Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2017 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2017 kommer att redovisas under våren 2018. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2018 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2017, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Bra att veta”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2017. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Hektarskörd 2017,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar1)	%	kg/hektar1)	kg/hektar1)
Höstvete	7 380	0,9	6 930	6 593
Vårvete	4 440	2,4	4 630	4 067
Råg	6 800	3,4	6 190	6 181
Höstkorn	6 650	2,8	6 150	5 849
Vårkorn	5 310	1,4	4 840	4 726
Havre	4 170	3,1	4 280	4 128
Höstrågvete2)	5 780	3,1	5 630	5 441
Blandsäd	3 760	6,5	3 440	3 249
Ärter	3 490	2,1	3 340	3 042
Åkerbönor3)	3 510	4,6	3 490	3 800
Höstraps	3 480	1,1	3 520	3 594
Vårraps	2 040	7,3	1 960	1 833
Oljelin	1 530	10,3	1 810	1 945
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Underlaget till femårsgenomsnittet och normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete. 3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2017 års hektarskördar oftast på samma nivå, inom felmarginalen. Endast vårkorn ligger signifikant högre, vilket delvis kan bero på att grödan ofta mognar tidigt och därmed i högre utsträckning hann tröskas innan höstregnen började försvåra skördearbetet. Notera dock att vår­spannmålsgrödorna hade relativt låga avkastningsnivåer 2016. Hektarskörden för blandsäd har högt medelfel, vilket innebär att uppgiften är osäker.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skörde­nivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2017

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Siffror för 2017 är preliminära.

 

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller högre än förra årets resultat, då höstgrödorna överlag gav låga skördenivåer. De höstsådda grödorna mognar tidigare än de vårsådda, och hann i något högre grad tröskas innan höstregnen började försvåra skördearbetet. Årets hektarskörd av höstvete blev för landet som helhet 10 % högre än föregående års nivå. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höst­rågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2017

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Rågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete under åren 2015–2017. Siffror för 2017 är preliminära.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Statistikens tillförlitlighet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2017 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat. Höstvete, höst­korn, ärter, åkerbönor och höstraps är exempel på grödor med ökad odlingsareal jämfört med genomsnittet för den föregående femårsperioden. Vårraps och oljelin har istället haft en minskad odlingsareal.

 

Tablå B. Totalskördar 2017. Preliminära uppgifter för riket

 

Gröda	Total skörd 2017,		Medelfel,		Femårsgenomsnitt,		Skillnad,
	ton1)		%		ton1)		%
Höstvete	3 007 900		0,9		2 298 100		+31
Vårvete	284 300		2,8		379 200		-25
Råg	146 500		3,4		141 300		+4
Höstkorn	128 700		2,8		86 100		+49
Vårkorn	1 547 600		1,5		1 599 100		-3
Havre	624 000		3,2		753 000		-17
Höstrågvete2)	145 200		3,5		171 700		-15
Blandsäd	52 800		16,0		56 200		-6
Spannmål, totalt3)	5 943 200		1,0		5 489 100		+8
Ärter	84 200		2,2		59 600		+41
Åkerbönor	108 400		4,6		76 700		+41
Höstraps	367 300		1,2		270 900		+36
Vårraps	13 500		7,3		47 200		-71
Raps/rybs, totalt4)	383 800		1,2		321 300		+19
Oljelin	6 900		10,3		12 700		-46
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Femårsgenomsnittet avser höstrågvete inklusive vårrågvete för åren 2012–2014. 3) Innefattar även skörd av vårrågvete. 4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Mer än 5,9 miljoner ton spannmål har skördats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 5,9 miljoner ton. Den är 9 % större än förra årets spannmålsskörd och 8 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Denna preliminära statistik är dock mer osäker än vanligt eftersom SCB ännu inte kunnat få komplett information om skördade kvantiteter, på grund av att ihållande regn har försenat höstens skörd. Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990.

