![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2018 | JO 19 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära
uppgifter på riksnivå om 2018 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter.
Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000
lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och
produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten
baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat
för 2018 kommer att redovisas under våren 2019. Skördestatistiken baseras normalt
på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni
2019 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell
odling. Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de
fem senaste åren och normskördarna
I tablå A redovisas
preliminära hektarskördar för 2018, samt femårsgenomsnitt och normskördar för
de aktuella grödorna. Normskördarna är beräknade utifrån en tidsserie av
tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Annan
statistik”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För
åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att
beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella
uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”. Tablå A.
Hektarskördar 2018. Preliminära uppgifter för riket
![]() I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda
spannmålsgrödorna. Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren
är 2018 års hektarskördar för dessa grödor mellan 27 % och 45 %
lägre. Även under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner
skördenivåerna. Notera att 2018 års avkastningsnivå av vårvete är lägre än 1992
års nivå. Hektarskörden för blandsäd har högt medelfel, vilket innebär att
uppgiften är osäker. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av
2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden
för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för
ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska
meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”. Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2018 kg/hektar Av figur B framgår det att
hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna också är mycket lägre än de
närmast föregående åren. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar minskningen av
årets hektarskördar med mellan 28 % och 42 %. Hektarskörden av
höstvete är 13 % lägre än under torråret 1992. Skördestatistik för
höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. 2018 års hektarskördar är de
lägsta som redovisats för dessa grödor. För de mindre frekventa grödorna råg,
höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik dock osäker. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2018 kg/hektar Höstrågvete avser höstrågvete
inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete under åren 2015–2017. Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren
I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor
som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens
osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under
”Information om statistikens kvalitet”. I tablån redovisas även de procentuella
skillnaderna mellan 2018 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem
senaste åren. De stora procentuella skillnaderna är främst en följd av de låga
hektarskördarna under 2018. Tablå B. Totalskördar 2018.
Preliminära uppgifter för riket
![]() Endast 3,2 miljoner ton spannmål har tröskats i år
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt
till drygt 3,2 miljoner ton. Den är 46 % mindre än förra årets
spannmålsskörd, 43 % mindre än genomsnittet för de senaste fem åren och
den minsta sedan år 1959. Denna preliminära statistik är dock mer osäker än
vanligt eftersom SCB ännu inte kunnat få komplett information om arealer som
istället för att tröskas har skördats som ensilage. Figur C visar hur
spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990. Mindre arealer av höstsådda grödor
Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas
minskade med 7 % jämfört med föregående år och med 8 % jämfört med
femårsgenomsnittet. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också
ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades av regnig väderlek under
hösten 2017. Höstvete, som är den gröda som har störst avkastning per
hektar, minskade med 28 % eller runt 116 000 hektar jämfört med i
fjol. Råg är den gröda som bortsett från majs har näst högst avkastning per
hektar. För råg var arealminskningen 8 % eller uppemot 2 000 hektar.
Höstkorn och höstrågvete minskade med 24 % respektive 37 % eller
5 000 hektar respektive 9 000 hektar. Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre,
vårrågvete och blandsäd ökade tvärtom med omkring 59 000 hektar. Denna omfördelning
från höstsådda och högavkastande grödor till vårsådda grödor med lägre
avkastningsnivåer sänker den totala spannmålsskörden. Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2018 Tusentals
ton Totalskörden av ärter blev 43 % mindre än
förra året
Den totala skörden av ärter har beräknats till 47 100
ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar
en minskning med 43 % jämfört med 2017
och en minskning med 32 % jämfört med
femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd av ärter var 37 % lägre än
2017 och även 37 % lägre än femårsgenomsnittet. Totalskörden av åkerbönor blev 69 % mindre
än förra året
Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda, och
årets hektarskörd blev 64 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.
Många lantbrukare har meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det gick
inte ens att skörda ensilage av grödan. De obärgade arealerna är större än
normalt och skattas preliminärt till mer än 2 000 hektar, vilket motsvarar
över 8 %. Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats
till 34 300 ton, vilket är mindre än en tredjedel av motsvarande skörd
under 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 61 %. Lägsta totalskörden av raps och rybs på 11 år
Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till
214 700 ton, vilket är den lägsta raps- och rybsskörden som
redovisats sedan år 2007. Årets raps- och rybsskörd är 43 % mindre än föregående
års resultat och 35 % mindre än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest
högavkastande grödan i denna grödgrupp, minskade med 19 % jämfört med 2017
års rekordstora areal, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är
fortfarande den dominerande grödan i denna grödgrupp. Hektarskörden av höstraps var 32 % lägre än
fjolårsresultatet och 33 % lägre än femårsgenomsnittet. Förutom torkskador
har det varit problem med utvintringsskador och insektsangrepp, framförallt av
rapsbaggar. De helt obärgade arealerna av höstraps beräknas preliminärt vara
omkring 2 500 hektar, eller nästan 3 %. I figur D redovisas hur den totala raps- och
rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara
lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994
är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket
höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2018 Tusentals ton Totalskörden av oljelin nästan halverades
Odlingsarealen av oljelin var 20 % lägre än föregående
år och 42 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Den totala
skörden har beräknats till 4 200 ton, vilket är nästan en halvering
jämfört med förra årets totalskörd. Hektarskörden av oljelin var 32 %
lägre än förra året och 37 % lägre än femårsgenomsnittet. Odlingsbetingelser
Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna
för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den
planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om
att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det
ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och
ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många
fall kommentarer om utvintringsskador och glesa bestånd. Den tidiga våren var
ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes
det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen.
De vårsådda grödorna drabbades värst, men även de höstsådda grödorna hämmades
av vattenbristen, möjligen en effekt av dåligt rotsystem kopplat till
utvintringsskador. På många håll i landet brådmognade grödorna med små kärnor
och låga volymvikter som följd. Många lantbrukare har rapporterat att grödorna
lämnats obärgade eftersom skörden inte betalade tröskkostnaden. För raps och
rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer ofta
insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. Enstaka uppgifter om höga eller normala
hektarskördar förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på
vattenhållande myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden
genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna bärgades med låga
vattenhalter. Även vallarealerna gav lågt skördeutbyte på grund av värmen
och torkan. För att i någon mån avhjälpa grovfoderbristen skördades större
arealer än normalt av spannmålen, oljeväxterna och trindsäden som helsädesensilage.
Det har bidragit till att minska de totala tröskade skördarna. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I
tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad
skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas
slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer
gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Denna preliminära beräkning för år 2018 baseras på ett mindre antal
jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2013–2017. Som en följd är
medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2018 ofta högre än
medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2013–2017. Se vidare under
rubriken ”Information om statistikens kvalitet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20
företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar
(..). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om Jordbruksmarkens
användning 2018 (JO 10 SM 1802). De grödarealer som redovisas i
föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som
grönfoder. |