Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

JO 19 SM 1702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2017 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 425 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2017 kommer att redovisas under våren 2018. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2018 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskörden av höstvete högre än femårsgenomsnitten i flera av länen

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 370 kilo per hektar, vilket är 10 % högre än föregående års avkastningsnivå och 6 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 8 %, 12 % respektive 10 % högre än 2016 års resultat och 7 %, 5 % respektive 6 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

I figur A redovisas 2017 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Västra Götalands län var hektarskörden av höstvete 19 % högre än femårsgenomsnittet för länet. I Stockholms, Kalmar, Gotlands och Blekinge län ligger skillnaderna inom felmarginalen.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016, kg/hektar

 

                kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017.

 

Låga hektarskördar av vårkorn i län med stora obärgade arealer

Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till 5 220 kilo per hektar, vilket är 10 % högre än föregående års nivå och 8 % högre än femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 4 510 kilo per hektar, vilket tangerar fjolårsresultatet. Vårveteavkastningen skattas till 4 600 kilo per hektar vilket också är i nivå med förra årets resultat.

När det gäller skördeutfallet för vårkorn märks effekterna av de svåra skördeförhållandena i norra Sverige. I Norrbottens län är hektarskörden av vårkorn 52 % lägre än 2016 och 45 % lägre än femårsgenomsnittet. Och i Västerbottens län är hektarskörden av vårkorn 36 % lägre än 2016 och 32 % lägre än femårsgenomsnittet. Detta trots att de grödor som kunnat skördas ofta har haft en ovanligt hög avkastning per hektar. Se vidare i figur B där 2017 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå.

Exempel på andra län med stora obärgade arealer är Västernorrlands, Gävleborgs, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Jönköpings län. I dessa län tangerar årets hektarskördar av vårkorn genomsnitten för de fem senaste åren. I de övriga länen är årets hektarskördar av vårkorn ofta högre än femårsgenomsnitten. I Östergötlands län är hektarskörden av vårkorn 6 150 kilo per hektar – den högsta som redovisats någonsin.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017.

 

Runt 5,95 miljoner ton spannmål har skördats i år

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 5 953 200 ton. Det är 9 % mer än 2016 års spannmålsskörd och 8 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Stora regionala variationer i avkastningen av ärter

På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter preliminärt till 3 450 kilo per hektar, vilket är 6 % lägre än förra årets höga hektarskörd. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av både torka och för stora regnmängder.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå skördades i år i Skåne, Östergötlands och Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2017 i Uppsala län. Se vidare i figur C där 2017 års hektarskördar av ärter jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Skillnaderna ligger inom felmarginalen för alla län utom i Västmanlands län.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017.

 

Den totala skörden av ärter har beräknats till 82 300 ton. Det motsvarar en minskning med 11 % jämfört med 2016 och en ökning med 38 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 570 kilo per hektar. Den är därmed i nivå med fjolårsresultatet. Åkerbönor brukar mogna sent och en del av arealen skördades under oktober och november.

Totalskörden har beräknats till 108 900 ton och är därmed för sjunde året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 3 % jämfört med fjolåret och med 40 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där mer än 40 % av odlings­arealen var belägen under 2017.

Hektarskörden av höstraps ökade jämfört med förra året

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 3 430 kilo per hektar, en ökning med 14 % jämfört med förra årets låga avkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 3 %. Problem med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost vid blomningen, vivlar och andra växtskadegörare har också varit vanliga.

På regional nivå är hektarskörden av höstraps både lägre och högre än femårsgenomsnitten i de olika länen. Se vidare i figur D, där 2017 års hektarskördar av höstraps jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Blekinge län ligger skillnaden inom felmarginalen.

 

Figur D. Höstraps, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017.

 

Största totalskörden av raps och rybs sedan 1990

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 377 200 ton, vilket är den största raps- och rybsskörden som redovisats på 27 år. Årets raps- och rybsskörd är 40 % större än i fjol och 17 % större än femårsgenomsnittet. Ökningen är främst en följd av att höstrapsarealen har ökat.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med 26 % jämfört med 2016 och med 37 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen uppgick under 2017 till 105 480 hektar, vilket är en rekordstor areal. Totalskörden av höstraps har preliminärt beräknats till 361 300 ton, även det ett rekord.

Skördeuppgifterna för oljelin är osäkra

Odlingsarealen av oljelin har halverats jämfört med föregående år. Den totala skörden har beräknats till omkring 7 700 ton. Men skördeuppgifterna är osäkra eftersom en del lantbrukare inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd. Oljelin mognar sent och ibland kan grödan skördas långt in i november eller på tjälen påföljande vårvinter.

Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och regn när grödorna skulle skördas

Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av främst höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under goda väderförhållanden. Men i september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvårades. Grödorna började i vissa fall gro i axen där de stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har fått kasseras efter skörd efter­som de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet tillräckligt snabbt. En del arealer som skulle tröskas har skördats som ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har lämnats helt oskördade.

Stora obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt omkring 2 % av spannmåls­arealen vara obärgad. Det motsvarar nästan 20 000 hektar och överstiger vad som är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland har drabbats särskilt hårt. I Västerbottens och Norrbottens län blev 46 % respektive 51 % av spannmålsarealen obärgad. I Gävleborgs och Västernorrlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring 20 %. Stora spannmålsarealer har lämnats oskördade även i Jämtlands och Kronobergs län med 7 %, Kalmar län med 4 % och Blekinge, Jönköpings och Värmlands län med cirka 3 % av spannmålsarealen oskördad.

För raps- och rybsarealen är den obärgade arealen omkring 1 %.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar uppemot 4 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt närmare 3 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas 8 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än normalt, och de regionala variationerna är stora.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer i år särskilt ofta som en förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får djuren ökade möjligheter att förstöra skörden.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2017 (JO 10 SM 1703). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.