Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2011

JO 19 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2011 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2011 kommer att redovisas under våren 2012. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2012 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2011, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2011. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2011,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar 1)

%

kg/hektar 1)

kg/hektar 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

5 630

1,4

6 110

6 262

Vårvete

4 080

2,9

4 230

4 387

Höstråg

5 630

3,6

5 510

5 695

Höstkorn

4 630

4,2

5 180

5 438

Vårkorn

4 350

1,6

4 150

4 316

Havre

3 900

2,6

3 750

3 996

Rågvete

4 760

3,6

4 920

5 027

Blandsäd

2 760

5,6

3 090

3 261

 

 

 

 

 

Ärter

2 680

5,6

2 720

2 817

Åkerbönor

3 280

4,2

2 420

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 090

2,4

3 240

3 496

Vårraps

2 010

2,4

1 800

2 068

 

 

 

 

 

Oljelin

1 590

3,3

1 520

1 884

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.


 

För flertalet av grödorna är årets hektarskördar på riksnivå lägre än både normskörden och femårsgenomsnittet för respektive gröda. Det gäller höstvete, vårvete, höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och höstraps. Endast höstråg, vårkorn, havre, åkerbönor och vårraps visar avkastningsnivåer över eller i nivå med tidigare års resultat.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Årets avkastningsnivåer är liksom ifjol förhållandevis låga, men inte lägre än vad de var under de två torråren 1992 och 2006. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå för dessa grödor. Skördenivåer för konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 16 SM 1102).

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 19902011

kg/hektar

 

 

 

 

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de höstsådda grödorna både i år och förra året överlag är lägre än vad de varit under de närmast föregående åren. Höstråg är dock ett undantag som i år visar en högre hektarskörd än förra året enligt denna preliminära beräkning. För de mindre frekventa grödorna höstråg, rågvete och särskilt höstkorn är denna preliminära statistik osäker.

Det har både under 2010 och 2011 rapporterats om utvintringsskador och uttunnade bestånd i höstsådda grödor som inte körts upp och såtts om med andra grödor.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 19902011

kg/hektar

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2011 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Vårvete, höstkorn och åkerbönor är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Under 2011 minskade dock odlingen av höstkorn i förhållande till de närmast två föregående åren. Odlingen av rågvete har minskat markant under de två senaste åren.

 

Tablå B. Totalskördar 2011. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2011

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

 

ton 1)

%

ton 1)

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

2 001 300

1,4

1 964 200

+2

 

Vårvete

259 500

3,0

205 100

+27

 

Höstråg

140 200

3,6

151 600

-7

 

Höstkorn

69 100

4,2

62 300

+11

 

Vårkorn

1 325 200

1,6

1 364 600

-3

 

Havre

695 400

2,8

727 500

-4

 

Rågvete

117 800

4,1

243 500

-52

 

Blandsäd

60 600

9,7

61 800

-2

 

Spannmål, totalt

4 669 100

1,2

4 780 600

-2

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

42 900

5,6

44 200

-3

 

Åkerbönor

51 400

4,2

19 000

+170

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

192 400

2,4

194 700

-1

 

Vårraps

70 900

2,4

56 000

+27

 

Raps/rybs, totalt2)

265 800

2,1

256 100

+4

 

 

 

 

 

 

 

Oljelin

23 500

3,3

13 300

+77

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

 

 


 

Totalskörden av spannmål 9 % högre än 2010 års låga skörd

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till närmare 4,7 miljoner ton. Den är 9 % högre än totalskörden för 2010 och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. I figur C redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Den totala odlade spannmålsarealen ökade med 4 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av höstvete, vårkorn och havre som har ökat. Totalskörden av vårkorn och havre ökade med 15 respektive 24 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2,0 miljoner ton, vilket motsvarar 43 % av den totala spannmålsskörden. Höstvetearealen ökade med 7 % jämfört med 2010 och även totalskörden var 7 % högre än förra årets skörd. Hektarskörden var på samma nivå som föregående år.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 60 600 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 19902011

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

I de fall lantbrukarna inte meddelat ändrat grödfördelning på grund av omsådd av utvintrade höstsådda grödor till länsstyrelsen är den kvarvarande höstsådda arealen i praktiken något lägre och den vårsådda arealen något högre än vad arealstatistiken visar. Det innebär i så fall också att den totala spannmålsskörden kan vara lägre än vad som framgår av den redovisade skördestatistiken.

Totalskörden för 2011 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007–2010 och har  under de aktuella åren uppgått till i storleksordningen 10 000 ton.

Totalskörden av ärter minskade

Den totala ärtskörden beräknas till 42 900 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 21 % jämfört med 2010. Odlingen av ärter minskade med 29 %. Skörden per hektar blev 12 % högre än vad den var förra året.

Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 51 400 ton, vilket motsvarar en ökning med 65 % jämfört med förra året. Avkastningen per hektar nådde i år samma rekordnivå som år 2009. Odlingen av åkerbönor ökade med 20 % under 2011 och uppgår nu till nästan 16 000 hektar, vilket är i samma storleksordning som ärtodlingsarealen.

Totalskörden av raps och rybs i nivå med fjolårsresultatet

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 265 800 ton. Skillnaden mellan årets och förra årets totalskörd ligger inom felmarginalen enligt denna preliminära beräkning.

Hektarskörden av höstraps var i år på samma nivå som under 2010. Odlingen av höstraps minskade med 13 % vilket medförde att även totalskörden blev 13 % lägre än förra året. Hektarskörden av vårraps var 32 % högre än föregående års skördeutfall per hektar. I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2011

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin på samma nivå som 2010

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 23 500 ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 22 % lägre än fjolårets. Avkastningen per hektar var däremot 27 % högre än förra året.

Odlingsbetingelser

På en del håll i landet kom det stora regnmängder i augusti och september när det var dags för höstsådd förra hösten. Det medförde svårigheter när marken skulle bearbetas och en del av den planerade sådden blev därför inte av. Snön låg kvar länge och vårbruket kom igång sent. Våren och försommaren var varm och på många håll ledde alltför små nederbördsmängden till problem med försommartorka. Även juni och juli bjöd på temperaturer över det normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa lokaler hade goda tillväxtbetingelser medan grödorna i andra närbelägna områden drabbades av torkskador och brådmognad. Under sensommaren och hösten kom stora regnmänger, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. Många lantbrukare har angett problem med bärighet som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2011 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2006–2010. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2011 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2006–2010. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1102) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.