Statistiken med kommentarer

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2018 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2018 kommer att redovisas under våren 2019. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2019 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2018, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Annan statistik”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

Tablå A. Hektarskördar 2018. Preliminära uppgifter för riket


Gröda	Hektarskörd 2018,	Medelfel,	Femårsgenomsnitt,	Normskörd,
	kg/hektar¹⁾	%	kg/hektar¹⁾	kg/hektar¹⁾


Höstvete	4 790	1,4	7 030	6 754
Vårvete	2 810	2,4	4 700	4 165
Råg	4 470	4,5	6 250	6 313
Höstkorn	3 570	4,9	6 110	5 985
Vårkorn	3 000	1,6	4 970	4 865
Havre	2 430	3,4	4 420	4 226
Höstrågvete²⁾	3 600	5,8	5 640	5 529
Blandsäd	2 580	9,0	3 530	3 287

Ärter	2 180	3,6	3 480	3 153
Åkerbönor³⁾	1 290	7,0	3 560	3 262

Höstraps	2 320	2,5	3 470	3 598
Vårraps	1 490	6,3	1 960	1 851

Oljelin	1 170	12,0	1 870	1 917

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Underlaget till femårsgenomsnittet och normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete. 3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är 2018 års hektarskördar för dessa grödor mellan 27 % och 45 % lägre. Även under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Notera att 2018 års avkastningsnivå av vårvete är lägre än 1992 års nivå. Hektarskörden för blandsäd har högt medelfel, vilket innebär att uppgiften är osäker.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2018

kg/hektar

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna också är mycket lägre än de närmast föregående åren. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar minskningen av årets hektarskördar med mellan 28 % och 42 %. Hektarskörden av höstvete är 13 % lägre än under torråret 1992. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. 2018 års hektarskördar är de lägsta som redovisats för dessa grödor. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik dock osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2018

kg/hektar

Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete under åren 2015–2017.

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Information om statistikens kvalitet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2018 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De stora procentuella skillnaderna är främst en följd av de låga hektarskördarna under 2018.

Tablå B. Totalskördar 2018. Preliminära uppgifter för riket


Gröda	Total skörd 2018,	Medelfel,	Genomsnitt 2013–2017,	Skillnad²⁾,
	ton¹⁾	%	ton¹⁾	%


Höstvete	1 397 900	1,5	2 511 300	-44
Vårvete	223 600	2,8	367 800	-39
Råg	87 700	4,5	141 600	-38
Höstkorn	52 100	5,0	98 700	-47
Vårkorn	1 039 300	2,1	1 573 300	-34
Havre	341 400	3,8	742 000	-54
Höstrågvete³⁾	57 600	6,2	173 700	-67
Blandsäd	27 600	16,9	53 700	-49
Spannmål, totalt⁴⁾	3 236 300	1,5	5 667 900	-43

Ärter	47 100	3,9	69 100	-32
Åkerbönor	34 300	8,0	87 000	-61

Höstraps	199 500	2,6	297 400	-33
Vårraps	13 500	6,6	32 000	-58
Raps/rybs, totalt⁵⁾	214 700	2,5	332 400	-35

Oljelin	4 200	12,0	11 800	-64
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter. 2) Preliminär total skörd minus motsvarande genomsnitt 2013–2017. 3) Femårsgenomsnittet avser höstrågvete inklusive vårrågvete för åren 2013–2014. 4) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs. 5) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Endast 3,2 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 3,2 miljoner ton. Den är 46 % mindre än förra årets spannmålsskörd, 43 % mindre än genomsnittet för de senaste fem åren och den minsta sedan år 1959. Denna preliminära statistik är dock mer osäker än vanligt eftersom SCB ännu inte kunnat få komplett information om arealer som istället för att tröskas har skördats som ensilage. Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990.

Mindre arealer av höstsådda grödor

Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas minskade med 7 % jämfört med föregående år och med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades av regnig väderlek under hösten 2017.

Höstvete, som är den gröda som har störst avkastning per hektar, minskade med 28 % eller runt 116 000 hektar jämfört med i fjol. Råg är den gröda som bortsett från majs har näst högst avkastning per hektar. För råg var arealminskningen 8 % eller uppemot 2 000 hektar. Höstkorn och höstrågvete minskade med 24 % respektive 37 % eller 5 000 hektar respektive 9 000 hektar.

Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre, vårrågvete och blandsäd ökade tvärtom med omkring 59 000 hektar. Denna omfördelning från höstsådda och högavkastande grödor till vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer sänker den totala spannmålsskörden.

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2018

Tusentals ton

Totalskörden av ärter blev 43 % mindre än förra året

Den totala skörden av ärter har beräknats till 47 100 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 43 % jämfört med 2017 och en minskning med 32 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd av ärter var 37 % lägre än 2017 och även 37 % lägre än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av åkerbönor blev 69 % mindre än förra året

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda, och årets hektarskörd blev 64 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Många lantbrukare har meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det gick inte ens att skörda ensilage av grödan. De obärgade arealerna är större än normalt och skattas preliminärt till mer än 2 000 hektar, vilket motsvarar över 8 %.

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 34 300 ton, vilket är mindre än en tredjedel av motsvarande skörd under 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 61 %.

Lägsta totalskörden av raps och rybs på 11 år

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 214 700 ton, vilket är den lägsta raps- och rybsskörden som redovisats sedan år 2007. Årets raps- och rybsskörd är 43 % mindre än föregående års resultat och 35 % mindre än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, minskade med 19 % jämfört med 2017 års rekordstora areal, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är fortfarande den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps var 32 % lägre än fjolårsresultatet och 33 % lägre än femårsgenomsnittet. Förutom torkskador har det varit problem med utvintringsskador och insektsangrepp, framförallt av rapsbaggar. De helt obärgade arealerna av höstraps beräknas preliminärt vara omkring 2 500 hektar, eller nästan 3 %.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2018

Tusentals ton

Totalskörden av oljelin nästan halverades

Odlingsarealen av oljelin var 20 % lägre än föregående år och 42 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Den totala skörden har beräknats till 4 200 ton, vilket är nästan en halvering jämfört med förra årets totalskörd. Hektarskörden av oljelin var 32 % lägre än förra året och 37 % lägre än femårsgenomsnittet.

Odlingsbetingelser

Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många fall kommentarer om utvintringsskador och glesa bestånd. Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen. De vårsådda grödorna drabbades värst, men även de höstsådda grödorna hämmades av vattenbristen, möjligen en effekt av dåligt rotsystem kopplat till utvintringsskador. På många håll i landet brådmognade grödorna med små kärnor och låga volymvikter som följd. Många lantbrukare har rapporterat att grödorna lämnats obärgade eftersom skörden inte betalade tröskkostnaden. För raps och rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer ofta insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. Enstaka uppgifter om höga eller normala hektarskördar förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på vattenhållande myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna bärgades med låga vattenhalter.

Även vallarealerna gav lågt skördeutbyte på grund av värmen och torkan. För att i någon mån avhjälpa grovfoderbristen skördades större arealer än normalt av spannmålen, oljeväxterna och trindsäden som helsädesensilage. Det har bidragit till att minska de totala tröskade skördarna.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2018 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2013–2017. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2018 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2013–2017. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om Jordbruksmarkens användning 2018 (JO 10 SM 1802). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.


Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2018	JO 19 SM 1801