![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 | JO 19 SM 1702 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande
redovisas preliminära uppgifter om 2017 års skörd av spannmål, trindsäd och
oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en
rikstäckande undersökning där 4 425 lantbrukare tillfrågats om
skördeutfallet. Slutliga resultat för 2017 kommer att redovisas under våren
2018. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som
förekommer i landet. I slutet av juni 2018 redovisas också skörderesultat för
ekologisk respektive konventionell odling. Hektarskörden av höstvete högre än femårsgenomsnitten i flera av länen
På
riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 370 kilo per hektar, vilket är
10 % högre
än föregående års avkastningsnivå och 6 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren.
Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar
som på riksnivå ligger 8 %,
12 %
respektive 10 %
högre än 2016 års resultat och 7 %, 5 %
respektive 6 %
högre än motsvarande femårsgenomsnitt. I figur A redovisas 2017 års
hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det
funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Västra
Götalands län var hektarskörden av höstvete 19 % högre än
femårsgenomsnittet för länet. I Stockholms, Kalmar, Gotlands och Blekinge län
ligger skillnaderna inom felmarginalen. Figur A.
Höstvete, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016,
kg/hektar
Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren
2012-2017. Låga hektarskördar av vårkorn i län med stora obärgade arealer
Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till
5 220 kilo per hektar, vilket är 10 % högre än föregående års nivå
och 8 % högre än femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har
beräknats till 4 510 kilo per hektar, vilket tangerar fjolårsresultatet.
Vårveteavkastningen skattas till 4 600 kilo per hektar vilket också är i
nivå med förra årets resultat. När det gäller skördeutfallet för vårkorn märks effekterna
av de svåra skördeförhållandena i norra Sverige. I Norrbottens län är
hektarskörden av vårkorn 52 % lägre än 2016 och 45 % lägre än
femårsgenomsnittet. Och i Västerbottens län är hektarskörden av vårkorn
36 % lägre än 2016 och 32 % lägre än femårsgenomsnittet. Detta trots
att de grödor som kunnat skördas ofta har haft en ovanligt hög avkastning per
hektar. Se vidare i figur B där 2017 års hektarskördar av vårkorn jämförs med
motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå. Exempel på andra län med stora obärgade arealer är
Västernorrlands, Gävleborgs, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Jönköpings län. I
dessa län tangerar årets hektarskördar av vårkorn genomsnitten för de fem
senaste åren. I de övriga länen är årets hektarskördar av vårkorn ofta högre än
femårsgenomsnitten. I Östergötlands län är hektarskörden av vårkorn 6 150
kilo per hektar – den högsta som redovisats någonsin. Figur B.
Vårkorn, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016,
kg/hektar
Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017. Runt 5,95 miljoner ton spannmål har skördats i år
Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå
till 5 953 200 ton. Det är 9 % mer än 2016 års
spannmålsskörd och 8 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Den
preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu
inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Stora regionala variationer i avkastningen av ärter
På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter preliminärt
till 3 450 kilo per hektar, vilket är 6 % lägre än förra årets höga
hektarskörd. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll
rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av både torka och för
stora regnmängder. De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå skördades i
år i Skåne, Östergötlands och Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2017
i Uppsala län. Se
vidare i figur C där 2017 års hektarskördar av ärter jämförs med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. Skillnaderna ligger inom felmarginalen för alla län
utom i Västmanlands län. Figur C.
Ärter, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016, kg/hektar
Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017. Den totala skörden av ärter har beräknats till 82 300
ton. Det motsvarar en minskning med 11 % jämfört med 2016 och en ökning
med 38 % jämfört med femårsgenomsnittet. Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor
Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till
3 570 kilo per hektar. Den är därmed i nivå med fjolårsresultatet.
Åkerbönor brukar mogna sent och en del av arealen skördades under oktober och
november. Totalskörden har beräknats till 108 900 ton och
är därmed för sjunde året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av
åkerbönor ökade med 3 % jämfört med fjolåret och med 40 % jämfört med
femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra
Götalands län, där mer än 40 % av odlingsarealen var belägen under 2017. Hektarskörden av höstraps ökade jämfört med förra året
Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet
beräknats till 3 430 kilo per hektar, en ökning med 14 % jämfört med
förra årets låga avkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning
med 3 %. Problem med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som
förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost
vid blomningen, vivlar och andra växtskadegörare har också varit vanliga. På regional nivå är hektarskörden av höstraps både lägre och
högre än femårsgenomsnitten i de olika länen. Se vidare i figur D, där 2017 års hektarskördar av höstraps
jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med
observationer under de aktuella åren. I Blekinge län ligger skillnaden inom
felmarginalen. Figur D.
Höstraps, preliminära hektarskördar 2017. Jämförelse med genomsnittet för 2012–2016,
kg/hektar
Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017. Största totalskörden av raps och rybs sedan 1990
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
377 200 ton, vilket är den största raps- och rybsskörden som
redovisats på 27 år. Årets raps- och rybsskörd är 40 % större än i fjol
och 17 % större än femårsgenomsnittet. Ökningen är främst en följd av att
höstrapsarealen har ökat. Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest
högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med 26 % jämfört med 2016
och med 37 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen uppgick under
2017 till 105 480 hektar, vilket är en rekordstor areal. Totalskörden av
höstraps har preliminärt beräknats till 361 300 ton, även det ett rekord. Skördeuppgifterna för oljelin är osäkra
Odlingsarealen av oljelin har halverats jämfört med
föregående år. Den totala skörden har beräknats till omkring 7 700 ton.
Men skördeuppgifterna är osäkra eftersom en del lantbrukare inte har kunnat
lämna uppgifter om årets skörd. Oljelin mognar sent och ibland kan grödan
skördas långt in i november eller på tjälen påföljande vårvinter. Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och
regn när grödorna skulle skördas
Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av främst höstvete
och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp
som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis
alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del
håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på
flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på
grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit
torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga
skördenivåer. För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under
goda väderförhållanden. Men i september började regnväder dra in över landet
och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet
försenades och försvårades. Grödorna började i vissa fall gro i axen där de
stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd.
Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som
kunde skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har
fått kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet
tillräckligt snabbt. En del arealer som skulle tröskas har skördats som
ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för
maskinerna som orsak till att arealer har lämnats helt oskördade. Stora obärgade arealer
I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt omkring
2 % av spannmålsarealen vara obärgad. Det motsvarar nästan 20 000
hektar och överstiger vad som är normalt. De regionala variationerna är stora
och Norrland har drabbats särskilt hårt. I Västerbottens och Norrbottens län
blev 46 % respektive 51 % av spannmålsarealen obärgad. I Gävleborgs
och Västernorrlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring
20 %. Stora spannmålsarealer har lämnats oskördade även i Jämtlands och Kronobergs
län med 7 %, Kalmar län med 4 % och Blekinge, Jönköpings och Värmlands län
med cirka 3 % av spannmålsarealen oskördad. För raps- och rybsarealen är den obärgade arealen omkring
1 %. Den obärgade arealen av ärter motsvarar uppemot 4 % av
den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev
preliminärt närmare 3 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas 8 %
vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än normalt,
och de regionala variationerna är stora. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer i år särskilt ofta som en
förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får
djuren ökade möjligheter att förstöra skörden. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i
beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal,
total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare
år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir
lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två
prickar (..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga
grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens
användning 2017 (JO 10 SM 1703). De grödarealer som redovisas i
föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som
grönfoder. |