Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2009 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2009 kommer att redovisas under våren 2010. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2010 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 % vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 % till 14 %. Det var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2009, samt femårsgenomsnitt och normskörd för de aktuella grödorna. För flertalet av grödorna är normskördarna beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. För ärter och oljelin är normskörden ett trimmat tioårsmedelvärde (den högsta och den lägsta hektarskörden i tioårsperioden ingår inte). Se vidare under "Bra att veta". Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2009. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2009,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar 1)

%

kg/hektar 1)

kg/hektar 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

6 270

1,3

6 270

6 210

Vårvete

4 380

3,0

4 440

4 804

Höstråg

5 950

2,7

5 500

5 626

Höstkorn

5 440

4,0

5 420

5 408

Vårkorn

4 540

1,4

4 150

4 266

Havre

3 920

2,5

3 840

3 967

Rågvete

4 910

2,6

5 210

5 044

Blandsäd

3 320

6,4

3 210

3 292

 

 

 

 

 

Ärter

3 110

3,4

2 840

2 861

Åkerbönor

3 010

5,0

2 200

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 540

1,7

3 250

3 300

Vårraps

1 860

2,6

1 940

2 184

Vårrybs

1 230

8,8

1 390

1 479

 

 

 

 

 

Oljelin

1 880

3,9

1 610

1 417

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.


 

Av figur A framgår det att årets hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna är högre än vad de var 2008. Just 2008 var dock ett år med förhållandevis låga skördenivåer per hektar för de vårsådda grödorna. Vårkorn visar dock i år en hög avkastning även jämfört med tidigare år. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå för dessa grödor. Skördenivåer för konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt "Skörd för ekologisk och konventionell odling" (JO 16 SM 0902).

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990-2009

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet - ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet". I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2009 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Höstråg, höstkorn, åkerbönor och höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2009. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2009

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

 

ton 1)

%

ton 1)

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

2 044 000

1,3

2 000 800

+2

 

Vårvete

208 600

3,1

216 100

-3

 

Höstråg

218 400

2,7

133 500

+64

 

Höstkorn

99 300

4,0

38 000

+261

 

Vårkorn

1 553 400

1,6

1 463 200

+6

 

Havre

735 600

3,3

801 200

-8

 

Rågvete

265 500

2,6

269 600

-2

 

Blandsäd

60 500

13,8

65 600

-8

 

Spannmål, totalt

5 185 300

1,2

4 987 900

+4

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

51 800

3,5

54 300

-5

 

Åkerbönor

23 700

5,2

13 100

+81

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

245 100

1,7

150 600

+63

 

Vårraps

52 800

2,6

65 200

-19

 

Vårrybs

2 600

8,8

7 700

-66

 

Raps/rybs, totalt2)

301 700

1,8

225 600

+34

 

 

 

 

 

 

 

Oljelin

18 600

3,9

10 300

+81

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Innefattar även skörd av höstrybs.

 

 

 


 

Totalskörden av spannmål i nivå med 2008 års skörd

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till nära 5,2 miljoner ton. Det är i nivå med totalskörden för 2008 och 4 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. I figur B redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Figur B. Spannmål. Totalskördar 1990-2009

 

Tusentals ton

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

Den odlade spannmålsarealen minskade med 4 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av vårkorn och havre som har minskat. Totalskörden av vårkorn minskade med 4 % och havreskörden minskade med 10 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till cirka 2 miljoner ton, vilket motsvarar 39 % av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med 5 % jämfört med 2008 men totalskörden var i nivå med förra årets skörd. Hektarskördarna för de höstsådda grödorna var i år något lägre än förra året.

Totalskörden av blandsäd beräknas till cirka 60 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

En faktor som påverkat den totala skörden uppåt är att det var de vårsådda spannmålsgrödorna som minskade arealmässigt medan odlingen av de mer högavkastande höstsådda grödorna istället ökade. Det var framförallt i de södra delarna av landet som odlingen av höstsådda grödor ökade.

Totalskörden för 2009 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007 och 2008 och uppgick då till i storleksordningen 10 000 ton.

Den negativa trenden för ärter bröts i år

Den totala ärtskörden beräknas bli uppemot 52 000 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med nästan 80 % jämfört med 2008. Efter fyra års stadig nedgång har ärtarealen i år ökat med 56 % jämfört med ifjol. Skörden per hektar var också något högre än vad den varit de närmast föregående åren, vilket även det bidrar till en ökad totalskörd.

Åkerbönorna gav en totalskörd på runt 24 000 ton, vilket motsvarar en ökning med mer än 70 % jämfört med förra året. Även för åkerbönorna beror denna ökning både på att den odlade arealen har ökat och på att en högre skörd per hektar bärgats.

Fortsatt ökad totalskörd av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 301 700 ton. Det är 16 % mer än förra årets skörd och 34 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är främst en följd av att det odlas mer höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 12 % jämfört med 2008. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och i viss mån även vårraps visat en uppåtgående trend.

Hektarskörden av höstraps var mycket hög i år och överträffar enligt dessa preliminära beräkningar det tidigare rekordet från år 2004. Skillnaden ligger dock inom felmarginalen. Skördeutbytet för vårraps och vårrybs var tvärtom något lägre än tidigare års skördenivåer. I figur C redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Årets skörd är den högsta sedan 1993 då raps- och rybsskörden uppgick till 317 700 ton. 2004 var ett år med höga skördar per hektar av alla raps- och rybsgrödorna.

 

Figur C. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2009

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin ökade från en låg nivå

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 18 600 ton. Det motsvarar mer än en tredubbling jämfört med 2008 och är den högsta totalskörden som redovisats sedan år 1999, då totalskörden var 32 500 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var nästan tre gånger så stor som fjolårets. Avkastningen per hektar var under 2009 16 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Odlingsbetingelser

Förra hösten kom det mycket regn i Mellansverige när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. April månad var varm och torr och på vissa håll hämmades de höstsådda grödorna av torkan. Vårsådden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Under den senare delen av maj och i juni kom mera normala nederbördsmängder och de vårsådda grödorna fick ofta en bra start. Juli månad var regnig och lokalt har det rapporterats om översvämningsproblem. I slutet av augusti och i september blev vädret torrare och merparten av skörden kunde bärgas under bra väderförhållanden.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2009 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2004-2008. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2009 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2004-2008. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 0902) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".