare år än vad de höstsådda grödorna hade. De höstsådda grödorna kunde genom sitt försprång i utvecklingen stå emot sommartorkan något bättre.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå 1 redovisas preliminära hektarskördar för 2006, samt femårsgenomsnitt och normskörd för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under "Bra att veta". Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå 1. Hektarskördar 2006. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar 1)

procent

kg/hektar 1)

kg/hektar 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

5 710

1,3

6 150

6 169

Vårvete

3 930

2,6

4 810

5 201

Höstråg

5 040

3,8

5 220

5 515

Höstkorn

4 210

8,4

5 300

-

Vårkorn

3 630

1,5

4 230

4 201

Havre

3 130

2,7

3 900

3 870

Rågvete

4 700

2,3

5 010

-

Blandsäd

2 500

5,8

3 460

-

 

 

 

 

 

Ärter

2 760

3,0

3 050

-

Åkerbönor

2 100

7,6

-

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 190

1,5

3 110

3 027

Vårraps

1 660

2,9

2 030

2 175

Vårrybs

1 160

9,2

1 490

1 590

Oljelin

1 460

5,4

1 590

-

 

1) Vattenhalt: 14,0 procent för spannmål, 15,0 procent för trindsäd och 9,0 procent för oljeväxter


 

Hektarskördarna av vårsådda spannmålsgrödor nästan lika låga som 1992

Av diagram 1 framgår det att hektarskördarna av alla vårsådda spannmålsgrödor är låga jämfört med de närmast föregående åren. Endast det extrema torråret 1992 visar lägre avkastningsnivåer.

Diagram 1. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990-2006

 

Kg/hektar, vattenhalt 14,0 procent

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå 2 redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet - ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet".

I tablån redovisas även den procentuella skillnaden mellan 2006 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat.

 

Tablå 2. Totalskördar 2006. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

ton 1)

procent

ton 1)

procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

1 839 700

1,3

2 015 600

-9

Vårvete

169 600

2,7

248 600

-32

Höstråg

120 100

3,8

133 400

-10

Höstkorn

26 600

8,4

32 400

-18

Vårkorn

1 084 400

1,8

1 606 300

-32

Havre

617 000

3,0

976 100

-37

Rågvete

259 900

2,6

216 900

+20

Blandsäd

49 800

14,2

85 700

-42

Spannmål, totalt

4 167 100

1,3

5 315 000

-22

 

 

 

 

 

Ärter

53 100

4,2

78 600

-32

Åkerbönor

13 300

7,7

-

-

 

 

 

 

 

Höstraps

154 200

1,5

92 200

+67

Vårraps

58 700

2,9

55 900

+5

Vårrybs

6 700

10,1

13 800

-51

Raps/rybs, totalt2)

221 000

2,0

164 100

+35

 

 

 

 

 

Oljelin

13 000

5,4

8 500

+52

 

1) Vattenhalt: 14,0 procent för spannmål, 15,0 procent för trindsäd och 9,0 procent för oljeväxter

2) Innefattar även skörd av höstrybs

 

 

 


 

Totalskörden av spannmål 17 procent lägre än 2005

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till närmare 4,2 miljoner ton. Det är 17 procent mindre än totalskörden för 2005 och 22 procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. I diagram 2 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat under de senaste åren. Inte sedan 1992 har skörden varit så låg som i år. Anledningen till den låga skörden under 1992 var extrem sommartorka.

Diagram 2. Spannmål. Totalskördar 1990-2006

 

Tusentals ton

Vattenhalt 14,0 procent.

 

Arealerna med vårsådda spannmålsgrödor minskade mest

Odlingen av spannmål har minskat med 5 procent sedan 2005. Arealerna med vårsådda spannmålsgrödor minskade mer än de höstsådda. Eftersom de vårsådda grödorna överlag ger lägre skörd per hektar än de höstsådda motverkar den ändrade fördelningen mellan grödorna till viss del minskningen av den totala spannmålsskörden.

Arealminskningen är av allt att döma en följd av de förändringar av EU:s system för direktstöd som infördes under 2005, och som innebär en övergång från arealstöd till gårdsstöd utan produktionskrav på marken. Sedan reformen infördes har spannmålsarealen minskat med 13 procent. Det är troligt att i första hand arealer med låg produktion per hektar tagits ur bruk. Som en följd borde de arealer som brukades under 2006 i genomsnitt ha en något högre avkastningspotential än de arealer som varit underlag för skördeberäkningarna under tidigare år. Detta bedöms dock ha marginell betydelse jämfört med vädrets inverkan på skörderesultatet. Tänkvärt är ändå att skillnaderna mellan 2006 års avkastningsnivåer och tidigare års skördar per hektar kunde ha varit ännu större om jämförelsen hade gällt samma odlade arealer.

