![]() |
![]() | |
JO 19 SM 1402 | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2014
Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2014 Preliminary statistics for counties and the whole country | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Största spannmålsskörden på 17 år
Den totala spannmålsskörden
beräknas uppgå till närmare 5,8 miljoner ton under 2014 och är därmed den
största sedan år 1997. Den är 16 % större än förra årets spannmålsskörd
och 19 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Höstvete som är den
dominerande grödan nådde på riksnivå den rekordstora hektarskörden 7 250
kg per hektar. Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Skåne, Hallands och
Västra Götalands är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete.
Även arealen var rekordstor vilket medfört att uppemot hälften av årets
spannmålsskörd utgörs av höstvete. De övriga höstsådda grödorna gav också höga
avkastningsnivåer per hektar, samtidigt som de ökade arealmässigt. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån
Totalskörden av raps och rybs beräknas till 325 000 ton,
vilket är nästan i nivå med förra årets resultat och 10 % mer än
femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårraps och vårrybs blev förhållandevis
låga medan hektarskörden av höstraps är i nivå med ett tidigare rekord.
Odlingen av vårraps och vårrybs minskade med nästan 38 000 hektar, men
höstrapsarealen ökade med drygt 8 000 hektar. Hög skörd per hektar av ärter
Ärterna har liksom ifjol gett bra
avkastning per hektar, 14 % högre än
femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 46 700 ton, vilket är 14 %
mer än föregående års totalskörd. Hektarskörden av åkerbönor var 7 % lägre än förra året. Totalskörden har beräknas till 61 400 ton. Sommartorka sänkte skördenivåerna i delar av landet
Torrt väder under sensommaren och hösten 2013 gav tidsutrymme för många lantbrukare att höstså och de höstsådda arealerna blev stora. Det här årets sommarmånader präglades av torrt och varmt väder och på vissa håll i landet ledde vattenbristen till torkskador på grödorna. I västra Sverige orsakade skyfall skördeskador på enstaka gårdar. Tröskningen kom igång tidigt och kunde oftast genomföras vid gynnsamma väderförhållanden. |