Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2014 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2014 kommer att redovisas under våren 2015. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under slutet av juni 2015 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2014, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2014. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Hektarskörd 2014,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar 1)	%	kg/hektar 1)	kg/hektar 1)
Höstvete	7 060	1,0	6 150	6 270
Vårvete	4 700	2,2	4 340	4 041
Höstråg	6 330	3,3	5 630	5 884
Höstkorn	6 220	2,8	5 430	5 518
Vårkorn	4 630	1,5	4 480	4 400
Havre	4 170	1,9	3 930	3 933
Rågvete	5 600	2,5	4 890	5 111
Blandsäd	2 720	7,4	3 250	3 216
Ärter	3 330	3,1	2 830	2 778
Åkerbönor	3 030	4,5	3 150	-
Höstraps	3 690	1,1	3 330	3 578
Vårraps	1 740	5,6	1 860	1 890
Oljelin	1 740	4,2	1 620	1 922
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

 

För flertalet av de höstsådda grödorna är årets hektarskördar på riksnivå högre än både normskörden och femårsgenomsnittet för respektive gröda. De vårsådda grödorna ligger mera i nivå med tidigare års genomsnittliga skörderesultat.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2014 års avkastningsnivåer för dessa grödor genomgående lägre. Skillnaderna kan till viss del vara en effekt av att dessa vårgrödor gav ovanligt höga avkastingsnivåer förra året. I år har också torka har varit en vanligt förekommande förklaring till låga skördenivåer. Observera att blandsäd har ett högt medelfel vilket innebär att uppgifterna är osäkra.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under de senare åren medfört något lägre genomsnittliga skördenivåer för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer vid ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i ett Statistiskt meddelande benämnt ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 14  SM 1401).

 

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2014

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

 

Enligt figur B är det tydligt att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är högre än förra året, då höstgrödorna tvärtom gav förhållandevis låg avkastning. Höstvete visar preliminärt en rekordhög hektarskörd på riksnivå. För de mindre frekventa grödorna höstråg, höstkorn och rågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2014

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2014 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Höstvete, rågvete och höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Blandsäd och vårraps har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2014. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Total skörd 2014		Medelfel,		Femårsgenomsnitt,		Skillnad,
	ton1)		%		ton1)		%
Höstvete	2 681 500		1,0		1 830 400		+47
Vårvete	345 500		2,4		330 700		+4
Höstråg	170 300		3,3		148 900		+14
Höstkorn	83 300		2,8		77 200		+8
Vårkorn	1 457 600		1,6		1 515 600		-4
Havre	671 500		2,0		715 600		-6
Rågvete	214 400		2,5		154 100		+39
Blandsäd	40 500		16,8		66 000		-39
Spannmål, totalt	5 664 600		0,7		4 838 600		+17
Ärter	48 000		3,4		44 300		+8
Åkerbönor	55 200		5,5		45 900		+20
Höstraps	294 100		1,1		219 200		+34
Vårraps	25 000		5,6		73 600		-66
Raps/rybs, totalt2)	321 700		1,1		296 400		+9
Oljelin	11 400		4,2		17 500		-35
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

Uppemot 5,7 miljoner ton spannmål har skördats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till närmare 5,7 miljoner ton. Den är därmed 14 % större än förra årets spannmålsskörd och 17 % större än genomsnittet för de senaste fem åren I figur C redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990.

Stora höstsådda arealer

Den totala odlade spannmålsarealen ökade med 5 % jämfört med föregående år. En annan faktor som har haft stor betydelse är att fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har ändrats. Gynnsamt väder förra hösten medförde stora höstsådda arealer, medan arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. Denna omfördelning från lågavkastande till högavkastande grödor leder i sig till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Rekordhög totalskörd av höstvete

Den odlade arealen av höstvete ökade med 82 % jämfört med förra året och med 27 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2,7 miljoner ton, vilket är en dubblering jämfört med föregående år och den största höstveteskörden som redovistas någonsin. Drygt 47 % av årets totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Den totala vårveteskörden beräknas till drygt 0,3 miljoner ton, vårkornskörden till 1,5 miljoner ton och havreskörden till nästan 0,7 miljoner ton. Vårveteskörden, vårkornskörden och havreskörden minskade med 37 %, 22 % respektive med 21 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 40 600 ton, en minskning med 43 % jämfört med fjolåret och med 39 % jämfört med femårsgenomsnittet. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2014

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskörden för 2014 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren 2007–2013 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000 – 16 000 ton.

Hög hektarskörd av ärter i år igen

Den totala ärtskörden har beräknats till 48 000 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med 18 % jämfört med 2013. Även den odlade arealen av ärter ökade med 18 %. Skördeavkastningen per hektar är på samma förhållandevis höga nivå som förra året, vilket innebär en ökning med 18 % jämfört femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor minskade

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 55 200 ton, en minskning med 19 % jämfört med 2013. Avkastningen per hektar var i år 14 % lägre än förra årets nivå. Den odlade arealen av åkerbönor var i samma storleksordning som under fjolåret och uppgår till drygt 18 000 hektar, vilket är nästan 4 000 hektar mer än ärtodlingsarealen.

Hög totalskörd av höstraps, men jordloppor sänkte vårrapsskörden

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 690 kg/ha, vilket är på samma nivå som rekordavkastningen från år 2012. Tidigt och gynnsamt höstbruk och en mild vinter kan ha bidragit till den höga skördenivån. När det gäller vårrapsen har förhållandevis många lantbrukare rapporterat om skador av jordloppar och i enstaka fall skador av kålmal. Hektarskörden blev preliminärt lägre än både fjolårsresultatet och genomsnittet för de fem föregående åren.

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 321 700 ton. Odlingsrealen av raps och rybs minskade med 23 % eller nästan 30 000 hektar jämfört med förra året. Det var vårraps- och vårrybsarealen som minskade med 72 % respektive 53 %, vilket motsvarar en minskning med uppemot 37 000 hektar respektive drygt 1 000 hektar . Höstrapsarealen ökade istället med 11 % eller drygt 8 000 hektar. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs nästan kom upp nivå med förra årets förhållandevis höga totalskörd.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2014

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var 13 % lägre än förra året men 7 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 11 400 ton, vilket är 19 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 36 % högre än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Det torra vädret under 2013 års sensommar och höst ledde till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och tämligen gynnsam även om det också förekom en del utvintringsskador. Vårbruket startade tidigt men regn medförde avbrott och försenad sådd på vissa håll. I juni var det kallare än vad som är normalt i nästan hela landet. Under juli månad var vädret varmt och torrt. I Mälardalen och i de östra delarna av landet drabbades en del grödor av torkskador. Det har också har det rapporterats om skyfall som förstört grödorna, särskilt från västra Sverige. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av skörden kunde tröskas med låga vattenhalter.

Kommentarer om viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 har uppgifter om omfattningen av viltskadorna samlats in från alla jordbruksföretag som är med i skördeundersökningarna. Resultaten kommer att redovisas under våren 2015.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2014 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2009–2013. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2014 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2009–2013. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014 (JO 29  SM 1401). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.