![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2015 | JO 19 SM 1502 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande
redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2015
års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en
rikstäckande undersökning där 4 381 lantbrukare tillfrågats om
skördeutfallet. Slutliga resultat för 2015 kommer att redovisas under våren
2016. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som
förekommer i landet. I slutet av juni 2016 redovisas också skörderesultat för
ekologisk respektive konventionell odling. Rekordhög hektarskörd av höstvete på riksnivå
God
övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer. På
riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 570 kilo per hektar, vilket
är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med
femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och
rågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 11 %, 10 % respektive 17 % högre än motsvarande
femårsgenomsnitt. Uppsala,
Östergötlands, Gotlands och Västra Götalands län är exempel på län med
rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för
de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Stockholms, Uppsala,
Gotlands och Västmanlands län under 2015. Se vidare i figur A där 2015 års
hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det
funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Figur A.
Höstvete, preliminära hektarskördar 2014. Jämförelse med genomsnittet för 2019–2014,
kg/hektar kg/hektar Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren
2010-2015. Rekordhög hektarskörd av vårkorn på riksnivå
De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett högre
hektarskördar än föregående års förhållandevis låga skördenivåer. Vårkornets
hektarskörd har på riksnivå beräknats till 5 200 kilo per hektar, vilket
är den högsta som redovisats någonsin. Avkastningen av havre har beräknats till
4 610 kilo per hektar vilket tangerar tidigare rekord. Vårveteavkastningen
är på riksnivå 11 % högre än förra årets hektarskörd och 16 % högre
än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårkorn och havre är för landet som
helhet 10 % respektive 11 % högre än förra årets nivåer och 15 %
respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av blandsäd är
13 % högre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Svåra odlingsbetingelser i Norrland sänkte hektarskördarna
Norrland drabbades av regn i samband med vårbruket vilket
ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig
höst medförde stora obärgade arealer. I Västerbottens och Norrbottens län blev
hektarskörden av vårkorn 20 % respektive 45 % lägre än
fjolårsresultaten och 12 % respektive 28 % lägre än
femårsgenomsnitten. Se vidare i figur B där 2015 års hektarskördar av vårkorn jämförs
med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå. Figur B.
Vårkorn, preliminära hektarskördar 2015. Jämförelse med genomsnittet för 2010–2014,
kg/hektar kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2009-2014. Regionala variationer
Från en del håll, särskilt från de sydöstra delarna av
landet, har det rapporterats om problem med rötsot på höstkorn som en
förklaring till låga skördenivåer. Det har också varit många kommentarer om
problem med gulrost på den nya grödan vårrågvete. Samtidigt som det förekommit både torka och för mycket regn
som skadat grödorna har andra lantbrukare angett att 2015 varit något av ett
rekordår med höga skördenivåer. På länsnivå kan en rekordhög hektarskörd av
vårkorn noteras för Skåne län. Planerad vårsådd blev i vissa fall träda
Ytterligare en aspekt som en del lantbrukare påpekat är att
en del av den planerade vårsådden inte kunde genomföras på grund av för mycket
regn. Detta förhållande bekräftas av att arealen med vårsäd var nästan
6 000 hektar mindre i augusti jämfört med den planerade arealen i maj
enligt Jordbruksverkets register med arealbaserade stöd. Stora höstsådda arealer ger större totalskörd
Den totala spannmålsarealen var
i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. De höstsådda
spannmålsgrödorna ökade däremot med drygt 14 000 hektar medan de vårsådda
minskade med mer än 21 000 hektar. De höstsådda grödorna ger högre
hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2015 års omfördelning
från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor i sig leder till en ökning av den
totala spannmålsskörden. Arealen av höstvete, som är den spannmålsgröda som brukar
ge den högsta hektarskörden, ökade med 4 % jämfört med föregående år.
Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick
till 394 350 hektar, och är därmed den största någonsin. Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå
till 6 170 200 ton. Det är 25 % mer än genomsnittet för de fem
senaste åren och 7 % mer än 2014 års spannmålsskörd. Den preliminära
totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns
uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Rekordhög hektarskörd och totalskörd av höstvete
Både hektarskörden och totalskörden av höstvete blev
rekordhöga under 2015. Totalskörden har beräknats till 2 986 400 ton,
vilket är 9 % mer än föregående år och 52 % mer än femårsgenomsnittet.
