Statistiken med kommentarer

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2014 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 392 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2014 kommer att redovisas under våren 2015. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2015 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Höstsådda spannmålsgrödorna högre än femårsgenomsnitten

God övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 7 250 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 18 %. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och rågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 16 %, 18 % respektive 21 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län under 2014. Se vidare i figur A där 2014 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2014. Jämförelse med genomsnittet för 2009–2013, kg/hektar

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2009-2014.

Lägre hektarskördar än förra året av vårsådda spannmålsgrödor

De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett lägre hektarskördar än föregående års ovanligt höga skördenivåer. Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar något högre. Vårveteavkastningen är på riksnivå 6 % lägre än förra årets hektarskörd och 4 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårkorn och havre är för landet som helhet 5 % respektive 4 % lägre än förra årets nivå och 5 % respektive 6 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av blandsäd är 16 % lägre än fjolårsresultatet och i nivå med femårsgenomsnittet.

Förhållandevis höga hektarskördar av vårkorn i Norrland

Under två år i rad har skördeutfallet av vårkorn varit relativt bra jämfört med åren dessförinnan i Norrlandslänen. I Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län var årets hektarskörd av vårkorn 16 %, 23 %, 14 %, 12 % respektive 33 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Se vidare i figur B där 2014 års hektarskördar av vårkorn på länsnivå jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt.

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2014. Jämförelse med genomsnittet för 2009–2013, kg/hektar

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2009-2014.

Stora höstsådda arealer ger större totalskörd

Den totala spannmålsarealen ökade med 5 % jämfört med föregående år. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med närmare 188 000 hektar medan de vårsådda minskade med nästan 138 000 hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2014 års omfördelning från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor i sig leder till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Största spannmålsskörden sedan 1997

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 5 779 300 ton. Det är 19 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren och 16 % mer än 2013 års spannmålsskörd. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Arealen av höstvete, som är den spannmålsgröda som brukar ge den högsta hektarskörden, ökade med hela 82 % jämfört med föregående år. Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick till 379 680 hektar, och är därmed den största någonsin.

Rekordhög hektarskörd och totalskörd av höstvete

Både hektarskörden och totalskörden av höstvete blev rekordhöga under 2014. Totalskörden har beräknats till 2 752 700 ton, vilket är en dubblering jämfört med föregående år. Nästan 48 % av årets totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 49 000 ton, en minskning med 31 % jämfört med fjolåret och med 26 % jämfört med femårsgenomsnittet. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hög avkastning av ärter i år igen

Skörden per hektar av ärter var på samma förhållandevis höga nivå som förra året, vilket innebär en ökning med 14 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 46 700 ton. Odlingsarealen av ärter ökade med 18 % jämfört med 2013.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns i år i Kalmar län, följt av Östergötlands, Gotlands och Örebro län. Störst areal ärter fanns under 2014 i Östergötlands län.

Hektarskörden av åkerbönor minskade

Avkastningen per hektar av åkerbönor var i år 7 % lägre än förra årets nivå. Totalskörden beräknas till 61 400 ton och är därmed för fjärde året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 8 % jämfört med fjolåret.

Störst areal åkerbönor odlades i Västra Götalands län, och där var också avkastningen per hektar högst, följt av Skåne län.

Jordloppor och kålmal sänkte vårraps- och vårrybsskördarna

När det gäller vårraps och vårrybs har många lantbrukare rapporterat skador av jordloppor och kålmal. Hektarskörden av vårraps kom för riket ändå upp i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren medan hektarskörden av vårrybs blev 20 % lägre.

Hektarskörden av höstraps tangerar rekordavkastningen från år 2012 och blev på riksnivå 12 % högre än genomsnittet för de föregående fem åren och 15 % högre än förra årets avkastningsnivå.

Stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 325 000 ton, vilket är nästan i nivå med förra årets resultat och 10 % mer än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs minskade med 23 % eller nästan 30 000 hektar jämfört med förra året. Det var vårraps- och vårrybsarealen som minskade med 72 % respektive 53 %, vilket motsvarar en minskning med uppemot 37 000 hektar respektive drygt 1 000 hektar . Höstrapsarealen ökade istället med 11 % eller drygt 8 000 hektar. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs nästan kom upp i nivå med förra årets förhållandevis höga totalskörd.

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var 16 % lägre än förra året och i nivå med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 11 000 ton, vilket är 15 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 36 % större än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Det torra vädret under 2013 års sensommar och höst ledde till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och tämligen gynnsam även om det också förekom en del utvintringsskador. Vårbruket startade tidigt men regn medförde avbrott, försenad sådd och omsådd på vissa håll. I juni var det kallare än vad som är normalt i nästan hela landet. Under juli månad var vädret varmt och torrt. I Mälardalen och i de östra delarna av landet drabbades en del grödor av torkskador. Det har också rapporterats om skyfall som förstört grödorna, särskilt från västra Sverige. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av skörden kunde tröskas med låga vattenhalter.

Mindre andel obärgade arealer än vad som är normalt

Av spannmålsarealen blev liksom ifjol endast runt 0,3 % obärgad vilket är en betydligt lägre andel än vad som varit fallet åren dessförinnan och den lägsta andelen obärgad areal sedan år 2002.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 1,8 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 0,4 % på riksnivå.

Av raps- och rypsarealen blev 0,9 % obärgad, vilket är en något lägre andel än de närmast föregående åren. Nästan 10 % av vårrybsarealen blev dock oskördad, ofta på grund av skador av jordloppor. För oljelin blev 1,3 % av arealen obärgad.

Kommentarer om viltskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 har uppgifter gällande omfattningen av viltskadorna samlats in från alla jordbruksföretag som är med i skördeundersökningarna. Resultaten kommer att redovisas under våren 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014 (JO 29 SM 1401). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.


Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2014	JO 19 SM 1402