Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2011

JO 19 SM 1102

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2011 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 381 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2011 kommer att redovisas under våren 2012. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2012 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Utvintringsskador i de höstsådda spannmålsgrödorna

Många lantbrukare har i år rapporterat om höstsådda arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Det har även funnits utvintringsskador i de höstsådda grödor som inte körts upp, vilket har bidragit till lägre skördeutbyte per hektar. Avkastningen av höstvete, höstkorn och rågvete var i år på samma låga nivå som 2010, och betydligt lägre än de närmast föregående åren i flertalet av länen. Under 2011var skördenivåerna särskilt låga i Hallands och Värmlands län.

Lokala regn medförde stora skillnader på regional nivå

Ett utmärkande drag i årets skörderesultat är att skördenivåerna varierar mycket mellan närbelägna gårdar. Exempelvis kan en gård redovisa i det närmaste missväxt på grund av torka samtidigt som granngården anger rekordhöga avkastningsnivåer följt av förklaringar om regnskurar som kommit i lagom mängd. Detta medför att de sammanvägda skörderesultaten för ett helt län eller ett produktionsområde ibland inte speglar den variation som finns lokalt.

Totala spannmålsskörden 9 % högre än förra året

Den totala skörden av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 4 651 000 ton under 2011. Den är 3 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren men 9 % högre än 2010 års spannmålsskörd. Anledningen till det något bättre skörderesultatet är delvis att hektarskörden blev högre på riksnivå för höstråg, vårkorn och havre. Totalskörden för 2011 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Den odlade spannmålsarealen ökade med 4 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av höstvete, vårkorn och havre som har ökat. Totalskörden av vårkorn ökade med 15 % och totalskörden av havre ökade med 25 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2 000 600 ton, vilket motsvarar 43 % av den totala spannmålsskörden. Arealen av höstvete ökade med 7 % jämfört med 2010 och även totalskörden ökade med 7 %. I den redovisade skörden av höstvete ingår kvantiteter som odlats för produktion av energi. Här ingår även mer lågavkastande höstsådda vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 67 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

De verkliga totalskördarna påverkas av ändrade grödarealer

I de fall lantbrukarna inte meddelat ändrad grödfördelning på grund av omsådd av utvintrade höstsådda grödor till länsstyrelsen i tillräckligt god tid eller inte alls, finns de höstsådda arealerna kvar i underlaget till den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning. I samband med att uppgifterna om skörden hämtas in under hösten meddelar lantbrukarna eventuella ändrade grödarealer till SCB. Enligt denna information var de höstsådda spannmålsgrödorna under 2011 i praktiken runt 7 000 hektar lägre än den redovisade arealen enligt den preliminära arealstatistiken. Å andra sidan var de vårsådda spannmålsgrödorna i praktiken drygt 15 000 hektar större än vad den preliminära arealstatistiken visar. Det motsvarar en ökning av den totala spannmålsskörden med omkring 1 %. På samma sätt var arealerna med höstsådd raps och rybs 3 900 hektar mindre än den redovisade arealen enligt den preliminära arealstatistiken, samtidigt som de vårsådda arealerna med raps och rybs var närmare 1 700 hektar större. Det skulle motsvara en sänkning av den totala skörden av raps och rybs med cirka 3 %. I den mån som lantbrukarna meddelat arealändringarna till länsstyrelsen i ett senare skede kommer de ovan redovisade arealavvikelser att rättas upp i den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publiceras i april 2012.

Låg avkastning av ärter i Västra Götalands län

Skörden per hektar av ärter beräknas på riksnivå vara 12 % högre än förra årets hektarskörd och i nivå med femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter minskade med så mycket som 30 % under 2011. Det innebär att arealen är tillbaka på ungefär samma nivå som år 2009. Den totala ärtskörden beräknas till 42 500 ton, vilket är 21 % mindre än förra året och 4 % mindre än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns i år i Östergötlands och Örebro län. Störst areal ärter fanns under 2011 i Västra Götalands län. Där var hektarskörden av ärter 34 % lägre än förra året och 32 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Den låga skördenivån är till stor del en följd av att så mycket som 22 % av ärtarealen i länet blev obärgad. Ärterna är torkkänsliga och drabbas även hårt av alltför regnig väderlek. Om marken är vattenmättad lider ärterna snart av syrebrist och kan även få problem med ärtrotröta och andra växtsjukdomar. År 2011 kom det stora regnmänger i sydvästra Sverige under sensommaren, vilket kan förklara de obärgade arealerna och den låga skördenivån av ärter i Västra Götalands län.

