Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2012

JO 19 SM 1202

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2012 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 377 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2012 kommer att redovisas under våren 2013. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2013 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Rekordhöga hektarskördar av höstvete, höstkorn och rågvete

Den milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag har gett höga skördenivåer. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 6 830 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Hektarskörden av höstkorn beräknas till 6 610 kg per hektar och rågvete till 5 910 kg per hektar. Även dessa avkastningsnivåer är rekordhöga. Höstrågen tangerar ett tidigare rekord från år 2008. Framförallt i de sydöstra delarna av landet, som annars brukar drabbas av försommartorka, har de höstsådda grödorna gett god avkastning. Kalmar, Gotlands och Blekinge län är exempel på län med höga avkastningsnivåer.

Se vidare i figur A där 2012 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren. I figur B redovisas motsvarande uppgifter för rågvete.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2012. Jämförelse med genomsnittet för 2007–2011, kg/hektar

 

                                                                                                                                              kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2007-2012.

 

Figur B. Rågvete, preliminära hektarskördar 2012. Jämförelse med genomsnittet för 2007–2011, kg/hektar

 

                                                                                                                                              kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2007-2012.

 

Totala spannmålsskörden 10 % högre än förra året

Den totala skörden av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 5 095 300 ton under 2012. Den är 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och 10 % högre än 2011 års spannmålsskörd. Anledningen till det något bättre skörderesultatet är att hektarskördarna för de höstsådda grödorna är högre än både femårsgenomsnitt och fjolårsresultat. Totalskörden för 2012 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Den totala odlade spannmålsarealen är på samma nivå som förra året, men fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har ändrats. De vårsådda grödorna vårvete, vårkorn och havre ökade medan arealerna med höstvete, höstråg och höstkorn minskade jämfört med föregående år. Denna omfördelning från högavkastande till lågavkastande grödor leder i sig till en minskning av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 1 955 700 ton, vilket motsvarar 38 % av den totala spannmålsskörden. Arealen av höstvete minskade med 18 % jämfört med 2011, men totalskörden är i nivå med fjolårsresultatet eftersom hektarskörden ökade med 21 %. I den redovisade skörden av höstvete ingår kvantiteter som odlats för produktion av energi. Här ingår även mer lågavkastande höstsådda vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 52 500 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hög avkastning av ärter i de sydöstra delarna av landet

Skörden per hektar av ärter beräknas på riksnivå vara i nivå med förra årets hektarskörd och även i nivå med femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter minskade med 20 % under 2012. Den totala ärtskörden beräknas till 34 800 ton, vilket är 19 % mindre än förra året och 18 % mindre än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns i år på Gotland och i Kalmar län. I Kalmar län är årets hektarskörd av ärter den högsta som redovisats. Störst areal ärter fanns under 2012 i Östergötlands län.

För riket totalt förblev mer än 12 % av arealen obärgad. Det är den största andelen obärgad areal av ärter sedan år 1998. Exempel på län med stor andel obärgad areal är Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. I produktionsområdet Mellersta Sveriges skogsbygder blev nästan 42 % av ärtarealen oskördad under 2012.

Åkerbönorna i nivå med tidigare rekordavkastning

För landet som helhet är årets avkastning av åkerbönor 3 190 kg per hektar, dvs. i nivå med rekordet från år 2009. Totalskörden beräknas till 57 600 ton och är därmed för andra året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 13 % jämfört med förra året. Odlingen av åkerbönor ökade i år för femte året i rad.

Närmare 9 % av arealen förblev oskördad. Åkerbönor mognar normalt sent, och årets regniga väderlek medförde att grödutvecklingen blev särskilt sen. Många fält skördades inte förrän i oktober eller november, med höga vattenhalter som följd.

Rekordhög avkastning av höstraps i flera av länen och för riket

Hektaravkastningen av höstraps blev i år högre än både fjolårsresultat och femårsgenomsnitt i nästan alla län där odlingen förekommer i större omfattning. Ett undantag är Västra Götalands län där årets skördeutfall är i nivå med femårsgenomsnittet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstraps till 3 700 kg per hektar, vilket är den högsta som hittills redovisats. Avkastningen av höstraps är rekordhög även i Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skåne län. Uppemot hälften av höstrapsarealen finns i Skåne län, där förhållandena var mycket gynnsamma för grödan under 2012. Se även i figur C där 2012 års hektarskördar av höstraps jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren.

 

Figur C. Höstraps, preliminära hektarskördar 2012. Jämförelse med genomsnittet för 2007–2011, kg/hektar

 

                                                                                                                                              kg/hektar

Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2007-2012.

 

Högsta totalskörden av raps och rybs sedan år 1993

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 322 500 ton. Det är den högsta totalskörden på 19 år. Jämfört med förra årets totalskörd är det en ökning med 29 %, och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 23 %.

Hektarskörden av oljelin minskade

Årets avkastning av oljelin är på riksnivå 11 % lägre än förra året. Hektarskörden är även 11 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren, delvis som en följd av stora obärgade arealer. Den totala skörden av oljelin beräknas till 12 500 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 39 % lägre än fjolårets areal.

Odlingsbetingelser

Inför höstsådden förra hösten kom det mycket regn, särskilt i de sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Stora obärgade arealer i Norrland

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 3,2 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade spannmålsarealen uppgår till nästan 32 000 hektar, vilket är ungefär tre gånger mer än vad som är normalt. I Västernorrlands och Norrbottens län blev 44 respektive 45 % av spannmålsarealen obärgad. I Jämtlands och Västerbottens län är andelen obärgad spannmålsareal 32 respektive 29 %. I Gävleborgs län är motsvarande andel nästan 14 %. Även i Värmlands, Jönköpings och Uppsala län har stora andelar av spannmålsarealerna lämnats obärgade.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 12 % av den totala arealen ärter i landet, vilket också är nästan tre gånger mer än vad som är normalt. I Västmanlands län är andelen obärgad areal av ärter 21 %. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 8,7 % på riksnivå.

Av raps- och rypsarealen blev 1,1 % obärgad, vilket är i samma storleksordning som tidigare år. För oljelin blev drygt 15 % av arealen obärgad, vilket är betydligt mer än vad som är normalt.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1202) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.