Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2016 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2016 kommer att redovisas under våren 2017. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2017 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2016, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2016. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Hektarskörd 2016,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar1)	%	kg/hektar1)	kg/hektar1)
Höstvete	6 620	1,1	6 720	6 471
Vårvete	4 520	2,0	4 520	3 986
Råg	6 190	4,2	6 020	6 103
Höstkorn	5 660	2,4	5 910	5 773
Vårkorn	4 730	1,4	4 760	4 621
Havre	4 450	1,8	4 180	4 032
Höstrågvete2)	5 590	3,5	5 440	5 348
Blandsäd	3 450	5,0	3 300	3 220
Ärter	3 840	1,9	3 140	2 947
Åkerbönor	3 360	3,2	3 460	-
Höstraps	3 000	1,6	3 530	3 642
Vårraps	2 270	3,6	1 950	1 834
Oljelin	2 020	3,3	1 720	1 896
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Femårsgenomsnittet och normskörden avser höstrågvete inklusive vårrågvete.

 

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2016 års hektarskördar för dessa grödor på samma nivå eller något lägre. Skillnaderna är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis höga avkastningsnivåer förra året. Jämfört med femårsgenomsnitten är 2016 års hektarskördar av vårvete och vårkorn på samma nivå medan havre ligger något högre. Hektarskörden för blandsäd har ett högt medelfel vilket innebär att uppgiften är osäker.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skörde­nivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiskt meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2016

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller lägre än förra årets resultat, då höstgrödorna överlag gav höga skördenivåer. Årets hektarskörd av höstvete blev för landet som helhet 13 % lägre än föregående års rekordhöga nivå. Det finns exempel på gårdsnivå att de höstsådda grödorna gett lägre hektarskördar än de vårsådda. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2016

kg/hektar

 

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Rågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete år 2015–2016.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2016 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Höstkorn, ärter och åkerbönor är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Råg och vårraps har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2016. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Total skörd 2016		Medelfel,		Femårsgenomsnitt,		Skillnad,
	ton1)		%		ton1)		%
Höstvete	2 474 200		1,1		2 190 800		+13
Vårvete	332 900		2,4		363 400		-8
Råg	102 800		4,2		146 200		-30
Höstkorn	108 500		2,4		77 100		+41
Vårkorn	1 424 900		1,5		1 582 400		-10
Havre	774 700		2,0		737 100		+5
Höstrågvete2)	153 900		3,6		163 400		-6
Blandsäd	60 000		11,1		58 900		+2
Spannmål, totalt3)	5 441 700		1,0		5 321 900		+2
Ärter	97 200		2,0		49 700		+96
Åkerbönor	101 100		3,2		66 500		+52
Höstraps	249 600		1,6		255 500		-2
Vårraps	17 200		3,6		58 900		-71
Raps/rybs, totalt4)	269 600		1,5		317 700		-15
Oljelin	16 900		3,3		14 000		+21
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Femårsgenomsnittet avser höstrågvete inklusive vårrågvete för åren 2011–2014. 3) Innefattar även skörd av vårrågvete. 4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Mer än 5,4 miljoner ton spannmål har skördats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 5,4 miljoner ton. Den är 12 % mindre än förra årets spannmålsskörd på samma nivå som genomsnittet för de senaste fem åren. Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990.

Mindre höstsådda och mer vårsådda spannmålsgrödor

Den totala odlade spannmålsarealen var i samma storleksordning som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har däremot ändrats. De höstsådda arealerna  minskade med nästan 35 000 hektar, medan areal­erna med de vårsådda spannmålsgrödorna ökade med uppemot 24 000 hektar. Denna omfördelning från högavkastande till lågavkastande grödor leder i sig till en minskning av den totala spannmålsskörden.

Höstveteskörden minskade mest

Den odlade arealen av höstvete minskade med 5 % jämfört med förra året men ökade med 16 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2,5 miljoner ton, vilket är en minskning med 0,5 miljoner ton jämfört med 2015. Det motsvarar en minskning med 17 % jämfört med fjolåret. Mer än 45 % av 2016 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Lägsta rågarealen någonsin

Rågodlingen minskade med nästan 30 % jämfört med föregående år och arealen var under 2016 rekordlåg. Totalskörden av råg minskade med 31 %.