Åkerbönorna i nivå med tidigare rekordavkastning

Åkerbönor har gett hög skörd per hektar i alla regioner där grödan odlas. För landet som helhet är årets avkastning 3 340 kg per hektar, dvs. i nivå med rekordet från år 2009. Totalskörden beräknas till 52 900 ton och är därmed för första gången större än totalskörden av ärter. Totalskörden av åkerbönor ökade med 70 % jämfört med förra året. Odlingen av åkerbönor ökade med 22 % under 2011 och uppgår nu till uppemot 15 900 hektar, dvs. är lika stor som ärtodlingsarealen. Odlingen av åkerbönor ökade i år för fjärde året i rad.

Hög skörd per hektar av vårraps

Hektaravkastningen av vårraps blev i år högre än både fjolårsresultat och femårsgenomsnitt i alla län där odlingen förekommer i större omfattning. Hektarskörden av höstraps visade ett mer blandat resultat. Den var betydligt lägre än vad som är normalt i Hallands och Västra Götalands län, delvis beroende på obärgade arealer. Årets totala skörd av raps och rybs beräknas till 266 600 ton, vilket är 5 % mindre än förra årets resultat. Årets odlingar har haft en del problem med utvintringsskador. Totalskörden av höstraps blev 14 % lägre än förra året. Skördeuppgifterna för höstrybs kan inte redovisas eftersom det är ett för litet antalet lantbruksföretag som lämnat information om den grödan.

Hektarskörden av oljelin nära femårsgenomsnittet

Årets avkastning av oljelin var på riksnivå 27 % högre än förra året, då det istället var en förhållandevis låg skörd per hektar. Hektarskörden ligger i år nära genomsnittet för de fem senaste åren. Den totala skörden av oljelin har beräknats till 23 200 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 23 % lägre än fjolårets areal.

Odlingsbetingelser

På en del håll i landet kom det stora regnmängder i augusti och september när det var dags för höstsådd förra hösten. Det medförde svårigheter när marken skulle bearbetas och en del av den planerade sådden blev därför inte av. Snön låg kvar länge och vårbruket kom igång sent. Våren och försommaren var varm och på många håll ledde alltför små nederbördsmängden till problem med försommartorka. Även juni och juli bjöd på temperaturer över det normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa lokaler hade goda tillväxtbetingelser medan grödorna i andra närbelägna områden drabbades av torkskador och brådmognad. Under sensommaren och hösten kom stora regnmänger, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Stora obärgade arealer i väster och i norr

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 2,2 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade spannmålsarealen uppgår till drygt 22 000 hektar, vilket är mer än dubbelt så mycket som normalt.  I Norrbottens län blev nästan 47 % av spannmålsarealen obärgad. I Västernorrlands och Västerbottens län är andelen obärgad spannmålsareal drygt 11 %. Även i Värmlands, Hallands och Kronobergs län har en stora andelar av arealerna lämnats obärgade.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 8,3 % av den totala arealen ärter i landet, också det mer än dubbelt så mycket som normalt. I Västra Götalands län var andelen obärgad areal av ärter drygt 22 % och Värmlands län var motsvarande andel uppemot 18 %. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 1,7 % på riksnivå.

Av raps- och rypsarealen blev 1,4 % obärgad. För dessa grödor är andelen obärgad areal för riket totalt i samma storleksordning som tidigare år. För oljelin blev 0,7 % av arealen obärgad, vilket är en något lägre andel än tidigare år.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1102) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.