alink ="#006633"
![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 | JO 19 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära
uppgifter på riksnivå om 2017 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.
Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000
lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och
produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten
baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat
för 2017 kommer att redovisas under våren 2018. Skördestatistiken baseras
normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet
av juni 2018 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive
konventionell odling. Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de
fem senaste åren och normskördarna
I tablå A redovisas
preliminära hektarskördar för 2017, samt femårsgenomsnitt och normskördar för
de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare
års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor
har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den
långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju
högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare
under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. Tablå A.
Hektarskördar 2017. Preliminära uppgifter för riket
![]() I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de
vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2017 års hektarskördar
oftast på samma nivå, inom felmarginalen. Endast vårkorn ligger signifikant
högre, vilket delvis kan bero på att grödan ofta mognar tidigt och därmed i
högre utsträckning hann tröskas innan höstregnen började försvåra
skördearbetet. Notera dock att vårspannmålsgrödorna hade relativt låga
avkastningsnivåer 2016. Hektarskörden för blandsäd har högt medelfel, vilket
innebär att uppgiften är osäker. Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog
ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av
2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden
för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för
ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska
meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”. Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2017 kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %.
Siffror för 2017 är preliminära. Av figur B framgår det att
hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller högre än
förra årets resultat, då höstgrödorna överlag gav låga skördenivåer. De
höstsådda grödorna mognar tidigare än de vårsådda, och hann i något högre grad
tröskas innan höstregnen började försvåra skördearbetet. Årets hektarskörd av
höstvete blev för landet som helhet 10 % högre än föregående års nivå. För
de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna
preliminära statistik osäker. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2017 kg/hektar Anm. Vattenhalt 14,0 %.
Rågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete under
åren 2015–2017. Siffror för 2017 är preliminära. Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren
I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor
som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens
osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under
”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella
skillnaderna mellan 2017 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem
senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade
arealen har ökat eller minskat. Höstvete, höstkorn, ärter, åkerbönor och
höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet
för den föregående femårsperioden. Vårraps och oljelin har istället haft en
minskad odlingsareal. Tablå B. Totalskördar 2017.
Preliminära uppgifter för riket
![]() Mer än 5,9 miljoner ton spannmål har skördats i år
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt
till drygt 5,9 miljoner ton. Den är 9 % större än förra årets
spannmålsskörd och 8 % större än genomsnittet för de senaste fem åren.
Denna preliminära statistik är dock mer osäker än vanligt eftersom SCB ännu
inte kunnat få komplett information om skördade kvantiteter, på grund av att
ihållande regn har försenat höstens skörd. Figur C visar hur spannmålsskördarna
har varierat sedan år 1990. Större arealer av höstvete och höstråg
Den totala odlade spannmålsarealen var i samma
storleksordning som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda
grödor har däremot ändrats. Höstvete, som är den gröda som har störst
avkastning per hektar, ökade med 9 % eller drygt 33 000 hektar
jämfört med ifjol, och har därmed den största arealen någonsin. För råg som är
den gröda som har näst högst avkastning per hektar var arealökningen 30 %
eller nästan 5 000 hektar. Vårvete, vårkorn och havre minskade istället
med omkring 11 000, 8 000 respektive 24 000 hektar. Denna
omfördelning från lågavkastande till högavkastande grödor leder i sig till en ökning
av den totala spannmålsskörden. Höstveteskörden ökade mest
Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till
3,0 miljoner ton, vilket är en ökning med över 0,5 miljoner ton jämfört
med 2016. Det motsvarar en ökning med 20 % jämfört med fjolåret och en
ökning med 31 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets totala höstveteskörd
tangerar rekordnivån från år 2015. Mer än hälften av 2017 års totala
spannmålsskörd utgörs av höstvete. Rågskörden ökade
Den totala skörden av råg ökade med 44 % jämfört
föregående års låga totalskörd, och är nu i nivå med femårsgenomsnittet. Totalskörden av höstrågvete är i nivå med fjolårsresultatet
medan totalskörden av höstkorn ökade med 17 %. Under åren 2015–2017 har uppgifter om rågvete samlats in uppdelat
på höstrågvete och vårrågvete. Totalskörden av höstrågvete blev omkring
0,15 miljoner ton. Skördeuppgifterna för vårrågvete kan inte redovisas,
eftersom det är ett för litet antal lantbruksföretag som lämnat information om
den grödan inför denna preliminära statistik. Mer vårkorn och mindre havre
Vårkornskörden beräknas preliminärt till mer än
1,5 miljoner ton, vilket är 8 % mer än förra året. Den totala
vårveteskörden beräknas till knappt 0,3 miljoner ton, vilket är 16 %
mindre än föregående års resultat. Havreskörden skattas till drygt
0,6 miljoner ton, vilket är 19 % mindre än 2016. Totalskörden av blandsäd beräknas
till närmare 53 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd
innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som
skördats som grönfoder har frånräknats. Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2017 Tusentals
ton Anm. Vattenhalt 14,0 %.
