Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2016 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 397 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2016 kommer att redovisas under våren 2017. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2017 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna av höstvete lägre än femårsgenomsnitten i Skåne, Hallands och Västra Götalands län

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 680 kilo per hektar, vilket är 12 % lägre än föregående års rekordhöga avkastningsnivå. Årets hektarskörd är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 7 % respektive 11 % lägre än 2015 års resultat och i nivå med motsvarande femårsgenomsnitt. Höstrågavkastningen är i nivå med både femårsgenomsnittet och fjolårsresultatet.

Många lantbrukare i de södra delarna av landet har skrivit kommentarer om att grödorna brådmognade som en följd av det torra vädret. I Skåne, Hallands och Västra Götalands län är hektarskördarna av höstvete lägre än både fjolårsresultaten och genomsnittsnivåerna för de fem föregående åren. I de övriga länen är årets hektarskördar av höstvete över eller i nivå med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren. Se vidare i figur A där 2016 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015, kg/hektar

 

                                                                                                                                     kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016.

Låga hektarskördar av vårkorn i söder – höga i norr

Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till 4 740 kilo per hektar, vilket är 9 % lägre än föregående års rekordnivå och i nivå med femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 4 440 kilo per hektar vilket tangerar fjolårsresultatet. Vårveteavkastningen är på riksnivå 9 % lägre än förra årets hektarskörd och i nivå med femårsgenomsnittet.

Även när det gäller vårsäden märks effekterna av torkan mest i södra Sverige. I Skåne län är hektarskörden av vårkorn 20 % lägre är föregående år, 13 % lägre än femårsgenomsnittet, 4 % lägre än tioårsgenomsnittet och 6 % lägre än normskörden. I Hallands län är hektarskörden av vårkorn 21 % lägre än föregående år, 14 % lägre än femårsgenomsnittet, 8 % lägre än tioårsgenomsnittet och 12 % lägre än normskörden.

I de fyra nordligaste länen blev det en återhämtning av skördenivåerna efter fjolårets mycket låga hektarskördar av vårkorn. Jämfört med femårsgenomsnitten var årets hektarskördar av vårkorn i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 20 %, 26 %, 7 % respektive 38 % högre. Se vidare i figur B där 2016 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015, kg/hektar

 

                                                                                                                                     kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016.

 

Mer än 5,4 miljoner ton spannmål har skördats i år

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 5 447 300 ton. Det är 12 % mindre än 2015 års spannmålsskörd och i samma storleksordning som genomsnittet för de fem senaste åren. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Hög avkastning av ärter i år igen

Variationerna är stora, men på riksnivå beräknas skördeavkastningen per hektar preliminärt till 3 690 kilo per hektar, vilket är i nivå med förra årets höga hek-tarskörd och ett tidigare rekord från år 1996. Den odlade arealen av ärter ökade med 13 % jämfört med föregående år och med 62 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är främst i slättbygdsområdena som odlingen av ärter har ökat. I Skåne var arealen under de två senaste åren nästan fyra gånger större än genomsnittet för de fem föregående åren. Den stora ökningen i dessa högavkastande odlingsområden har bidragit till den höga hektarskörden på riksnivå. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av för stora regnmängder.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns i år i Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. I Skåne län var hektarskörden av ärter 19 % lägre än föregående års resultat. Störst areal ärter fanns under 2016 i Uppsala län. Se vidare i figur C där 2016 års hektarskördar av ärter jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015, kg/hektar

 

kg/hektar

 

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016.

 

Den totala skörden av ärter har beräknats till 93 200 ton. Det motsvarar en ökning med 12 % jämfört med 2015 och är nästan en dubblering jämfört med femårsgenomsnittet.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 510 kilo per hektar. Den minskade med 11 % jämfört med fjolårsresultatet och är i nivå med femårsgenomsnittet. Åkerbönor brukar mogna sent och en del av arealen skördades under oktober.

Totalskörden har beräknats till 103 700 ton och är därmed för sjätte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 18 % jämfört med fjolåret. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där mer än 40 % av odlingsarealen var belägen under 2016.

Hektarskörden av höstraps minskade mest i Skåne

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 3 000 kilo per hektar, en minskning med 24 % jämfört med förra årets rekordavkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 15 %. Problem med utvintringsskador har många gånger angetts som förklaring till låga skördenivåer. Det har förekommit relativt ofta på gårdsnivå att hektarskörden av höstraps varit lägre än hektarskörden av vårraps. Kommentarer om skador av kålmal och andra växtskadegörare har varit vanliga.

På regional nivå är hektarskörden av höstraps signifikant lägre än föregående års resultat i alla län utom i Södermanlands län. I Skåne län var hektarskörden av höstraps 27 % lägre är fjolårsresultatet, 23 % lägre än femårsgenomsnittet, 21 % lägre än tioårsgenomsnittet och 28 % lägre än normskörden. Se vidare i figur D där 2016 års hektarskördar av höstraps jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur D. Höstraps, preliminära hektarskördar 2016. Jämförelse med genomsnittet för 2011–2015, kg/hektar

 

kg/hektar

 

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2011-2016.

 

Minskad totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 268 100 ton. Den är därmed 25 % mindre än föregående års resultat och 16 % minde än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men höstrapsarealen minskade med 6 % eller omkring 5 000 hektar. Vårrapsarealen ökade istället med nästan 3 100 hektar.

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var i nivå med förra årets resultat. Den totala skörden har beräknats till 16 800 ton, vilket är 21 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelin­areal var 18 % större än fjolårets.

Odlingsbetingelser

De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora, men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling påverkades starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller inte. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet. Särskilt från Skåne har det rapporterats om torkskador på grödorna. Skördearbetet kunde genomföras i augusti och september under bra väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer från många lantbrukare om problem med för mycket regn både under våren, sommaren och hösten.

Obärgade arealer

I övre Norrland blev uppemot 5 % av spannmålsarealen obärgad och i nedre Norrland var motsvarande andel nästan 2 %. I Mellersta Sveriges Skogsbygder blev 1 % av spannmålsarealen oskördad. I de resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet var det 0,3 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2016.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 1 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev endast 0,5 % på riksnivå.

Av raps- och rypsarealen blev 1 % obärgad. För oljelin blev något mindre än 1 % av arealen obärgad.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016 (JO 29 SM 1601). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.