Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2015

JO 19 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2015 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2015 kommer att redovisas under våren 2016. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2016 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2015, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2015. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2015,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar1)

%

kg/hektar1)

kg/hektar1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

7 560

0,9

6 330

6 346

Vårvete

5 000

2,3

4 330

3 996

Höstråg

6 270

3,7

5 730

6 027

Höstkorn

6 330

3,7

5 600

5 658

Vårkorn

5 050

1,6

4 510

4 503

Havre

4 530

2,5

3 970

3 988

Höstrågvete2)

5 960

2,3

5 120

5 288

Blandsäd

3 300

5,6

3 190

3 215

 

 

 

 

 

Ärter

3 690

2,7

2 870

2 838

Åkerbönor

3 870

5,2

3 140

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 950

0,9

3 360

3 608

Vårraps

1 710

11,1

1 850

1 849

 

 

 

 

 

Oljelin

2 070

3,8

1 580

1 941

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Femårsgenomsnittet och normskörden avser höstrågvete inklusive vårrågvete.

 


 

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2015 års hektarskördar för dessa grödor genomgående något högre. Skillnaderna är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis låga avkastingsnivåer förra året. Jämfört med femårsgenomsnitten är 2015 års hektarskördar av vårvete, vårkorn och havre mellan 12 och 15 % högre på riksnivå, med stor variation på regional nivå. Hektarskörden för blandsäd har ett högt medelfel vilket innebär att uppgiften är osäker.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiskt meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 19902015

kg/hektar

Textruta: prel.

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller överstiger förra årets resultat, då höstgrödorna överlag gav höga skördenivåer. Årets hektarskörd av höstvete blev för landet som helhet preliminärt 7 560 kilo per hektar, vilket är den högsta någonsin. För de mindre frekventa grödorna höstråg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 19902015

kg/hektar

Textruta: prel.

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Rågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete år 2015.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2015 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Höstvete. ärter, åkerbönor och höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Vårvete, blandsäd och vårraps har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2015. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2015

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

 

ton1)

%

ton1)

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

2 978 700

0,9

1 968 500

+51

 

Vårvete

310 000

3,2

354 300

-13

 

Höstråg

146 500

3,7

139 900

+5

 

Höstkorn

100 000

3,7

74 100

+35

 

Vårkorn

1 535 300

1,7

1 497 400

+3

 

Havre

722 100

2,9

700 000

+3

 

Höstrågvete2)

227 900

2,5

148 900

+53

 

Blandsäd

46 000

13,0

62 200

-26

 

Spannmål, totalt3)

6 076 600

1,1

4 945 300

+23

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

81 000

3,1

43 800

+85

 

Åkerbönor

97 000

5,2

52 900

+83

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

348 200

0,9

230 500

+51

 

Vårraps

7 700

11,1

67 900

-89

 

Raps/rybs, totalt4)

359 100

1,1

301 800

+19

 

 

 

 

 

 

 

Oljelin

14 600

3,8

15 900

-8

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Femårsgenomsnittet avser höstrågvete inklusive vårrågvete.

3) Innefattar även skörd av vårrågvete.

4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

 

 

 


Uppemot 6,1 miljoner ton spannmål har skördats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till närmare 6,1 miljoner ton. Den är 5 % större än förra årets spannmålsskörd och 23 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Årets totala spannmålsskörd är i nivå med total­skörden från 1997, vilket framgår av figur C som visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990. Skillnaden mellan 2015 och 1997 års totalskördar ligger inom felmarginalen i denna preliminära statistik.

Stora höstsådda arealer

Den totala odlade spannmålsarealen var i samma storleksordning som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har däremot ändrats. Gynnsamt väder förra hösten medförde stora höstsådda arealer, medan arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. Denna omfördelning från lågavkastande till högavkastande grödor leder i sig till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Rekordhög totalskörd av höstvete

Den odlade arealen av höstvete ökade med 4 % jämfört med förra året och med 27 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till nästintill 3 miljoner ton. Det motsvarar en ökning med 8 % jämfört med föregående år och en ökning med hela 51 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets höstveteskörd är den största som redovisats någonsin. Nästan hälften av 2015 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Den totala vårveteskörden beräknas till drygt 0,3 miljoner ton, vårkornskörden till mer än 1,5 miljoner ton och havreskörden till över 0,7 miljoner ton.

Under 2015 års skördeundersökning insamlades uppgifter om rågvete för första gången uppdelat på höstrågvete och vårrågvete. Totalskörden av höstrågvete blev drygt 0,2 miljoner ton. Skördeuppgifterna för vårrågvete kan inte redovisas eftersom det är ett för litet antal lantbruksföretag som lämnat information om den grödan inför denna preliminära statistik.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 46 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 19902015

 

Tusentals ton

Textruta: prel.

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

Totalskörden för 2015 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren 2007–2014 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000–16 000 ton, vilket motsvarar 0,1-0,3 % av den totala spannmålsskörden.

Hög hektarskörd och totalskörd av ärter

Den totala skörden av ärter har beräknats till 81 000 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med hela 74 % jämfört med 2014. Den odlade arealen av ärter ökade med 52 %. Variationerna är stora, men på riksnivå beräknas skördeavkastningen per hektar preliminärt till 3 690 kilo per hektar, vilket är den högsta hektarskörden sedan år 1997.

Hög hektarskörd och totalskörd av åkerbönor

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 97 000 ton, en ökning med 59 % jämfört med 2014. Avkastningen har beräknats till 3 870 kilo per hektar, vilket tangerar ett tidigare rekord och är 19 % högre än förra årets nivå. Den odlade arealen av åkerbönor var 33 % större än under fjolåret och uppgick till drygt 25 000 hektar. En stor andel av arealen skördades sent i år, och inför denna preliminära statistik var det i vissa fall oklart om all areal skulle kunna skördas.

Rekordstor hektarskörd, areal och totalskörd av höstraps

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 950 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats. Även arealen som uppgick till drygt 88 000 hektar är rekordstor. Gynnsam höst och mild vinter har bidragit till god övervintring. Totalskörden av höstraps har beräknats till 348 200 ton, också det ett rekord. Det finns enstaka rapporter om att höstrapsen har drösat en del före tröskningen, men annars verkar skörden oftast ha kunnat genomföras under gynnsamma förhållanden.

Största raps- och rybsskörden sen 1990

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 359 100 ton. Den är därmed 10 % större än föregående års resultat och 19 % större än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men vårrapsarealen minskade med uppemot 10 000 hektar. Höstrapsarealen ökade istället med nästan 9 000 hektar. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs blev den högsta på 25 år.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2015

 

Tusentals ton

Textruta: prel.

 

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var 23 % högre än förra året och 31 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 14 600 ton, vilket är 33 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 8 % större än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i oktober. Särskild norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder.

Kommentarer om viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om omfattningen av viltskadorna in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten publicerades i juli 2015.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2015 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2010–2014. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2015 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2010–2014. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 (JO 29  SM 1501). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.