Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2006

JO 19 SM 0602

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket gällande 2006 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 360 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2006 kommer att redovisas under våren 2007. Under våren 2007 publiceras även resultat avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 procent till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

De vårsådda spannmålsgrödorna drabbades hårdast av sommartorkan

Både de höstsådda och de vårsådda spannmålsgrödorna gav under 2006 lågt skördeutbyte per hektar. För alla spannmålsgrödor var årets hektarskördar lägre än motsvarande normskördar, femårsgenomsnitt och föregående års hektarskördar på riksnivå. Särskilt i södra och sydöstra Sverige var skördenivåerna ovanligt låga, och överlag var hektarskördarna allra lägst för de vårsådda grödorna. De höstsådda grödorna kunde genom sitt försprång i utvecklingen stå emot sommartorkan något bättre.

I diagram 1 redovisas hektarskördar av vårvete för de län där grödan odlas i förhållandevis stor omfattning. I Skåne var hektarskörden av vårvete 37 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Både för Skåne och för riket totalt är det den lägsta hektarskörden av vårvete sedan 1992, som var ett extremt torrår.

 

Diagram 1. Vårvete, preliminära hektarskördar 2006. Jämförelse med genomsnittet för 2001-2005, kg/hektar

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2001-2006. kg/hektar

 

Bra skörd av vårkorn i nordligaste Sverige

Vårkorn odlas i hela landet och i diagram 2 redovisas 2006 års skörd per hektar jämfört med femårsgenomsnitten för samtliga län. Skördenivåerna är genomgående låga i södra och sydöstra Sverige. I Kalmar län var hektarskörden 38 procent lägre än femårsgenomsnittet. I Västerbottens och i Norrbottens län var hektarskörden tvärtom högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

 

Diagram 2. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2006. Jämförelse med genomsnittet för 2001-2005, kg/hektar

 

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2001-2006. kg/hektar

 

 

Låg skörd per hektar av havre i hela landet

Havre har gett låg skörd per hektar i alla län där grödan odlas i större utsträckning. Exempel på län med mycket lågt skördeutbyte av havre är Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Skåne län. I dessa län var skörden per hektar hela 40 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Se vidare i diagram 3, där det framgår att alla redovisade län har en jämförelsevis låg hektarskörd.

 

Lägsta totala havreskörden sedan 1950-talet

Odlingen av havre minskade kraftigt under 2004 och 2005 men ökade något under 2006. Hektarskörden var på riksnivå närmare 20 procent lägre än både förra årets skörd och femårsgenomsnittet och den lägsta sedan 1994. Totalskörden av havre beräknas till cirka 635 000 ton, vilket är den lägsta sedan 1950-talet.

 

Diagram 3. Havre, preliminära hektarskördar 2006. Jämförelse med genomsnittet för 2001-2005, kg/hektar

 

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2001-2006. kg/hektar

 

 

Totala spannmålsskörden den lägsta på 14 år

Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till 4 181 400 ton under 2006. Det är 17 procent lägre än 2005 och 21 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Skördeminskningen beror både på lägre skörd per hektar och på att spannmålsarealen har minskat. Det låga skördeutbytet är till stor del en effekt av den torra sommaren. Den minskade spannmålsodlingen bedöms främst bero på EU:s jordbruksreform som infördes förra året. Årets spannmålsskörd är den lägsta sedan 1992, då det var ett extremt torrår.

Skörden per hektar av ärter något lägre än normalt

Den totala skörden av ärter blev 51 100 ton enligt denna preliminära beräkning. Det är 22 procent mindre än föregående år. Skörden per hektar beräknas på riksnivå vara i nivå med förra årets hektarskörd och 14 procent under femårsgenomsnittet. Detsamma gäller för hektarskörden i Östergötlands län, som är det dominerande länet inom ärtodlingen. De högsta ärtskördarna per hektar fanns under 2006 i Uppsala län.

Åkerbönorna gav något lägre skördeutbyte än föregående år

Åkerbönor ingår i skördestatistiken för tredje året. Grödan uppvisar en totalskörd på drygt 13 000 ton och en hektarskörd på cirka 2 100 kilo per hektar, vilket är något lägre än avkastningen under 2005. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Höstrapsen klarade torkan bättre än vårraps och vårrybs

Skörden per hektar av höstraps var i nivå med förra årets hektarskörd och något högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårraps och vårrybs ligger klart under fjolårets hektarskördar och under femårsgenomsnitten. Höstrybs är en gröda som odlas i liten omfattning, vilket gör att beräkningsresultaten är osäkra. Att skördenivån för höstrapsen är förhållandevis hög kan hänga samman med att de höstsådda grödorna har stått emot torkan bättre.

Totalskörden av raps och rybs större än förra året

Den totala skörden av raps och rybs beräknas uppgå till 223 100 ton, en ökning med 13 procent jämfört med 2005 och 36 procent över de senaste fem årens genomsnitt. Ökningen beror främst på att det odlas mer av framförallt höstraps.

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin beräknas till 12 100 ton. Avkastningen per hektar blev något lägre än ifjol och detta gjorde tillsammans med en arealminskning på 10 procent att totalskörden minskade med 23 procent.

Vädret har varit ogynnsamt på flera sätt

Under vintern 2005/2006 förekom en del utvintring, bland annat på grund av angrepp av snömögel. På riksnivå var den utvintrade höstvetearealen cirka 9 000 hektar eller 3 procent av den totala höstsådda arealen. Den utvintrade höstrapsarealen var runt 2 000 hektar eller 4 procent av den höstsådda arealen.

En kall vårvinter gjorde att vårbruket blev försenat. Det har även rapporterats om för mycket regn efter vårsådden som orsakade dålig uppkomst. Tillväxten missgynnades sedan av att sommaren blev alltför torr och varm. Särskilt i de södra och sydöstra delarna av landet har sommaren varit rekordvarm och mycket torr. I augusti kom det på många håll våldsamma regn som fördröjde och försvårade skördearbetet.

Något större obärgade arealer av spannmål under 2006 än under 2005

Skördesäsongen inleddes med vackert väder men de skyfall som kom i augusti gjorde många fält ofarbara. Under september blev vädret återigen torrt och varmt och en del av de grödor som inte hade skadats alltför mycket av regnet kunde då bärgas, men ofta med en försämrad kvalitet. På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 1,5 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mer än förra året. Den obärgade arealen av ärter motsvarar 4,1 procent av arealen, och motsvarande andel obärgad areal för raps och ryps är 0,9 procent.

Mer obärgat än normalt i Skåne

I Skåne brukar den långa växtodlingssäsongen ge möjlighet till skörd av i stort sett alla grödor. I år har dock 2,3 procent av spannmålsarealen lämnats oskördad. Större arealer än normalt har lämnats oskördade även i Kronobergs län. Där är 5,3 procent av spannmålsarealen obärgad. Många lantbrukare har kommenterat att de trots mycket låg skörd ändå valt att försöka tröska arealen. Det har också rapporterats att de skördade kvantiteterna kan komma att kasseras om det visar sig att kvalitetsproblemen är för stora.

Mer areal har skördats som grönfoder

De preliminära resultaten visar att en större andel än normalt har skördats som grönfoder även om det var planerat att arealen skulle tröskas. Skörd av grönfoder kan vara ett sätt att delvis rädda en gröda som inte går att tröska.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om åkerarealens använd­ning som publicerades i juli (JO 10 SM 0602) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".