Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009

JO 19 SM 0902

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2009 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 379 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2009 kommer att redovisas under våren 2010. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2010 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Höga hektarskördar av de höstsådda spannmålsgrödorna i de södra delarna av landet - låga i de övriga delarna av landet

I södra Sverige var övervintringen av höstsådden överlag god. I de övriga delarna av landet var förhållandena mer varierande och det har rapporterats om höstsådda arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Höstvete, höstråg och rågvete avkastade i år betydligt mindre än de närmast föregående åren i flertalet av länen i norra Götaland och i Svealand. I södra Götaland var motsvarande skördenivåer tvärtom högre än normalt.

Rekordhög hektarskörd av höstvete i Skåne

I Skåne län var avkastningen av höstvete under 2009 den högsta någonsin uppmätts. Den var 7 % högre än förra året och 14 % högre än femårsgenomsnittet. Uppemot 30 % av den totala höstvetearealen odlas i Skåne. Årets skördenivåer för höstvete var relativt höga även i Kalmar, Gotlands och Hallands län. Exempel på län med låga hektarskördar av höstvete är Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Se vidare i figur A där 2009 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2009. Jämförelse med genomsnittet för 2004-2008, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2004-2008.

Hög hektarskörd av höstråg på riksnivå för andra året i rad

Rågen uppvisar en liknande tendens som de övriga höstsådda grödorna, nämligen förhållandevis hög skörd per hektar i de södra delarna av landet men lägre skörd än normalt i norra Götaland och i Svealand. Förra året var avkastningen av höstråg hög i flertalet av länen och på riksnivå blev det då en rekordhög skördenivå. I år var skördenivån ytterligare något högre i Kalmar och Gotlands län och i Skåne län var årets hektarskörd av råg i nivå med förra årets rekordavkastning. På riksnivå blev 2009 års hektarskörd av höstråg den näst högsta som noterats.

Rågveteskörden drabbades av gulrost

Många lantbrukare har angett problem med gulrost som en förklaring till låga skördenivåer av rågvete. På riksnivå är årets hektarskörd av rågvete 9 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 15 % lägre än förra årets avkastning. Då var det dock en ovanligt hög skörd per hektar av rågvete. Skillnaderna mellan 2009 års och föregående års höga hektarskördar är större i de norra delarna av grödans utbredningsområde och mindre i södra Götaland.

De vårsådda grödorna gav hög skörd i flertalet av länen

Vårkorn och havre har gett förhållandevis höga hektarskördar i flertalet av länen, särskilt i de södra delarna av landet. I Skåne län, där 22 % av vårkornarealen finns, var avkastningen av vårkorn 22 % högre än femårsgenomsnittet och 28 % högre än förra årets hektarskörd. I Västra Götalands län, där 36 % av havrearealen finns, var årets hektarskörd av havre i nivå med femårsgenomsnittet och 7 % högre än ifjol. Exempel på andra län med höga hektarskördar av dessa grödor är Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Hallands län.

I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något högre än föregående års skördenivåer och något högre än genomsnitten för de fem senaste åren.

På riksnivå var hektarskörden av havre 9 % högre än förra året och 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Skördenivån för vårkorn var på riksnivå 11 % högre än ifjol och 11 % högre än femårsgenomsnittet. Årets avkastning av vårkorn är den högsta som noterats på riksnivå, dock inom felmarginalen till den näst högsta, som redovisades år 1996. I figur B redovisas 2009 års hektarskördar av vårkorn jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för samtliga län.

Vårvete och blandsäd visar ett liknande mönster som vårkorn och havre, det vill säga förhållandevis goda skörderesultat samt skillnader i skördenivå jämfört med tidigare år som är störst i södra Götaland.

 

Totala spannmålsskörden på samma nivå som föregående år

Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till 5 249 200 ton under 2009. Den är 5 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och i nivå med 2008 års spannmålsskörd. Totalskörden för 2009 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Den odlade spannmålsarealen minskade med 4 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av vårkorn och havre som har minskat. Totalskörden av vårkorn är ändå kvar på i stort sett samma nivå som förra året eftersom hektarskörden har ökat. Den totala havreskörden minskade däremot med 9 %.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2 065 900 ton, vilket motsvarar 39 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med 5 % jämfört med 2008 och totalskörden ökade med 3 %.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 64 300 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2009. Jämförelse med genomsnittet för 2004-2008, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2004-2008.