De totala skördarna av vårsådda spannmålsgrödor minskade mest

Om man rangordnar spannmålsgrödorna utifrån förändringen av totalskörden jämfört med 2005 blir det tydligt att totalskörden för de vårsådda grödorna har minskat mest. Skörden av vårkorn har minskat med nästan en halv miljon ton. Se vidare i tablå 3 där spannmålsgrödorna är ordnade efter hur mycket totalskörden har minskat i absoluta tal jämfört med förra året. Totalproduktionen av höstråg ökade eftersom arealen ökade med 12 procent.

 

Tablå 3. Minskning av spannmålsskörden jämfört med 2005. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

Gröda

Minskning av den totala skörden

jämfört med 2005

 

 

 

 

 

 

ton1)

procent

 

 

 

Vårkorn

-477 500

-31

Havre

-129 300

-17

Vårvete

-120 200

-41

Höstvete

-117 300

- 6

Blandsäd

-31 000

-38

Rågvete

-11 600

-4

Höstkorn

-4 400

-14

Höstråg

+7 800

+7

 


 

1) Vattenhalt 14,0 procent

 

I diagram 3 visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för perioden 2001-2006. Även om man studerar utvecklingen på lite längre sikt blir det påtagligt att det i första hand är totalskörden av de vårsådda grödorna som har minskat.

Diagram 3. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2001-2006

 

Ton

 

1) Vattenhalt 14,0 procent

 

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till cirka 1,8 miljoner ton, vilket motsvarar 44 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med 9 procent jämfört med 2005 men totalskörden minskade med 6 procent eftersom skörden per hektar var 14 procent lägre.

Vårvetearealen var 27 procent mindre än förra året och hektarskörden 20 procent lägre. Totalskörden var så mycket som drygt 40 procent lägre än 2005 och drygt 30 procent lägre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av vårkorn var omkring 15 procent lägre än både femårsgenomsnittet och förra årets hektarskörd. Odlingen av vårkorn minskade med 18 procent jämfört med 2005 års areal och totalskörden sjönk med mer än 30 procent.

Havrearealen minskade kraftigt under 2004 och 2005 men visade en viss återhämtning under 2006. Hektarskörden var runt 20 procent lägre än både förra årets hektarskörd och femårsgenomsnittet och den lägsta sedan 1994. Totalskörden av havre beräknas preliminärt till 617 000 ton, vilket är den lägsta havreskörden sedan 1950-talet.

Totalskörden av blandsäd beräknas bli cirka 50 000 ton, eller nästan 40 procent lägre än förra året. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Ärtskörden minskade med närmare 20 procent

Den totala ärtskörden beräknas bli omkring 53 000 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 19 procent jämfört med 2005. Skörden per hektar beräknas vara i nivå med förra årets hektarskörd och 10 procent lägre än femårsgenomsnittet.

Åkerbönor uppvisar en totalskörd på runt 13 000 ton och en hektarskörd på 2 100 kilo per hektar.

Ökad odling av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 221 000 ton. Det är 12 procent mer än förra året och 35 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Odlingen av höstraps ökade med 38 procent under 2006 jämfört med 2005. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och vårraps under senare år visat en uppåtgående trend. Sammantaget var arealen med raps och rybs under 2006 den största sedan 1995.

Hektarskörden av höstraps var i nivå med föregående års hektarskörd medan skördeutbytet för vårraps och vårrybs var något lägre. I diagram 4 redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat under de senaste åren. 2004 var ett år med mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Diagram 4. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2006

 

Tusentals ton

Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin beräknas till 13 000 ton. Avkastningen per hektar var något lägre än ifjol och detta gjorde tillsammans med en arealminskning på cirka 10 procent att totalskörden minskade med 17 procent jämfört med år 2005.

Vädret har varit ogynnsamt på flera sätt

En kall vårvinter gjorde att vårbruket blev försenat. Tillväxten missgynnades sedan av att sommaren blev alltför torr och varm. Särskilt i de södra och sydöstra delarna av landet har sommaren varit rekordvarm och mycket torr. I augusti kom det på många håll våldsamma regn som fördröjde och försvårade skördearbetet.

Något större obärgade arealer av spannmål under 2006 än under 2005

Skördesäsongen inleddes med vackert väder men de skyfall som kom i augusti gjorde många fält ofarbara. Under september blev vädret återigen torrt och varmt och en del av de grödor som inte hade skadats alltför mycket av regnet kunde då bärgas, men ofta med en försämrad kvalitet. Preliminärt beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål vara något större än föregående år.

Mer areal har skördats som grönfoder

De preliminära resultaten visar att en större andel än normalt har skördats som grönfoder även om det var planerat att arealen skulle tröskas.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2006 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de definitiva resultaten för åren 2001-2005. Som en följd är medelfelen för uppgifterna avseende 2006 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2001-2005. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 0602) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".