Totalskörden av höstrågvete minskade med 33 % medan totalskörden av höstkorn tvärtom ökade med 13 %.

Under 2016 års skördeundersökning insamlades uppgifter om rågvete för andra året in uppdelat på höstrågvete och vårrågvete. Totalskörden av höstrågvete blev omkring 0,15 miljoner ton. Skördeuppgifterna för vårrågvete kan inte redo­visas eftersom det är ett för litet antal lantbruksföretag som lämnat information om den grödan inför denna preliminära statistik.

Mindre totalskörd av vårkorn

Vårkornskörden beräknas preliminärt till drygt 1,4 miljoner ton, vilket är 10 % mindre än förra året. Den totala vårveteskörden beräknas till drygt 0,3 miljoner ton, vilket är i nivå med föregående års resultat. Havreskörden skattas till nästan 0,8 miljoner ton, vilket också är i samma storleksordning som 2015.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 60 000 ton. De redovisade skördeupp­gifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2016

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Totalskörden för 2016 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren 2007–2015 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000–16 000 ton, vilket motsvarar 0,1-0,3 % av den totala spannmålsskörden.

Hög hektarskörd och totalskörd av ärter

Den totala skörden av ärter har beräknats till 97 200 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med 17 % jämfört med 2015 och är nästan en dubblering jämfört med femårsgenomsnittet.

Variationerna är stora, men på riksnivå beräknas skördeavkastningen per hektar preliminärt till 3 840 kilo per hektar, vilket är i nivå med förra årets höga hektarskörd och ett tidigare rekord från år 1996. Den odlade arealen av ärter ökade med 13 % jämfört med föregående år och med 63 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är främst i slättbygdsområdena som odlingen av ärter har ökat. I Skåne var arealen under de två senaste åren nästan fyra gånger större än genomsnittet för de fem föregående åren. Den stora ökningen i dessa högavkastande odlingsområden har bidragit till den höga hektarskörden på riksnivå.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 101 100 ton, vilket är i nivå med fjolårsresultat och en ökning med 52 % jämfört med femårsgenomsnittet. Hektarskörden har beräknats till 3 360 kilo per hektar, vilket 15 % lägre än förra årets rekordavkastning. Den odlade arealen av åkerbönor var 20 % större än under fjolåret och 58 % större än femårsgenomsnittet.

Minskad totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 269 600 ton. Den är därmed 25 % mindre än föregående års resultat och 15 % minde än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men höstrapsarealen minskade med 6 % eller 5 100 hektar. Vårrapsarealen ökade istället med nästan 3 100 hektar.

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 000 kilo per hektar, en minskning med 24 % jämfört med förra årets rekordavkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 15 %. Problem med utvintringsskador har många gånger angetts som förklaring till låga skördenivåer. Det har förekommit relativt ofta på gårdsnivå att hektarskörden av höstraps varit lägre än hektarskörden av vårraps. Kommentarer om skador av kålmal och andra växtskadegörare har varit vanliga.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2016

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 %.

 

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var i nivå med förra årets resultat. Den totala skörden har beräknats till 16 900 ton, vilket är 22 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelin­areal var 18 % större än fjolårets.

Odlingsbetingelser

De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora, men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling påverkades starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller inte. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmänger än normalt på flertalet platser i landet. Särskilt från Skåne har det rapporterats om torkskador på grödorna. Skördearbetet kunde genomföras i augusti och september under bra väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer från många lantbrukare om problem med för mycket regn både under våren, sommaren och hösten.

Obärgade arealer

Av spannmålsarealen beräknas preliminärt runt 0,5 % vara obärgad. För raps- och rybsarealen är motsvarande andel 0,4 %.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2016 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2011–2015. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2016 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2011–2015. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016 (JO 29  SM 1601). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.