 

Återhämtning för skörden av ärter

Skörden per hektar av ärter beräknas vara 10 % högre än förra årets hektarskörd och 6 % högre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter ökade med så mycket som 54 % under 2009. Det innebär en vändning efter att odlingen stadigt minskat under de fyra senaste åren. Den totala ärtskörden beräknas till 49 500 ton, vilket är hela 70 % mer än 2008.

De högsta skördenivåerna per hektar fanns i år i Kalmar och Gotlands län. I figur C redovisas 2009 års hektarskördar av ärter jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för de län där det finns tillräckligt med observationer.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2009. Jämförelse med genomsnittet för 2004-2008, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2004-2008.

 

Rekordhög hektarskörd av åkerbönor

Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgår nu till 7 960 hektar. Under 2009 uppgick avkastningen till 3 280 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats under de sex år som åkerbönor ingått i skördestatistiken. Grödan uppvisar en totalskörd på 26 100 ton, vilket motsvarar drygt halva totalskörden av ärter. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Högsta skörden per hektar av höstraps någonsin i Skåne och i riket totalt

I Skåne län var årets avkastning av höstraps den högsta som någonsin redovisats. Den överträffar till och med förra årets hektarskörd som då var rekordhög för länet. 2009 års avkastning uppgår till 4 080 kg per hektar. Den är 5 % högre än 2008 års hektarskörd och 19 % högre än genomsnittsnivån för de fem senaste åren i länet. Mer än hälften av landets höstraps odlas i Skåne och även för riket totalt är årets avkastning rekordhög. På riksnivå var hektarskörden av höstraps 6 % högre än föregående års hektarskörd och 9 % högre än femårsgenomsnittet.

I figur D redovisas 2009 års hektarskördar av höstraps jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för de län där det finns tillräckligt med observationer. Den näst högsta hektarskörden på länsnivå fanns under 2009 i Kalmar län, följt av Hallands och Gotlands län. I Östergötlands och Västra Götalands län visade höstrapsen betydligt sämre skörderesultat.

Skördenivåerna av vårraps och vårrybs var 5 respektive 8 % lägre än förra året. För vårraps orsakade dålig grobarhet för sorten Ritz att delar av arealen fick sås om. Vissa brukare har också lämnat kommentarer om låg skörd som en följd av glesa bestånd av den aktuella sorten.

Odlingen av höstrybs har minskat under de senaste åren. Under 2009 var arealen bara 380 hektar. Antalet jordbruksföretag som lämnat information om skörden räcker inte för redovisning av skörderesultat.

Fortsatt ökad odling av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 301 900 ton. Den är 16 % större än förra årets skörd och 34 % över genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är främst en följd av att det odlas mer höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 12 % jämfört med 2008. Jämfört med genomsnittsarealen under de fem senaste åren är ökningen 49 %. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av vårraps och framförallt höstraps visat en uppåtgående trend.

 

Figur D. Höstraps, preliminära hektarskördar 2009. Jämförelse med genomsnittet för 2004-2008, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2004-2008.

Totalskörden av oljelin ökade från en låg nivå

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 18 800 ton. Det motsvarar mer än en tredubbling jämfört med 2008 och är den högsta totalskörden som redovisats sedan år 1999, då totalskörden var 32 500 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var nästan tre gånger så stor som fjolårets. Avkastningen per hektar var under 2009 18 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Torrt vårväder följt av mycket regn i juli

Förra hösten kom det mycket regn i Mellansverige när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. April månad var varm och torr och på vissa håll hämmades de höstsådda grödorna av torkan. Vårsådden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Under den senare delen av maj och i juni kom mera normala nederbördsmängder och de vårsådda grödorna fick ofta en bra start. Kallt väder i juni kan ha haft god inverkan på rottillväxten. Juli månad var regnig och lokalt har det rapporterats om översvämningsproblem. I slutet av augusti och i september blev vädret torrare och merparten av skörden kunde bärgas under bra väderförhållanden.

Obärgade arealer

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 0,7 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade arealen av ärter motsvarar 2,6 % av arealen, och andelen obärgad areal för åkerbönor är 1,9 %. Av raps- och rypsarealen blev 1,4 % obärgad på riksnivå. För dessa grödor är andelen obärgad areal totalt för riket totalt i samma storleksordning som tidigare år.

I Värmlands, Dalarnas, Västmanlands, Stockholms, Uppsala och Gotlands län kom det mycket regn i juli. Det medförde i vissa fall svårigheter att komma ut med tröskorna på fälten, vilket i sin tur ledde till obärgade arealer.

Kommentarer om vildsvinsskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin förekommer allt oftare.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 0902) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".