Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter och slåttervall 2018

JO 19 SM 1802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2018 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter och slåttervall för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 418 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål trindsäd och oljeväxter och 1 500 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för slåttervall. Slutliga resultat för 2018 kommer att redovisas under våren 2019. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2019 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskörden av höstvete mer än 40 % lägre än femårsgenom­snitten i flera av länen

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 4 770 kilo per hektar, vilket är 35 % lägre än föregående års avkastningsnivå och 32 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 32 %, 42 % respektive 33 % lägre än 2017 års resultat och 28 %, 39 % respektive 29 % lägre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Årets hektarskörd av höstvete blev 14 % lägre än under torråret 1992. Under 2018 har främst torkan och värmen sänkt skördenivåerna, men utvintringsskador som ledde till glesa bestånd bidrog också till skördeminskningen. I figur A redovisas 2018 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Gotlands län är hektarskörden av höstvete 48 % lägre än femårsgenomsnittet för länet och i Hallands län är den 43 % lägre. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för alla de län som redovisas i figuren.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2018. Jämförelse med genomsnittet för 2013–2017, kg/hektar

 

                           kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2013-2018.

 

Halverad hektarskörd av vårvete, vårkorn och havre i många län

Vårveteavkastningen skattas på riksnivå till 2 760 kilo per hektar, vilket är 41 % mindre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 2 580 kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än föregående års nivå och 42 % lägre än femårsgenomsnittet. Vårkornets hektarskörd har beräknats till 3 000 kilo per hektar, vilket är 42 % lägre än föregående års nivå och 40 % lägre än femårsgenomsnittet.

I Stockholms och Västmanlands län är hektarskörden av vårvete 56 % lägre än femårsgenomsnitten för dessa län. Exempel på län med mycket låga hektarskördar av havre är Stockholms, Uppsala, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Värmlands och Västmanlands län, med 5057 % lägre skördeutfall än motsvarande femårsgenomsnitt.

I Kalmar och Gotlands län är hektarskördarna av vårkorn 52 % respektive 57 % lägre än femårsgenomsnitten. Se vidare i figur B där 2018 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå. I Västerbottens och Norrbottens län är årets hektarskördar av vårkorn 12 % respektive 20 % högre än femårsgenomsnitten. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för alla länen.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2018. Jämförelse med genomsnittet för 2013–2017, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2013-2018.

 

Totalt nästan 3 miljoner ton lägre spannmålsskörd

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 3 254 400 ton. Den är 45 % mindre än 2017 års spannmålsskörd, 43 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren och den minsta skörden sedan år 1959. Jämfört med föregående år är det en minskning med så mycket som 2,7 miljoner ton.

Förutom extremt låga hektarskördar har arealförändringar av olika slag haft inverkan på totalskörden av spannmål. Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas minskade med 7 % jämfört med föregående år och med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades av regnig väderlek under hösten 2017. Omfördelningen från höstsådda och högavkastande grödor till vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer sänker den totala spannmålsskörden. Eftersom även vallarealerna gav lågt skördeutbyte på grund av värmen och torkan skördades större arealer än normalt av spannmålen, oljeväxterna och trindsäden som helsädesensilage. Det har bidragit till att minska de totala tröskade skördarna.

Hektarskörden av ärter 34 % lägre än förra året

På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter preliminärt till 2 260 kilo per hektar, vilket är 34 % lägre än förra årets resultat och 35 % lägre än femårsgenomsnittet.

På länsnivå var skördeminskningarna jämfört med femårsgenomsnitten störst i Gotlands län med 51 %, Kalmar län med 37 % och i Uppsala län med 34 % lägre hektarskörd under 2018. Störst areal ärter fanns under 2018 i Uppsala och Östergötlands län. Se vidare i figur C där 2018 års hektarskördar av ärter jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för de län som redovisas i figur C.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2018. Jämförelse med genomsnittet för 2013–2017, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2012-2017.

 

Den totala skörden av ärter har beräknats till 49 000 ton. Det motsvarar en minskning med 40 % eller 33 200 ton jämfört med 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är minskningen 29 %.

Hektarskörden av åkerbönor hela 63 % lägre än i fjol

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 1 320 kilo per hektar. Den är därmed 63 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet, och den lägsta som redovisats under de 14 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen. Åkerbönor är en torkkänslig gröda, och angreppen av bladlöss och bönsmyg har också varit kraftigare än vanligt. Många lantbrukare har meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det var inte ekonomiskt försvarbart att försöka skörda grödan. Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar 62 % lägre i Östergötlands och Skåne län, och 65 % lägre i Västra Götalands län, vilket illustreras i figur D. Där visas 2018 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Skillnaderna är statistiskt signifikanta.