Siffror för 2017 är preliminära. Totalskörden för 2017 innefattar
inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom
grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren
2007–2016 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan
6 000 och 16 000 ton, vilket motsvarar 0,1-0,3 % av den totala
spannmålsskörden. Totalskörden av ärter minskade
Den totala skörden av ärter har beräknats till 84 200
ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar
en minskning med 9 % jämfört med 2016 men
en ökning med 41 % jämfört med
femårsgenomsnittet. Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor
Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på
108 400 ton, vilket är i nivå med fjolårsresultatet och en ökning med
41 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den odlade arealen av åkerbönor var
5 % större än under fjolåret och 42 % större än femårsgenomsnittet. Största totalskörd en av raps och rybs på 27 år
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
383 800 ton, vilket är den största raps- och rybsskörden som
redovisats sedan år 1990. Årets raps- och rybsskörd är 43 % större än föregående
års resultat och 19 % större än femårsgenomsnittet. Ökningen är främst en
följd av att höstrapsarealen har ökat. Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest
högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med 27 % jämfört med 2016
och med 37 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen uppgick under
2017 till 105 540 hektar, vilket är en rekordstor areal. Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till
3 480 kilo per hektar, vilket är i nivå med femårsgenomsnittet. Problem
med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som förklaring till låga
skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost vid blomningen, vivlar
och andra växtskadegörare har varit vanliga. I figur D redovisas hur den totala raps- och
rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken
om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är
heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2017 Tusentals ton Anm. Vattenhalt 9,0 %.
Siffror för 2017 är preliminära. Skördeuppgifterna för oljelin är mycket osäkra
Odlingsarealen av oljelin har halverats jämfört med
föregående år. Den totala skörden har beräknats till omkring 7 000 ton.
Men skördeuppgifterna är mycket osäkra eftersom många lantbrukare inte har
kunnat lämna uppgifter om årets skörd. Oljelin mognar sent och ibland kan
grödan skördas långt in i november eller på tjälen påföljande vårvinter. Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och
regn när grödorna skulle skördas
Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av framförallt
höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och
snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var
det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av
frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder
än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till
torkskador på grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det
förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt
höga skördenivåer. För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under
goda väderförhållanden. Men i september började regnväder dra in över landet
och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet
försenades och försvårades. Grödorna började i vissa fall gro i axen där de
stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen
ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde
skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har fått
kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet
tillräckligt snabbt. Och en del arealer som skulle tröskas har skördats som
ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för
maskinerna som orsak till att arealer har fått lämnats helt oskördade. Stora obärgade arealer
I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt över
2 % av spannmålsarealen vara obärgad. För raps- och rybsarealen är
motsvarande andel drygt 1 %. Det överstiger för spannmålsarealen vad som
är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland har drabbats
särskilt hårt. Den obärgade arealen av ärter motsvarar runt 2 % av den
totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt
uppemot 4 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas 16 % bli obärgad.
Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än normalt, och de
regionala variationerna är stora. Osäkra skördeuppgifter på grund av försenad skörd
Denna preliminära statistik är mer osäker än vanligt
eftersom en del lantbrukare fortfarande inte har skördad färdigt och därför
inte kunnat lämna information om årets skörd till SCB. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer i år särskilt ofta som en
förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får
djuren ökade möjligheter att förstöra skörden. Kommentarer till tabellerna
Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I
tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad
skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas
slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer
gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Denna preliminära beräkning för år 2017 baseras på ett mindre antal
jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2012–2016. Som en följd är
medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2017 ofta högre än
medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2012–2016. Se vidare under
rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar
(..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om Jordbruksmarkens
användning 2017 (JO 10 SM 1703). De grödarealer som redovisas i
föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som
grönfoder. |