![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2011 | JO 19 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära
uppgifter på riksnivå om 2011 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.
Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000
lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och
produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten
baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat
för 2011 kommer att redovisas under våren 2012. Skördestatistiken baseras normalt
på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2012
redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och
normskördarna
I tablå A redovisas
preliminära hektarskördar för 2011, samt femårsgenomsnitt och normskördar för
de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av
tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”.
Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas
därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en
normskörd. Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker. Tablå A.
Hektarskördar 2011. Preliminära uppgifter för riket
![]() För flertalet av grödorna är årets
hektarskördar på riksnivå lägre än både normskörden och femårsgenomsnittet för
respektive gröda. Det gäller höstvete, vårvete, höstkorn, rågvete, blandsäd,
ärter och höstraps. Endast höstråg, vårkorn, havre, åkerbönor och vårraps visar
avkastningsnivåer över eller i nivå med tidigare års resultat. I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de
vårsådda spannmålsgrödorna. Årets avkastningsnivåer är liksom ifjol
förhållandevis låga, men inte lägre än vad de var under de två torråren 1992
och 2006. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling,
vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå för
dessa grödor. Skördenivåer för konventionellt odlade arealer redovisas i ett
Statistiskt meddelande benämnt ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”
(JO 16 SM 1102). Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2011 kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0
%. Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de
höstsådda grödorna både i år och förra året överlag är lägre än vad de varit
under de närmast föregående åren. Höstråg är dock ett undantag som i år visar
en högre hektarskörd än förra året enligt denna preliminära beräkning. För de
mindre frekventa grödorna höstråg, rågvete och särskilt höstkorn är denna
preliminära statistik osäker. Det har både under 2010 och 2011 rapporterats om utvintringsskador
och uttunnade bestånd i höstsådda grödor som inte körts upp och såtts om med
andra grödor. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2011 kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %. Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren
I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor
som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens
osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under
”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella
skillnaderna mellan 2011 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem
senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade
arealen har ökat eller minskat. Vårvete, höstkorn och åkerbönor är exempel på
grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående
femårsperioden. Under 2011 minskade dock odlingen av höstkorn i förhållande
till de närmast två föregående åren. Odlingen av rågvete har minskat markant
under de två senaste åren. Tablå B. Totalskördar 2011.
Preliminära uppgifter för riket
![]() Totalskörden av spannmål 9 % högre än 2010 års låga skörd
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt
till närmare 4,7 miljoner ton. Den är 9 % högre än totalskörden för 2010 och i
nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. I figur C redovisas hur den
totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990. Den totala odlade spannmålsarealen
ökade med 4 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av
höstvete, vårkorn och havre som har ökat. Totalskörden av vårkorn och havre
ökade med 15 respektive 24 % jämfört med föregående år. Totalskörden av höstvete beräknas
preliminärt till 2,0 miljoner ton, vilket motsvarar 43 % av den
totala spannmålsskörden. Höstvetearealen ökade med 7 % jämfört med 2010
och även totalskörden var 7 % högre än förra årets skörd. Hektarskörden var på
samma nivå som föregående år. Totalskörden av blandsäd beräknas
till 60 600 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd
innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som
skördats som grönfoder har frånräknats. Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2011 Tusentals
ton
I de fall lantbrukarna inte
meddelat ändrat grödfördelning på grund av omsådd av utvintrade höstsådda
grödor till länsstyrelsen är den kvarvarande höstsådda arealen i praktiken
något lägre och den vårsådda arealen något högre än vad arealstatistiken visar.
Det innebär i så fall också att den totala spannmålsskörden kan vara lägre än
vad som framgår av den redovisade skördestatistiken. Totalskörden för 2011 innefattar
inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom
grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007–2010
och har under de aktuella åren uppgått
till i storleksordningen 10 000 ton. Totalskörden av ärter minskade
Den totala ärtskörden beräknas till 42 900 ton enligt
denna preliminära beräkning. Det motsvarar en
minskning med 21 % jämfört med 2010.
Odlingen av ärter minskade med 29 %. Skörden per hektar blev 12 % högre än vad
den var förra året. Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka
Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på
51 400 ton, vilket motsvarar en ökning med 65 % jämfört med
förra året. Avkastningen per hektar nådde i år samma rekordnivå som år 2009.
Odlingen av åkerbönor ökade med 20 % under 2011 och uppgår nu till nästan
16 000 hektar, vilket är i samma storleksordning som ärtodlingsarealen. Totalskörden av raps och rybs i nivå med fjolårsresultatet
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
265 800 ton. Skillnaden mellan årets och förra årets totalskörd
ligger inom felmarginalen enligt denna preliminära beräkning. Hektarskörden av höstraps var i år på samma nivå som
under 2010. Odlingen av höstraps minskade med 13 % vilket medförde att
även totalskörden blev 13 % lägre än förra året. Hektarskörden av vårraps var
32 % högre än föregående års skördeutfall per hektar. I figur D redovisas
hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994
är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket
höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2011 Tusentals ton Anm. Vattenhalt 9,0 procent. Totalskörden av oljelin på samma nivå som 2010
Den totala skörden av oljelin har beräknats till 23 500
ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat
upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 22 % lägre än fjolårets.
Avkastningen per hektar var däremot 27 % högre än förra året. Odlingsbetingelser
På en del håll i landet kom det stora regnmängder i augusti
och september när det var dags för höstsådd förra hösten. Det medförde
svårigheter när marken skulle bearbetas och en del av den planerade sådden blev
därför inte av. Snön låg kvar länge och vårbruket kom igång sent. Våren och
försommaren var varm och på många håll ledde alltför små nederbördsmängden till
problem med försommartorka. Även juni och juli bjöd på temperaturer över det
normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa lokaler
hade goda tillväxtbetingelser medan grödorna i andra närbelägna områden
drabbades av torkskador och brådmognad. Under sensommaren och hösten kom stora
regnmänger, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. Många
lantbrukare har angett problem med bärighet som orsak till att arealer har fått
lämnats oskördade. Kommentarer till tabellerna
Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I
tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad
skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas
slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer
gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna
preliminära beräkning för år 2011 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag
än de slutliga resultaten för åren 2006–2010. Som en följd är medelfelen för de
preliminära uppgifterna avseende 2011 ofta högre än medelfelen för motsvarande
uppgifter gällande 2006–2010. Se vidare under rubriken ”Statistikens
tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar
(..). Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om
jordbruksmarkens användning som publicerades i juni
(JO 10 SM 1102) och som grundar sig på uppgifter från
Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer
som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med
arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs
statistiken”. |