Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2010 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2010 kommer att redovisas under våren 2011. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2011 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2010, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under "Bra att veta". Åkebönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2010. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Hektarskörd 2010,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar 1)	%	kg/hektar 1)	kg/hektar 1)
Höstvete	5 640	1,3	6 300	6 268
Vårvete	4 020	2,2	4 402	4 585
Höstråg	4 630	4,6	5 588	5 711
Höstkorn	4 430	4,9	5 416	5 460
Vårkorn	3 870	1,8	4 214	4 320
Havre	3 400	3,1	3 818	4 016
Rågvete	4 240	3,4	5 120	5 060
Blandsäd	2 950	6,2	3 182	3 305
Ärter	2 400	3,8	2 782	2 898
Åkerbönor	2 340	6,6	2 404	-
Höstraps	3 130	1,6	3 268	3 423
Vårraps	1 520	2,5	1 872	2 144
Oljelin	1 220	4,5	1 590	1 916
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

 

På riksnivå är i år samtliga grödors avkastningsnivåer lägre än både normskörden och femårsgenomsnittet. Höstråg, höstkorn och rågvete visar särskilt stora skillnader jämfört med tidigare års resultat.

Av figur A framgår det att årets hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna är lägre än vad de var 2009. Just 2009 var dock ett år med förhållandevis höga skördenivåer per hektar för de vårsådda grödorna. Årets avkastningsnivåer är inte lägre än vad de var under de två torråren 1992 och 2006. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå för dessa grödor. Skördenivåer för konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt "Skörd för ekologisk och konventionell odling" (JO 16 SM 1002).

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990-2010

kg/hektar

 

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de höstsådda grödorna i år är betydligt lägre än vad de varit de senaste åren. Höstveteavkastningen tangerar de låga skördenivåerna 2006, 2003, 1998, 1994 och 1992. För de mindre frekventa grödorna är denna preliminära statistik ännu mycket osäker, men tendensen för dem alla är låga avkastningsnivåer jämfört med tidigare år. Det har rapporterats om fläckvisa utvintringsskador och uttunnade bestånd i höstsådda grödor som inte körts upp.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990-2010

kg/hektar

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet - ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet". I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2010 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat, men i år har även låga avkastningsnivåer en stor inverkan på totalskördarna. Vårvete, höstkorn, ärter, åkerbönor och höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2010. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Total skörd 2010		Medelfel,		Femårsgenomsnitt,		Skillnad,
	ton 1)		%		ton 1)		%
Höstvete	1 914 400		1,3		1 980 900		-3
Vårvete	261 900		2,5		209 100		+25
Höstråg	117 800		4,6		150 500		-22
Höstkorn	81 600		5,0		52 300		+56
Vårkorn	1 133 500		1,9		1 446 700		-22
Havre	536 700		3,8		764 900		-30
Rågvete	159 000		3,4		266 100		-40
Blandsäd	68 600		11,8		64 200		+7
Spannmål, totalt	4 273 500		1,3		4 934 700		-13
Ärter	54 300		3,8		46 400		+17
Åkerbönor	30 500		6,7		15 800		+93
Höstraps	225 900		1,6		172 900		+31
Vårraps	52 000		2,5		59 700		-13
Raps/rybs, totalt2)	280 900		1,9		239 800		+17
Oljelin	22 900		5,2		11 700		+95
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

Totalskörden av spannmål 18 % lägre än 2009 års skörd

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 4,3 miljoner ton. Den är 18 % lägre än totalskörden för 2009 och 13 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Årets totala spannmålsskörd är den lägsta sedan år 2006. I figur C redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Den totala odlade spannmålsarealen minskade med 7 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av vårkorn och havre som har minskat. Totalskörden av både vårkorn och havre minskade med 28 % jämfört med föregående år.

Odlingen av vårvete ökade med 36 %, vilket till viss del bedöms vara en följd av att uppkörda arealer av höstvete såddes om med vårvete. Totalskörden av vårvete ökade med 20 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 1,9 miljoner ton, vilket motsvarar hela 45 % av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med 4 % jämfört med 2009 men totalskörden var 7 % lägre än förra årets skörd. Minskningen är en följd av årets låga hektaravkastning.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 68 600 ton. Liksom för vårvete har en del uppkörda höstsådda arealer såtts om också med blandsäd. Även havre och kanske framförallt vårkorn är grödor som fått ersätta utvintrad höstsådd. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990-2010

 

Tusentals ton

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

En faktor som påverkat den totala skörden uppåt är att det var de vårsådda och mer lågavkastande spannmålsgrödorna som minskade mest arealmässigt. Enligt den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning 2010 minskade de vårsådda spannmålsgrödorna med cirka 58 000 hektar medan de höstsådda minskade med omkring 13 000 hektar (reducerat för arealer skördade som grönfoder). I de fall lantbrukarna inte meddelat ändrat grödfördelning på grund av omsådd av utvintrade höstsådda grödor till länsstyrelsen är dock den kvarvarande höstsådda arealen i praktiken något lägre och den vårsådda arealen något högre än vad arealstatistiken visar. Det innebär i så fall också att den totala spannmålsskörden kan vara lägre än vad som framgår av den redovisade skördestatistiken.

Totalskörden för 2010 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007, 2008 och 2009 och uppgick då till i storleksordningen 10 000 ton.

Totalskörden av ärter ökade trots låg avkastning

Den totala ärtskörden beräknas till 54 300 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med 11 % jämfört med 2009. Den snabba arealökningen som påbörjades under 2009 fortsatte under 2010. I år ökade odlingen med 39 %. Skörden per hektar blev dock 20 % lägre än vad den var förra året.

Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 30 500 ton, vilket motsvarar en ökning med 17 % jämfört med förra året. Avkastningen per hektar nådde en rekordnivå förra året, men i år är hektarskörden 29 % lägre och därmed tillbaka på en mera normal nivå. Odlingen av åkerbönor ökade med 63 % under 2010 och uppgår nu till drygt 13 000 hektar, vilket motsvarar mer än halva ärtodlingsarealen.

Trots fortsatt ökad odling minskade totalskörden av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 280 900 ton. Det är 6 % mindre än förra årets skörd men 17 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Minskningen jämfört med förra året beror på låga hektarskördar. Ökningen jämfört med femårsgenomsnittet är främst en följd av att det odlas alltmer höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 7 % jämfört med 2009, trots att betydande arealer fick köras upp och sås om. De omsådda arealerna utgjordes många gånger av vårraps, vars odlingsareal ökade med 17 % jämfört med förra året.

Hektarskörden av höstraps var i år 12 % lägre än förra året, då det var rekordhög avkastning. Totalskörden av höstraps blev 6 % lägre än förra året. Hektarskörden av vårraps var 19 % lägre än föregående års skördeutfall. I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistik om hektarskördar och totalskördar för raps och rybs saknas för åren 1993-1994.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2010

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin ökade

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 22 900 ton. Det motsvarar en ökning med 21 % jämfört med 2009 års totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var nästan dubbelt så stor som fjolårets. Avkastningen per hektar var däremot 36 % lägre än förra året.

Odlingsbetingelser

Förra hösten kom det mycket regn i de östra delarna av landet när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. Vintern var lång och snörik och det förekom problem med snömögel. Våren var kall och regnig och vårbruket blev utdraget. Omsådd gjordes på många håll av både vårsådda och höstsådda grödor. Under juli var vädret varmt och torrt. Sommartorkan ledde till dålig inmatning i kärnorna. När det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2010 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2005-2009. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2010 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2005-2009. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1002) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".