![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016 | JO 19 SM 1601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära
uppgifter på riksnivå om 2016 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.
Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000
lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och
produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten
baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat
för 2016 kommer att redovisas under våren 2017. Skördestatistiken baseras
normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet
av juni 2017 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive
konventionell odling. Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de
fem senaste åren och normskördarna
I tablå A redovisas
preliminära hektarskördar för 2016, samt femårsgenomsnitt och normskördar för
de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av
tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”.
Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas
därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en
normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. Tablå A.
Hektarskördar 2016. Preliminära uppgifter för riket
![]() I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de
vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2016 års hektarskördar
för dessa grödor på samma nivå eller något lägre. Skillnaderna är delvis en
effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis höga avkastningsnivåer förra
året. Jämfört med femårsgenomsnitten är 2016 års hektarskördar av vårvete och
vårkorn på samma nivå medan havre ligger något högre. Hektarskörden för
blandsäd har ett högt medelfel vilket innebär att uppgiften är osäker. Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog
ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av
2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden
för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för
ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiskt
meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”. Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2016 kg/hektar Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Av figur B framgår det att
hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller lägre än
förra årets resultat, då höstgrödorna överlag gav höga skördenivåer. Årets
hektarskörd av höstvete blev för landet som helhet 13 % lägre än
föregående års rekordhöga nivå. Det finns exempel på gårdsnivå att de höstsådda
grödorna gett lägre hektarskördar än de vårsådda. För de mindre frekventa
grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik osäker. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2016 kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %.
Rågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete år
2015–2016. Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren
I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor
som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens
osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under
”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella
skillnaderna mellan 2016 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem
senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade
arealen har ökat eller minskat. Höstkorn, ärter och åkerbönor är exempel på
grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående
femårsperioden. Råg och vårraps har istället haft en minskad odlingsareal. Tablå B. Totalskördar 2016.
Preliminära uppgifter för riket
![]() Mer än 5,4 miljoner ton spannmål har skördats i år
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt
till drygt 5,4 miljoner ton. Den är 12 % mindre än förra årets
spannmålsskörd på samma nivå som genomsnittet för de senaste fem åren. Figur C
visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990. Mindre höstsådda och mer vårsådda spannmålsgrödor
Den totala odlade spannmålsarealen var i samma
storleksordning som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda
grödor har däremot ändrats. De höstsådda arealerna minskade med nästan 35 000 hektar, medan
arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna ökade med uppemot 24 000
hektar. Denna omfördelning från högavkastande till lågavkastande grödor leder i
sig till en minskning av den totala spannmålsskörden. Höstveteskörden minskade mest
Den odlade arealen av höstvete minskade med 5 %
jämfört med förra året men ökade med 16 % jämfört med femårsgenomsnittet.
Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2,5 miljoner ton,
vilket är en minskning med 0,5 miljoner ton jämfört med 2015. Det motsvarar en
minskning med 17 % jämfört med fjolåret. Mer än 45 % av 2016 års
totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. Lägsta rågarealen någonsin
Rågodlingen minskade med nästan 30 % jämfört med
föregående år och arealen var under 2016 rekordlåg. Totalskörden av råg
minskade med 31 %. Totalskörden av höstrågvete minskade med 33 % medan
totalskörden av höstkorn tvärtom ökade med 13 %. Under 2016 års skördeundersökning insamlades uppgifter om
rågvete för andra året in uppdelat på höstrågvete och vårrågvete. Totalskörden
av höstrågvete blev omkring 0,15 miljoner ton. Skördeuppgifterna för vårrågvete
kan inte redovisas eftersom det är ett för litet antal lantbruksföretag som
lämnat information om den grödan inför denna preliminära statistik. Mindre totalskörd av vårkorn
Vårkornskörden beräknas preliminärt till drygt
1,4 miljoner ton, vilket är 10 % mindre än förra året. Den totala
vårveteskörden beräknas till drygt 0,3 miljoner ton, vilket är i nivå med
föregående års resultat. Havreskörden skattas till nästan 0,8 miljoner
ton, vilket också är i samma storleksordning som 2015. Totalskörden av blandsäd beräknas
till 60 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd
innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som
skördats som grönfoder har frånräknats. Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2016 Tusentals
ton Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Totalskörden för 2016 innefattar
inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom
grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren
2007–2015 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan
6 000–16 000 ton, vilket motsvarar 0,1-0,3 % av den totala spannmålsskörden. Hög hektarskörd och totalskörd av ärter
Den totala skörden av ärter har beräknats till 97 200
ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar
en ökning med 17 % jämfört med 2015 och
är nästan en dubblering jämfört med femårsgenomsnittet. Variationerna är stora, men på riksnivå beräknas
skördeavkastningen per hektar preliminärt till 3 840 kilo per hektar,
vilket är i nivå med förra årets höga hektarskörd och ett tidigare rekord från
år 1996. Den odlade arealen av ärter ökade med 13 % jämfört med föregående
år och med 63 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är främst i
slättbygdsområdena som odlingen av ärter har ökat. I Skåne var arealen under de
två senaste åren nästan fyra gånger större än genomsnittet för de fem
föregående åren. Den stora ökningen i dessa högavkastande odlingsområden har
bidragit till den höga hektarskörden på riksnivå. Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor
Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på
101 100 ton, vilket är i nivå med fjolårsresultat och en ökning med
52 % jämfört med femårsgenomsnittet. Hektarskörden har beräknats till
3 360 kilo per hektar, vilket 15 % lägre än förra årets
rekordavkastning. Den odlade arealen av åkerbönor var 20 % större än under
fjolåret och 58 % större än femårsgenomsnittet. Minskad totalskörd av raps och rybs
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
269 600 ton. Den är därmed 25 % mindre än föregående års
resultat och 15 % minde än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och
rybs var i stort sett densamma som förra året. Men höstrapsarealen minskade med
6 % eller 5 100 hektar. Vårrapsarealen ökade istället med nästan
3 100 hektar. Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till
3 000 kilo per hektar, en minskning med 24 % jämfört med förra årets
rekordavkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med
15 %. Problem med utvintringsskador har många gånger angetts som
förklaring till låga skördenivåer. Det har förekommit relativt ofta på
gårdsnivå att hektarskörden av höstraps varit lägre än hektarskörden av
vårraps. Kommentarer om skador av kålmal och andra växtskadegörare har varit
vanliga. I figur D redovisas hur den totala raps- och
rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken
om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är
heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2016 Tusentals ton Anm.
Vattenhalt 9,0 %. Totalskörden av oljelin ökade
Avkastningen per hektar av oljelin var i nivå med förra
årets resultat. Den totala skörden har beräknats till 16 900 ton, vilket
är 22 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och
ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 18 % större än fjolårets. Odlingsbetingelser
De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora,
men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och
snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och
utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern.
Även under våren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling
påverkades starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller
inte. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmänger än normalt på
flertalet platser i landet. Särskilt från Skåne har det rapporterats om
torkskador på grödorna. Skördearbetet kunde genomföras i augusti och september
under bra väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer
från många lantbrukare om problem med för mycket regn både under våren,
sommaren och hösten. Obärgade arealer
Av spannmålsarealen beräknas preliminärt runt 0,5 % vara
obärgad. För raps- och rybsarealen är motsvarande andel 0,4 %. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I
tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad
skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas
slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer
gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Denna preliminära beräkning för år 2016 baseras på ett mindre antal
jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2011–2015. Som en följd är
medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2016 ofta högre än
medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2011–2015. Se vidare under
rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar
(..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för
arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016 (JO 29 SM 1601).
De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock
minskats med arealer skördade som grönfoder. |