Drygt 48 % av årets totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av blandsäd beräknas till 51 600 ton. De
redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har
frånräknats. Hög avkastning av ärter
Skörden per hektar av ärter har för landet som helhet
beräknats till 3 720 kilo per hektar, vilket tangerar tidigare
rekordnivåer. Årets hektarskörd motsvarar en ökning med 16 % jämfört med
föregående år och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. De
regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både
rekordskördar och missväxt på grund av för stora regnmänger. De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns i år i
Skåne och Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2015 i Uppsala län. Den totala skörden har beräknats till 83 300 ton.
Odlingsarealen av ärter ökade med 55 % eller nästan 8 000 hektar
jämfört med 2014. Rekordhög hektarskörd av åkerbönor på riksnivå
Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till
3 980 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats under de 12 år
som åkerbönor ingått i skördeundersökningen. Hektarskörden ökade med 23 %
jämfört med fjolårsresultatet och med 27 % jämfört med femårsgenomsnittet.
På länsnivå nådde hektarskörden av åkerbönor en rekordnivå i Skåne län.
Åkerbönor brukar mogna sent och en stor andel av arealen skördades under
oktober och november. Totalskörden har beräknats till 100 000 ton och
är därmed för femte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av
åkerbönor ökade med 33 % eller med drygt 6 000 hektar jämfört med
fjolåret. Störst areal åkerbönor på länsnivå odlades i Västra Götalands län. Rekordhög hektarskörd av höstraps på riksnivå
Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till
3 940 kilo per hektar, vilket är den högsta någonsin. Denna hektarskörd är
6 % högre är fjolårsresultatet och 17 % högre än femårsgenomsnittet.
Gynnsam höst i samband med sådden 2014 och därefter en mild vinter har bidragit
till god övervintring. Det finns enstaka rapporter om att höstrapsen har drösat
en del före tröskningen, men annars verkar skörden oftast ha kunnat genomföras
under gynnsamma förhållanden. Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands
län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstraps. Stor totalskörd av raps och rybs
Totalskörden av raps och rybs har beräknas till 359 600 ton.
Den är därmed 11 % större än förra årets resultat och 19 % större än
femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma
som förra året. Men vårrapsarealen minskade med uppemot 10 000 hektar.
Jämfört med 2013 är minskningen mer än 90 000 hektar. En av orsakerna till att
arealen för vårraps minskat de två senaste åren är att det är förbjudet i EU
att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet
gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013. Höstrapsarealen ökade istället
med nästan 9 000 hektar jämfört med föregående år och med uppemot
17 000 hektar jämfört med 2013. Denna omfördelning till den mer
högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till
att totalskörden av raps och rybs blev den högsta på 25 år. Totalskörden av oljelin ökade
Avkastningen per hektar av oljelin var 17 % högre än
förra året och 24 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har
beräknats till 13 900 ton, vilket är 26 % mer än förra årets
totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets
oljelinareal var 8 % större än fjolårets. Odlingsbetingelser
Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen
till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de
höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde
avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden
försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och
det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av
augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem
med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när
eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti
gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under
september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev
farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i
november. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder. Stora obärgade arealer i Norrland
I övre Norrland blev mer än 8 % av spannmålsarealen obärgad
och i nedre Norrland var motsvarande andel runt 5 %. I Mellersta Sveriges
Skogsbygder blev närmare 2 % av spannmålsarealen oskördad. I de resterande
delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet var
det 0,6 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2015. Den obärgade arealen av ärter motsvarar uppemot 3 % av
den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev
endast 0,1 % på riksnivå. Den milda och förhållandevis torra senhösten
medförde att de sent mognade åkerbönorna kunde tröskas långt in i november. Av raps- och rypsarealen blev 0,4 % obärgad, vilket är
en något lägre andel än de närmast föregående åren. För oljelin blev 0,3 %
av arealen obärgad. Viltskador i lantbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014
samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag
som var med i skördeundersökningen.
Resultaten visade att av de lantbrukare som odlade spannmål, trindsäd och
oljeväxter hade nästan 38 % viltskador i en eller flera av grödorna. Vildsvin var det
djurslag som orsakade störst skada i alla grödor utom i havre, där älg orsakade
största skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin 2014. Mer
än en fjärdedel av lantbrukarna angav att förekomsten av vilt påverkar valet av
vilka grödor som odlas. Ärter och havre är grödor som många avstår att odla.
Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 ( JO 16 SM
1502) som publicerades i juli 2015. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i
beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal,
total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare
år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir
lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se
vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två
prickar (..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för
arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 (JO 29 SM 1501).
De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock
minskats med arealer skördade som grönfoder. |