Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013

JO 19 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2013 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2013 kommer att redovisas under våren 2014. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under slutet av juni 2014 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2013, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är desto mer desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2013. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2013,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar 1)

%

kg/hektar 1)

kg/hektar 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

6 280

1,7

6 170

6 238

Vårvete

4 760

1,7

4 190

4 097

Höstråg

5 930

3,7

5 724

5 798

Höstkorn

5 900

2,3

5 410

5 470

Vårkorn

4 970

1,1

4 320

4 306

Havre

4 410

1,9

3 790

3 901

Rågvete

5 150

3,4

5 030

5 057

Blandsäd

3 880

5,6

3 120

3 159

 

 

 

 

 

Ärter

3 280

3,3

2 710

2 732

Åkerbönor

3 390

3,3

2 880

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 330

1,7

3 350

3 592

Vårraps

1 860

2,4

1 880

1 928

Vårrybs

1 510

8,7

1 320

1 266

 

 

 

 

 

Oljelin

1 950

3,5

1 530

1 828

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.


 

För flertalet av de vårsådda grödorna är årets hektarskördar på riksnivå högre än både normskörden och femårsgenomsnittet för respektive gröda. De höstsådda grödorna ligger mera i nivå med tidigare års genomsnittliga skörderesultat.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2013 års avkastningsnivåer för dessa grödor betydligt högre. Vårkorn visar till och med en rekordhög skördenivå. Havre och blandsäd tangerar tidigare rekord. De höga hektarskördarna kan delvis vara en effekt av att dessa vårgrödor i större utsträckning än vanligt odlats på goda jordar som förberetts för skörd av höstvete.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under de senare åren medfört något lägre genomsnittliga skördenivåer för dessa grödor. Hektarskördar för konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 14  SM 1301).

 

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 19902013

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

 

Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är lägre än förra året, då höstgrödorna tvärtom gav ovanligt hög avkastning. Utvintringsskador och torka har varit vanligt förekommande förklaringar till låga skördenivåer. För de mindre frekventa grödorna höstråg, höstkorn och rågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 19902013

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2013 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Vårvete, vårkorn, åkerbönor och vårraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Höstvete, rågvete och ärter har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2013. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2013

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

 

ton 1)

%

ton 1)

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

1 311 100

1,7

1 967 500

-33

 

Vårvete

545 400

1,8

260 300

+210

 

Höstråg

149 000

3,7

154 200

-3

 

Höstkorn

80 800

2,3

73 200

+10

 

Vårkorn

1 853 100

1,2

1 465 900

+26

 

Havre

858 000

2,2

709 300

+21

 

Rågvete

118 700

3,4

186 600

-36

 

Blandsäd

83 500

9,5

63 400

+32

 

Spannmål, totalt

4 999 600

0,8

4 880 400

+2

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

40 300

3,3

42 000

-4

 

Åkerbönor

57 800

3,6

36 400

+59

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

237 900

1,7

214 200

+11

 

Vårraps

94 400

2,4

64 000

+47

 

Vårrybs

4 100

8,8

2 800

+46

 

Raps/rybs, totalt2)

336 800

1,4

282 000

+19

 

 

 

 

 

 

 

Oljelin

9 200

3,5

16 700

-45

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Innefattar även skörd av höstrybs.

 

 

 


 

5 miljoner ton spannmål har skördats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5,0 miljoner ton. Den är i nivå med totalskörden för 2012 och marginellt högre än genomsnittet för de fem senaste åren. I figur C redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Vårsådda grödor ersatte de höstsådda

En faktor som har verkat sänkande på den totala skörden av spannmål är att många lantbrukare inte kunde genomföra en normal höstsådd förra hösten på grund av för mycket regn. Det fick till följd att det i år blev mindre arealer av höstsådda grödor som normalt ger högre skörd per hektar. Den odlade arealen av höstvete minskade med 26 % jämfört med förra året och med 35 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 1,3 miljoner ton, vilket är den minsta höstveteskörden sedan år 1999. Vårveteskörden på drygt 0,5 miljoner ton är istället den största som redovisats någonsin. Årets totala skörd av vårkorn på närmare 1,9 miljoner ton är den största sedan år 1997. Höstvete har tidigare varit den dominerande spannmålsgrödan under många år. Förra gången då vårkornskörden var större än höstveteskörden var år 1999. Även detta år minskade de höstsådda grödorna arealmässigt på grund av en regnig höst som försvårade höstsådden.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 83 500 ton, en ökning med 56 % jämfört med fjolåret och med 32 % jämfört med femårsgenomsnittet. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/balj­växtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 19902013

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskörden för 2013 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007–2012 och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000 – 16 000 ton.

Hög hektarskörd av ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 40 300 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med 15 % jämfört med 2012. Den odlade arealen av ärter minskade med 4 %, men skörden per hektar ökade med 20 % jämfört förra årets resultat.

Hög hektarskörd av åkerbönor

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 57 800 ton, vilket är på samma nivå som 2012. Avkastningen per hektar var i år liksom förra året i samma storleksordning som rekordnivån från år 2009. Den odlade arealen av åkerbönor är i samma storleksordning som under fjolåret och uppgår till drygt 17 000 hektar, vilket är nästan 40 % mer än ärtodlingsarealen.

Utvintringsskador och kålmal sänkte höstraps- och vårrapsskördarna

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 330 kg/ha, vilket är i nivå med femårsgenomsnittet men 10 % lägre än förra årets rekordavkastning. En del lantbrukare har angett utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer. När det gäller vårrapsen har förhållandevis många lantbrukare rapporterat skador av kålmal. Hektarskörden kom på riksnivå ändå upp i nivå med genom­snittet för de fem senaste åren.

Högsta totalskörden av raps och rybs på 23 år

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 336 800 ton. Det är den högsta totalskörden sedan år 1990. Jämfört med förra årets totalskörd är det en ökning med 5 %, och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 19 %. Den höga raps- och rybsskörden är främst en följd av ökade odlingsarealer av höstraps och vårraps.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2013

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Hög hektarskörd av oljelin

Avkastningen per hektar av oljelin var 38 % högre än förra året och 27 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 9 200 ton, vilket är 26 % mindre än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 46 % lägre än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Det regniga vädret under 2012 års sensommar och höst omöjliggjorde den planerade höstsådden i stora delar av landet. En del arealer höstsåddes under ogynnsamma förhållanden vilket påverkade grödornas fortsatta utveckling och övervintring. En snöfattig och mycket kall period under den senare delen av vintern bidrog också till utvintringsskador. Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen start. Sommaren blev varm och torr. I de östra delarna av landet drabbades grödorna av torkskador. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas med låga vattenhalter. Av spannmålsarealen blev endast runt 0,3 % obärgad vilket är en betydligt lägre andel än vad som varit fallet de tre föregående åren.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2013 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2008–2012. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2013 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2008–2012. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används normalt preliminära grödarealer från det Statistiska meddelandet om jordbruksmarkens användning, vilket baseras på stödansökningar. För att få med fler arealändringar av utvintrade höstsådda grödor till vårsådda användes under 2013 istället ett senare uttag från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 (JO 29  SM 1301). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.