Större arealer av höstvete och höstråg

Den totala odlade spannmålsarealen var i samma storleksordning som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har däremot ändrats. Höstvete, som är den gröda som har störst avkastning per hektar, ökade med 9 % eller drygt 33 000 hektar jämfört med ifjol, och har därmed den största arealen någonsin. För råg som är den gröda som har näst högst avkastning per hektar var arealökningen 30 % eller nästan 5 000 hektar. Vårvete, vårkorn och havre minskade istället med omkring 11 000, 8 000 respektive 24 000 hektar. Denna omfördelning från lågavkastande till högavkastande grödor leder i sig till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Höstveteskörden ökade mest

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 3,0 miljoner ton, vilket är en ökning med över 0,5 miljoner ton jämfört med 2016. Det motsvarar en ökning med 20 % jämfört med fjolåret och en ökning med 31 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets totala höstveteskörd tangerar rekordnivån från år 2015. Mer än hälften av 2017 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Rågskörden ökade

Den totala skörden av råg ökade med 44 % jämfört föregående års låga totalskörd, och är nu i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av höstrågvete är i nivå med fjolårsresultatet medan totalskörden av höstkorn ökade med 17 %.

Under åren 2015–2017 har uppgifter om rågvete samlats in uppdelat på höstråg­vete och vårrågvete. Totalskörden av höstrågvete blev omkring 0,15 miljoner ton. Skördeuppgifterna för vårrågvete kan inte redovisas, eftersom det är ett för litet antal lantbruksföretag som lämnat information om den grödan inför denna preliminära statistik.

Mer vårkorn och mindre havre

Vårkornskörden beräknas preliminärt till mer än 1,5 miljoner ton, vilket är 8 % mer än förra året. Den totala vårveteskörden beräknas till knappt 0,3 miljoner ton, vilket är 16 % mindre än föregående års resultat. Havreskörden skattas till drygt 0,6 miljoner ton, vilket är 19 % mindre än 2016.

Totalskörden av blandsäd beräknas till närmare 53 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2017

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Siffror för 2017 är preliminära.

 

Totalskörden för 2017 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskördarna för åren 2007–2016 i ovanstående diagram, och har under de aktuella åren varierat mellan 6 000 och 16 000 ton, vilket motsvarar 0,1-0,3 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av ärter minskade

Den totala skörden av ärter har beräknats till 84 200 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 9 % jämfört med 2016 men en ökning med 41 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Åkerbönorna gav preliminärt en totalskörd på 108 400 ton, vilket är i nivå med fjolårsresultatet och en ökning med 41 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den odlade arealen av åkerbönor var 5 % större än under fjolåret och 42 % större än femårsgenomsnittet.

Största totalskörd en av raps och rybs på 27 år

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 383 800 ton, vilket är den största raps- och rybsskörden som redovisats sedan år 1990. Årets raps- och rybsskörd är 43 % större än föregående års resultat och 19 % större än femårsgenomsnittet. Ökningen är främst en följd av att höstrapsarealen har ökat.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med 27 % jämfört med 2016 och med 37 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen uppgick under 2017 till 105 540 hektar, vilket är en rekordstor areal.

Hektarskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 3 480 kilo per hektar, vilket är i nivå med femårsgenomsnittet. Problem med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost vid blomningen, vivlar och andra växtskadegörare har varit vanliga.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2017

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 %. Siffror för 2017 är preliminära.

 

Skördeuppgifterna för oljelin är mycket osäkra

Odlingsarealen av oljelin har halverats jämfört med föregående år. Den totala skörden har beräknats till omkring 7 000 ton. Men skördeuppgifterna är mycket osäkra eftersom många lantbrukare inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd. Oljelin mognar sent och ibland kan grödan skördas långt in i november eller på tjälen påföljande vårvinter.

Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och regn när grödorna skulle skördas

Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av framförallt höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under goda väderförhållanden. Men i september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvårades. Grödorna började i vissa fall gro i axen där de stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har fått kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet tillräckligt snabbt. Och en del arealer som skulle tröskas har skördats som ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har fått lämnats helt oskördade.

Stora obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt över 2 % av spannmålsarealen vara obärgad. För raps- och rybsarealen är motsvarande andel drygt 1 %. Det överstiger för spannmålsarealen vad som är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland har drabbats särskilt hårt.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar runt 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt uppemot 4 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas 16 % bli obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än normalt, och de regionala variationerna är stora.

Osäkra skördeuppgifter på grund av försenad skörd

Denna preliminära statistik är mer osäker än vanligt eftersom en del lantbrukare fortfarande inte har skördad färdigt och därför inte kunnat lämna information om årets skörd till SCB.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer i år särskilt ofta som en förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får djuren ökade möjligheter att förstöra skörden.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2017 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2012–2016. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2017 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2012–2016. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om Jordbruksmarkens användning 2017 (JO 10 SM 1703). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.