![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 | JO 19 SM 1702 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar
inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så
kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB
och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som
beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av
skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd
då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd
avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av
naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i
fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken
från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter
ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del
EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till
EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18
juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557
av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 543/2009 om skördestatistik. Detta omfattar
statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population som den preliminära skördestatistiken ska
belysa, utgörs av jordbruksföretag med odling av spannmål, trindsäd och
oljeväxter under 2017. Skördestatistiken baseras på urvalsundersökningar med
jordbruksföretag som undersökningsenheter. Med jordbruksföretag avses en inom
jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en
och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande
statistiska storheter: - hektarskörd (kg/hektar) - odlad areal (hektar) - totalskörd (ton) - obärgad areal (hektar och procent) - grönfoderareal (hektar och procent). När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen redovisning av hektarskörd per tröskad areal görs. Uppgifter
redovisas för grödorna höstvete (inklusive dinkel, lantvetesorter och andra
typer av vete), vårvete (inklusive
dinkel, lantvetesorter och andra typer av vete), råg (höstråg och marginella kvantiteter av vårråg), höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete,
vårrågvete, blandsäd till mognad, ärter till mognad, åkerbönor till mognad,
höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin. Majs tröskas sent och
uppgifter om skörd finns ännu inte tillgängliga. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd
av mogen gröda. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. Med ärter avses kokärter och
foderärter (ej konservärter). Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd
av hela växten som grovfoder. Grödor
som odlats för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna. Undersökningen innefattar inte variabler om grödornas
kvalitet, vilken kan variera mellan olika år och påverka skördens användbarhet. Så görs statistiken
Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av
jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år
2017 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och
konventionellt odlade arealer. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina
skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer
utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in om total
bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de
uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning
till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Med ledning av varje företags redovisade grödarealer
beräknas företagets hektarskördar för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel
desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare
under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och
aktuella grödarealer beräknas totala skördar. Vid den preliminära beräkningen
av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska
meddelande om jordbruksmarkens användning 2017 (JO 10 SM 1703).
De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock
minskats med arealer skördade som grönfoder. Statistikens tillförlitlighet
För att belysa den osäkerhet som
finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från
ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade
hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa
undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel
och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till
viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken.
Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet)
i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel,
däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och
ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk
(5,0 %) säga att intervallet
4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha)
omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska
felen är små. På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad
areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten
felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga
10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de
systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer
skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen
överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att
beräkna konfidensintervall. Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet
för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som
grönfoder är osäker. Bortfall
Bortfallet av jordbruksföretag blev 9,3 %, varav
vägrare 4,2 procentenheter. Bortfallet
bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar någon av
grödorna utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets
aktuella uppgifter för jordbruksföretag och arealer som underlag för urvalet.
Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För denna
preliminära statistik var övertäckningen 3,5 %. Över- och undertäckningen
bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning. Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om
arealbaserade stöd, och därmed inte ingår i undersökningen, bedöms för de
aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta
görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall
kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna.
Vid behov tas förnyad kontakt med uppgiftslämnarna. Vid beräkning av
hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från
dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså
hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Jämförbarhet
Insamlingsmetoderna för
skördestatistiken ändrades under slutet av 1990-talet, varför
statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna
dessförinnan. Från och med år 2004 redovisas skördeuppgifter
för spannmål vid standardvattenhalten 14,0 %. Tidigare var
standardvattenhalten 15,0 %. Ändringen var ett önskemål från flera av statistikanvändarna. Jämförbarheten med motsvarande
statistik för andra EU-länder bedöms vara god. Skördestatistik översänds
varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med
motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Eurostat –
Database). Tidsserier med den slutliga skördestatistiken finns
tillgängliga i Jordbruksverkets statistikdatabas (www.jordbruksverket.se) och i SCB:s
statistikdatabas (www.scb.se). För en del av
grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. Annan statistik
Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2017 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1703. Skördeuppgifter för ekologiskt respektive konventionellt odlad
areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2016 har redovisats i
Statistiska meddelanden JO 14 SM 1701. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1701. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. |