Statistiken med kommentarer

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2013 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 371 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2013 kommer att redovisas under våren 2014. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2014 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Höstsådda spannmålsgrödorna i nivå med femårsgenomsnitten

Den regniga hösten 2012 missgynnade de höstsådda grödorna som ofta var i alltför dåligt skick för att stå emot den efterföljande vår- och sommartorkan. Många lantbrukare valde att köra upp höstsådden och så om arealerna med vårsådda grödor. Andra som lät de höstsådda arealerna vara kvar angav sedan som kommentar till de låga skördenivåerna att de ångrade att de inte hade kört upp höstsådden. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 6 310 kg per hektar, vilket är i nivå med genomsnittet för de föregående fem åren, men 7 % lägre än rekordavkastningen från 2012. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och rågvete med hektarskördar som ligger nära de aktuella femårsgenomsnitten men är 11 %, 13 % respektive 17 % lägre än rekordnivåerna från 2012.

Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län är exempel på län med mycket låga avkastningsnivåer av höstvete under 2013. Se vidare i figur A där 2013 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren.

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2013. Jämförelse med genomsnittet för 2008–2012, kg/hektar

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2008-2013.

Rekordskörd av vårkorn

De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett höga hektarskördar. Vårveteavkastningen är på riksnivå 12 % högre än förra årets hektarskörd och 15 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av havre är för landet som helhet 15 % högre än förra årets nivå och 16 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av blandsäd är hela 27 % högre är fjolårsresultatet och 21 % högre än femårsgenomsnittet.

För vårkorn är hektarskörden på riksnivå 4 970 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. Jämfört med förra årets hektarskörd är det för riket totalt en ökning med 9 % och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 15 %. I samtliga län är 2013 års avkastningsnivå för vårkorn högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Kalmar, Skåne, Hallands och Västra Götalands län är exempel på län där hektarskördarna av vårkorn tangerar tidigare rekordnivåer. Se vidare i figur B där 2013 års hektarskördar av vårkorn på länsnivå jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt.

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2013. Jämförelse med genomsnittet för 2008–2012, kg/hektar

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2008-2013.

De höga hektarskördarna av de vårsådda spannmålsgrödorna kan möjligen till viss del vara en följd av att de i större utsträckning än vanligt odlats på goda jordar som förberetts för skörd av höstvete.

Även vårvete, havre och blandsäd har gett höga hektarskördar jämfört med vad som är normalt många län. I Västra Götalands län är hektarskörden av vårvete 21 % högre än förra året och 29 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. I Kalmar län är hektarskörden av havre 27 % högre än fjolårsresultatet och 35 % högre än femårsgenomsnittet. I alla norrlandslänen ligger skördeutfallet för vårkorn över genomsnitten för tidigare år. Gävleborgs län uppvisar en avkastning av havre som är 31 % högre än förra årets resultat och 22 % högre än femårsgenomsnittet.

Totala spannmålsskörden i nivå med förra årets resultat

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 4 983 600 ton. Det är 2 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren och i nivå med 2012 års spannmålsskörd. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

En faktor som verkade sänkande på skörden av spannmål är att många lantbrukare inte kunde genomföra en normal höstsådd 2012 på grund av för mycket regn. Det fick till följd att det under år 2013 blev mindre arealer av höstvete som normalt ger högre skörd per hektar. Höstvetearealen minskade med 26 % jämfört med föregående år. Jämfört med femårsgenomsnittet är minskningen hela 35 %. Den totala odlade spannmålsarealen är 2 % mindre än förra året och 3 % mindre än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av höstvete beräknas till 1 317 100 ton, vilket är den minsta höstveteskörden sedan år 1999. Vårveteskörden på 550 200 ton är istället den största som redovisats någonsin. Årets totala skörd av vårkorn på 1 858 900 ton är den största sedan år 1997. Höstvete har tidigare varit den dominerande spannmålsgrödan under många år. Senast då vårkornskörden var större än höstveteskörden var år 1999. Även detta år minskade de höstsådda grödorna arealmässigt på grund av en regnig höst som försvårade höstsådden.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 72 200 ton, en ökning med 35 % jämfört med fjolåret och med 14 % jämfört med femårsgenomsnittet. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hög avkastning av ärter

Skörden per hektar av ärter beräknas på riksnivå vara 22 % högre än förra årets hektarskörd och 23 % högre än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av ärter minskade med 5 % jämfört med 2012 och med 22 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala ärtskörden beräknas till 40 700 ton, vilket är 16 % mer än förra året och i nivå med femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns i år i Östergötlands och Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2013 i Uppsala län.

Åkerbönorna i nivå med tidigare rekordavkastning

För landet som helhet är årets hektarskörd av åkerbönor 3 500 kg per hektar, vilket är i nivå med tidigare rekordavkastningar. Totalskörden beräknas till 60 600 ton och är därmed för tredje året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor var i samma storleksordning som år 2012. Den har dessförinnan ökat fem år i rad.

Stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 330 300 ton, vilket är 3 % mer än förra årets resultat och 17 % mer än femårsgenomsnittet. Den höga raps- och rybsskörden är främst en följd av ökade odlingsarealer av höstraps och vårraps.

Kålmal och utvintringsskador sänkte raps- och rybsskördarna

Liksom övriga höstsådda grödor har även höstrapsen drabbats av utvintringsskador på många håll i landet. Hektaravkastningen av höstraps blev på riksnivå 4 % lägre än genomsnittet för de föregående fem åren och 13 % lägre än förra årets rekordavkastning.

När det gäller vårraps och vårrybs har många lantbrukare i Mälardalen och norrut rapporterat skador av kålmal. Hektarskördarna av vårraps och vårrybs kom för riket ändå upp i nivå med genomsnitten för de fem senaste åren.

Hög hektarskörd av oljelin

Avkastningen per hektar av oljelin var 41 % högre än förra året och 30 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 9 400 ton, vilket är 24 % mindre än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 46 % lägre än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Det regniga vädret under 2012 års sensommar och höst omöjliggjorde den planerade höstsådden i stora delar av landet. En del arealer höstsåddes under ogynnsamma förhållanden vilket påverkade grödornas fortsatta utveckling och övervintring. En snöfattig och mycket kall period under den senare delen av vintern bidrog också till utvintringsskador. Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen start. Sommaren blev varm och torr. I de östra delarna av landet drabbades grödorna av torkskador. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas med låga vattenhalter.

Mindre andel obärgade arealer än vad som är normalt

Av spannmålsarealen blev endast runt 0,3 % obärgad vilket är en betydligt lägre andel än vad som varit fallet de tre föregående åren och den lägsta andelen obärgad areal sedan år 2002.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 0,8 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 0,4 % på riksnivå.

Av raps- och rypsarealen blev 1,2 % obärgad, vilket är i samma storleksordning som tidigare år. För oljelin blev 0,2 % av arealen obärgad, vilket är betydligt mindre än vad som är normalt.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används normalt preliminära grödarealer från det Statistiska meddelandet om jordbruksmarkens användning, vilket baseras på stödansökningar. För att få med fler arealändringar av utvintrade höstsådda grödor till vårsådda användes under 2013 istället ett senare uttag från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 (JO 29 SM 1301). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.


Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013	JO 19 SM 1302