Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2012 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Resultaten är något mer osäkra än normalt eftersom fullständiga uppgifter inte har kunnat lämnas från alla utvalda jordbruksföretag, på grund av att regnväder försenade skördarbetet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2012 kommer att redovisas under våren 2013. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2013 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2012, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2012. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Hektarskörd 2012,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar 1)	%	kg/hektar 1)	kg/hektar 1)
Höstvete	6 810	1,3	6 100	6 225
Vårvete	4 390	2,5	4 220	4 228
Höstråg	6 070	3,6	5 570	5 701
Höstkorn	6 990	3,4	5 150	5 387
Vårkorn	4 540	1,9	4 300	4 298
Havre	3 920	3,2	3 900	3 949
Rågvete	5 720	3,2	4 880	4 981
Blandsäd	2 730	7,5	3 160	3 214
Ärter	2 660	5,8	2 730	2 766
Åkerbönor	3 110	8,3	2 660	-
Höstraps	3 750	1,7	3 220	3 551
Vårraps	1 950	2,5	1 870	1 983
Oljelin	1 190	10,4	1 560	1 863
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

 

För flertalet av grödorna är årets hektarskördar på riksnivå högre än både normskörden och femårsgenomsnittet för respektive gröda. Det gäller dock inte havre och blandsäd som i stor utsträckning odlas i de västra och norra delarna av landet, som drabbats värst av de stora regnmängderna.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå för dessa grödor. Skördenivåer för konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 16 SM 1202).

 

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2012

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de höstsådda grödorna är högre än vad de varit under de närmast föregående åren. Höstvete uppvisar en hektarskörd i nivå med rekordåret 2005. För de mindre frekventa grödorna höstråg och rågvete är denna preliminära statistik osäker. Höstkornskörden baseras på ännu färre jordbruksföretag och därmed är resultatet än mer osäkert. En anledning till den höga hektarskörden kan vara att höstkorn gynnats av den milda vintern. Höstkorn odlas också främst i de södra och sydöstra delarna av landet, som inte drabbats lika hårt av höstregnen som de övriga delarna av landet.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2012

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2012 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Vårvete, vårraps och åkerbönor är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Rågvete och ärter har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2012. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Total skörd 2012		Medelfel,		Femårsgenomsnitt,		Skillnad,
	ton 1)		%		ton 1)		%
Höstvete	1 951 300		1,3		1 998 300		-2
Vårvete	365 500		2,5		222 800		+64
Höstråg	133 700		3,6		153 800		-13
Höstkorn	64 600		3,4		70 000		-8
Vårkorn	1 634 900		2,0		1 416 600		+15
Havre	758 000		3,3		741 100		+2
Rågvete	135 700		3,4		213 800		-37
Blandsäd	45 900		15,2		64 600		-29
Spannmål, totalt	5 089 600		1,4		4 881 000		+4
Ärter	33 800		5,9		42 600		-21
Åkerbönor	56 500		8,3		27 000		+109
Höstraps	234 500		1,7		199 100		+18
Vårraps	86 600		2,5		58 800		+47
Raps/rybs, totalt2)	325 400		1,8		262 100		+24
Oljelin	10 600		10,4		15 500		-32
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

Totalskörden av spannmål runt 5,1 miljoner ton

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5,1 miljoner ton. Den är 10 % högre än totalskörden för 2011 och 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Under augusti fanns det prognoser på totala spannmålsskördar om 5,4 miljoner ton, men de nu preliminära resultaten, som bygger på uppgifter från utvalda lantbrukare, ligger på en betydligt lägre nivå. I figur C redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Den totala odlade spannmålsarealen är på samma nivå som förra året, men fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har ändrats. De vårsådda grödorna vårvete, vårkorn och havre ökade medan arealerna med höstvete, höstråg och höstkorn minskade jämfört med föregående år. Denna omfördelning från högavkastande till lågavkastande grödor leder i sig till en minskning av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till närmare 2 miljoner ton, vilket motsvarar 38 % av den totala spannmålsskörden. Höstvetearealen minskade med 18 % jämfört med 2011, men totalskörden var i nivå med förra årets skörd eftersom hektarskörden blev drygt 20 % högre än föregående år.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 45 900 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2012

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskörden för 2012 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007–2011 och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000 – 16 000 ton.

Totalskörden av ärter minskade

Den totala ärtskörden beräknas till 33 800 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 21 % jämfört med 2011. Odlingen av ärter minskade med 20 %. Skörden per hektar var i nivå med förra årets resultat.

Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 56 500 ton, vilket motsvarar en ökning med 7 % jämfört med förra året. Avkastningen per hektar var i år liksom förra året i samma storleksordning som rekordnivån från år 2009. Odlingen av åkerbönor ökade med 14 % under 2012 och uppgår nu till drygt 18 000 hektar, vilket är 43 % mer än ärtodlingsarealen.

Rekordhög avkastning av höstraps

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 750 kg/ha, vilket är den högsta som hittills redovisats på riksnivå. Odlingen av höstraps ökade med 10 % och avkastningen ökade med hela 22 % jämfört med förra året. Uppemot hälften av höstrapsarealen finns i Skåne län, där förhållandena var mycket gynnsamma för grödan under 2012. Hektarskörden av vårraps var nära nog på samma nivå som föregående års skördeutfall per hektar, men arealen ökade med 23 %.

Högsta totalskörden av raps och rybs sedan år 1993

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 325 400 ton. Det är den högsta totalskörden på 19 år. Jämfört med förra årets totalskörd är det en ökning med 30 %, och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 24 %.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2012

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin halverad jämfört med 2011

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 10 600 ton, vilket är knappt hälften jämfört med förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var nästan 40 % lägre än fjolårets. Avkastningen per hektar var 24 % lägre. Oljelin mognar sent och förhållandevis stora arealer förblev obärgade.

Odlingsbetingelser

Inför höstsådden förra hösten kom det mycket regn, särskilt i de sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Obärgade arealer

Av den totala spannmålsarealen beräknas preliminärt drygt 3 % vara oskördad. Bland spannmålsgrödorna är det framförallt blandsäd, vårkorn och havre som har stora obärgade arealer. Av ärterna blev omkring 7 % av arealen oskördad och andelen obärgad areal av åkerbönor har beräknats till cirka 14 %. Av oljelinarealen var mer än en femtedel oskördad när underlaget för denna preliminära statistik togs fram. Uppgifterna om andelen obärgad areal är mycket osäkra.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2012 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2007–2011. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2012 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2007–2011. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1202) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.