![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016 | JO 19 SM 1602 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande
redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2016
års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en
rikstäckande undersökning där 4 397 lantbrukare tillfrågats om
skördeutfallet. Slutliga resultat för 2016 kommer att redovisas under våren
2017. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som
förekommer i landet. I slutet av juni 2017 redovisas också skörderesultat för
ekologisk respektive konventionell odling. Hektarskördarna av höstvete lägre än femårsgenomsnitten i Skåne, Hallands
och Västra Götalands län
På
riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 680 kilo per hektar, vilket är
12 % lägre
än föregående års rekordhöga avkastningsnivå. Årets hektarskörd är i nivå med
genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för höstkorn
och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 7 % respektive 11 % lägre än 2015 års resultat
och i nivå med motsvarande femårsgenomsnitt. Höstrågavkastningen är i nivå med
både femårsgenomsnittet och fjolårsresultatet. Många lantbrukare
i de södra delarna av landet har skrivit kommentarer om att grödorna
brådmognade som en följd av det torra vädret. I Skåne, Hallands och Västra
Götalands län är hektarskördarna av höstvete lägre än både fjolårsresultaten
och genomsnittsnivåerna för de fem föregående åren. I de övriga länen är årets
hektarskördar av höstvete över eller i nivå med genomsnittsskördarna för de fem
föregående åren. Se
vidare i figur A där 2016 års hektarskördar av höstvete jämförs med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. Figur A.
Höstvete, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015,
kg/hektar kg/hektar Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren
2011-2016. Låga hektarskördar av vårkorn i söder – höga i norr
Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till
4 740 kilo per hektar, vilket är 9 % lägre än föregående års
rekordnivå och i nivå med femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har
beräknats till 4 440 kilo per hektar vilket tangerar fjolårsresultatet.
Vårveteavkastningen är på riksnivå 9 % lägre än förra årets hektarskörd
och i nivå med femårsgenomsnittet. Även när det gäller vårsäden märks effekterna av torkan mest
i södra Sverige. I Skåne län är hektarskörden av vårkorn 20 % lägre är
föregående år, 13 % lägre än femårsgenomsnittet, 4 % lägre än
tioårsgenomsnittet och 6 % lägre än normskörden. I Hallands län är
hektarskörden av vårkorn 21 % lägre än föregående år, 14 % lägre än
femårsgenomsnittet, 8 % lägre än tioårsgenomsnittet och 12 % lägre än
normskörden. I de fyra nordligaste länen blev det en återhämtning av
skördenivåerna efter fjolårets mycket låga hektarskördar av vårkorn. Jämfört
med femårsgenomsnitten var årets hektarskördar av vårkorn i Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 20 %, 26 %, 7 %
respektive 38 % högre. Se vidare i figur B där 2016 års hektarskördar av vårkorn
jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå. Figur B.
Vårkorn, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015,
kg/hektar kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016. Mer än 5,4 miljoner ton spannmål har skördats i år
Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå
till 5 447 300 ton. Det är 12 % mindre än 2015 års
spannmålsskörd och i samma storleksordning som genomsnittet för de fem senaste
åren. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som
det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Hög avkastning av ärter i år igen
Variationerna är stora, men på riksnivå beräknas
skördeavkastningen per hektar preliminärt till 3 690 kilo per hektar,
vilket är i nivå med förra årets höga hek-tarskörd och ett tidigare rekord från
år 1996. Den odlade arealen av ärter ökade med 13 % jämfört med föregående
år och med 62 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är främst i
slättbygdsområdena som odlingen av ärter har ökat. I Skåne var arealen under de
två senaste åren nästan fyra gånger större än genomsnittet för de fem
föregående åren. Den stora ökningen i dessa högavkastande odlingsområden har
bidragit till den höga hektarskörden på riksnivå. De regionala variationerna är
stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt
på grund av för stora regnmängder. De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns i år i
Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. I Skåne län var hektarskörden av ärter
19 % lägre än föregående års resultat. Störst areal ärter fanns under 2016
i Uppsala län. Se
vidare i figur C där 2016 års hektarskördar av ärter jämförs med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. Figur C.
Ärter, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015, kg/hektar kg/hektar Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016. Den totala skörden av ärter har beräknats till 93 200
ton. Det motsvarar en ökning med 12 % jämfört med 2015 och är nästan en
dubblering jämfört med femårsgenomsnittet. Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor
Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till
3 510 kilo per hektar. Den minskade med 11 % jämfört med
fjolårsresultatet och är i nivå med femårsgenomsnittet. Åkerbönor brukar mogna
sent och en del av arealen skördades under oktober. Totalskörden har beräknats till 103 700 ton och
är därmed för sjätte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av
åkerbönor ökade med 18 % jämfört med fjolåret. Bland länen odlades störst
areal åkerbönor i Västra Götalands län, där mer än 40 % av odlingsarealen
var belägen under 2016. Hektarskörden av höstraps minskade mest i Skåne
Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet
beräknats till 3 000 kilo per hektar, en minskning med 24 % jämfört
med förra årets rekordavkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en
minskning med 15 %. Problem med utvintringsskador har många gånger angetts
som förklaring till låga skördenivåer. Det har förekommit relativt ofta på
gårdsnivå att hektarskörden av höstraps varit lägre än hektarskörden av
vårraps. Kommentarer om skador av kålmal och andra växtskadegörare har varit
vanliga. På regional nivå är hektarskörden av höstraps signifikant
lägre än föregående års resultat i alla län utom i Södermanlands län. I Skåne
län var hektarskörden av höstraps 27 % lägre är fjolårsresultatet,
23 % lägre än femårsgenomsnittet, 21 % lägre än tioårsgenomsnittet
och 28 % lägre än normskörden. Se
vidare i figur D där 2016 års hektarskördar av höstraps jämförs med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. Figur D.
Höstraps, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015,
kg/hektar kg/hektar Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016. Minskad totalskörd av raps och rybs
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
268 100 ton. Den är därmed 25 % mindre än föregående års
resultat och 16 % minde än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och
rybs var i stort sett densamma som förra året. Men höstrapsarealen minskade med
6 % eller omkring 5 000 hektar. Vårrapsarealen ökade istället med
nästan 3 100 hektar. Totalskörden av oljelin ökade
Avkastningen per hektar av oljelin var i nivå med förra
årets resultat. Den totala skörden har beräknats till 16 800 ton, vilket
är 21 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och
ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 18 % större än fjolårets. Odlingsbetingelser
De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora,
men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och
snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och
utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern.
Även under våren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling påverkades
starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller inte. Under
sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet
platser i landet. Särskilt från Skåne har det rapporterats om torkskador på
grödorna. Skördearbetet kunde genomföras i augusti och september under bra
väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer från
många lantbrukare om problem med för mycket regn både under våren, sommaren och
hösten. Obärgade arealer
I övre Norrland blev uppemot 5 % av spannmålsarealen obärgad
och i nedre Norrland var motsvarande andel nästan 2 %. I Mellersta
Sveriges Skogsbygder blev 1 % av spannmålsarealen oskördad. I de
resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet
var det 0,3 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2016. Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 1 % av
den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev
endast 0,5 % på riksnivå. Av raps- och rypsarealen blev 1 % obärgad. För oljelin
blev något mindre än 1 % av arealen obärgad. Viltskador i lantbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i
beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal,
total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare
år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir
lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två
prickar (..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för
arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016 (JO 29 SM 1601).
De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock
minskats med arealer skördade som grönfoder. |