 

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2018. Jämförelse med genomsnittet för 2013–2017, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2013-2018.

 

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 34 500 ton, vilket är 68 % eller 74 900 ton mindre än förra året, och 60 % lägre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där över 40 % av odlingsarealen var belägen under 2018.

Hektarskörden av höstraps 32 % lägre än förra året

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 2 340 kilo per hektar, en minskning med 32 % jämfört med både förra årets avkastning och med femårsgenomsnittet. Förutom torkan och värmen har också insektsangrepp angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av rapsbaggar har varit vanliga.

På regional nivå var skördeminskningarna jämfört med femårsgenomsnitten allra störst i Gotlands län, med 60 % lägre hektarskörd. Södermanlands och Hallands län hade 49 % respektive 44 % lägre hektarskörd under 2018. Se vidare i figur E, där 2018 års hektarskördar av höstraps jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Skillnaderna för de redovisade länen är statistiskt signifikanta.

 

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2018. Jämförelse med genomsnittet för 2013–2017 kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2013-2018.

 

Minsta totalskörden av raps och rybs sedan 2007

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 217 800 ton, vilket är den minsta raps- och rybsskörden som redovisats på 11 år. Årets raps- och rybsskörd är 42 % eller 159 500 ton mindre än i fjol, och 34 % mindre än femårsgenomsnittet. Minskningen är främst en följd av låga avkastningsnivåer per hektar.

Höstraps är den mest högavkastande grödan i grödgruppen raps och rybs. Odlingsarealen minskade med 18 % jämfört med 2017 års rekordstora areal, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är fortfarande den arealmässigt dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av oljelin minskade med 35 %

Även oljelinet drabbades av torkskador och årets hektarskörd är för landet som helhet 35 % lägre än i fjol och 41 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. I Östergötlands län, där mer än hälften av oljelinarealen odlades under 2018, är hektarskörden 40 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av oljelin minskade 21 % jämfört med föregående år och med 43 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 4 000 ton, vilket är en halvering jämfört med förra årets totalskörd.

Stora arealer skördades som grönfoder i år

För att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och trindsäden – som helsädesensilage istället för att tröskas. I många fall var det även så att borttorkad kärn- och fröskörd medförde att det inte var lönsamt att tröska grödorna. För att ändå rädda något av det som växte – ofta tillsammans med stora mängder ogräs – skördades arealerna som grönfoder. Detta för att undvika helt obärgade arealer.

Av spannmålarealerna skördades mer än dubbelt så stor areal som normalt som helsäd. Arealen stråsäd (exklusive majs) som skördats som ensilage ökade från 45 610 hektar 2017 till 98 260 hektar under 2018. Omkring en tiondel av landets spannmålsareal skördades därmed som helsäd. I Jönköpings län skördades mer än hälften av all spannmål som ensilage jämfört med 16 % under 2017. I Kronobergs län skördades 38 % som ensilage. Bland Norrlandslänen var det i Jämtland som störst andel spannmål blev ensilage, 67 %.

Av årets areal med ärter skördades drygt 900 hektar eller över 4 % av arealen som grönfoder. Det är också en dubblering jämfört med i fjol. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets helsädesareal av ärter nästan fyra gånger större.

Grönfoderarealen av åkerbönor brukar oftast inte överstiga 500 hektar, men under 2018 skördades uppemot 3 300 hektar eller över 11 % av arealen som ensilage.

Raps- och rybsgrödorna brukar sällan skördas som ensilage – arealen har varierat mellan 10 och 170 hektar under de fem föregående åren. Men under 2018 skördades närmare 2 000 hektar som grönfoder, vilket motsvarar 2 % av den totala arealen.

Hektarskörden av stråsäd till grönfoder halverad

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt, vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag.

Torkan och värmen har sänkt skördeutbytet även för helsädesskördarna. Hektarskörden av andra stråsädesgrödor än majs som skördats som grönfoder är 50 % lägre än förra året och 48 % lägre än femårsgenomsnittet. Detta trots att många lantbrukare skördat arealerna två gånger i de fall grödan börjat växa igen under sensommaren eller tidig höst. Sådana ”andra skördar” har lagts till den första skörden vid resultatberäkningarna, men den sammanlagda hektarskörden når ändå inte mer än en halv avkastningsnivå jämfört med vad som är normalt. Den totala mängden stråsäd som skördades som grovfoder är därför, trots dubblerad areal, i samma storleksordning som i fjol.

För majs skördad som ensilage – som normalt brukar klara torka något bättre – är hektarskörden 31 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Totalskörden minskade med 54 900 ton torrsubstans jämfört med fjolåret. Det motsvarar en minskning med 183 000 ton ensilage.

För andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder är hektarskörden 50 % lägre än förra året och 46 % lägre än femårsgenomsnittet. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd, men här ingår även skörd av ärter, åkerbönor, raps och rybs som grönfoder.

Låga vallskördar i hela landet

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 3 279 700 ton torrsubstans. Första skörden beräknas till 1 920 300 ton och återväxten till 1 359 300 ton. Det är en minskning av den totala skörden med 20 % jämfört med 2017. Jönköpings, Skåne och Kalmar län hade det största skördebortfallet med en totalskörd som var 35–38 % mindre än 2017.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Hektarskörden av slåttervall var 27–32 % lägre jämfört med 2017 i alla produk-tionsområden förutom Övre Norrland och Svealands slättbygder, vilket beror på att hektarskördarna i dessa områden var låga även 2017. Störst minskning av hektarskördarna jämfört med 2017 var det i Skåne, Kalmar och Jönköpings län, där hektarskördarna minskade med mellan 37–39 %. I Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län minskade hektarskördarna med 30, 27 respektive 20 %. För riket som helhet har den totala hektarskörden från första skörd och återväxt beräknats till 3 760 kilo per hektar, vilket är en minskning med 26 % jämfört med 2017.

Även sommarens bete drabbades kraftigt av torkan och många lantbrukare tvingades stödutfodra av årets skörd redan under betesperioden, vilket gjort bristen på grovfoder ännu större.

Variationen av vallskörden inom län och produktionsområden är i vissa fall stor, vilket avspeglas i storleken på medelfelet. Variationen kan bero på jordart; en del lantbrukare har angett att de bara har sandjord och där brändes vallen ned, medan andra nämnt att de i år kunnat skörda marker som mer normala år är alltför vattensjuka. Lantbrukare som har kunnat bevattna vallen har fått bättre skörd och lokala åskskurar kan ha gjort att gårdar inom ett par kilometers avstånd fått olika förutsättningar.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Den skattade arealen slåttervall uppgick 2018 till 871 910 hektar, betesvallen till 153 060 hektar samt den outnyttjade vallen till 22 490 hektar. Den totala arealen slåtter- och betesvall har ökat med 12 350 hektar sedan 2017 och den skattade arealen slåttervall ökade med 74 580 hektar, vilket gör att totalskörden inte minskat med lika många procent som hektarskörden jämfört med 2017.

Den skattade arealen outnyttjad vall minskade med 37 440 hektar 2018. En del av det som ändå redovisats som outnyttjad vall var till exempel arealer som på grund av torkan inte lönade sig att skörda, vall skadad av vildsvin eller använd till gröngödsling.

Skörd från andra åkerarealer

I mitten av juni gav Jordbruksverket dispens för skörd av träda och ekologiska fokusarealer. I årets undersökning samlades därför uppgifter in om vallskörd från andra åkerarealer. Förutom skörd från träda och skyddszoner har lantbrukarna redovisat att de skördat vallinsådder, återväxt på frövallar efter tröskning av gräsfrö och liknande åkerarealer som normalt sett inte skördas. I tablå A redovisas areal och skörd från dessa andra arealer.

Tablå A. Skörd av vall från andra åkerarealer än slåttervall 2018

 

 

Produktionsområde

Areal,
hektar

Rel.

medefel

%

Total skörd

, ton1)

Rel.

    medefel

%

 

 

 

 

 

Götalands södra slättbygder

..

..

..

..

Götalands mellanbygder

..

..

..

..

Götalands norra slättbygder

10 830

33

..

..

Svealands slättbygder

26 900

18

47 700

21

Götalands skogsbygder

16 530

16

34 200

16

Mellansveriges skogsbygder

9 140

27

14 700

26

Nedre Norrland

3 040

23

5 000

23

Övre Norrland

3 630

22

7 500

25

Hela riket

88 370

10

183 300

10

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna redovisas med 100 % torrsubstans eller 0 % vattenhalt.

 

 

Odlingsbetingelser

Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många fall kommentarer om utvintringsskador och glesa bestånd.

Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen. De vårsådda grödorna drabbades värst, men även de höstsådda grödorna hämmades av vattenbristen, möjligen en effekt av dåligt rotsystem kopplat till utvintringsskador. På många håll i landet brådmognade gröd­orna med små kärnor och låga volymvikter som följd. Många lantbrukare har rapporterat att grödorna lämnats obärgade eftersom skörden inte betalade tröskkostnaden. Ofta finns hänvisningar till glesa bestånd och mycket ogräs, och många gånger har stor förekomst av svinmålla varit problemet. För raps och rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer även insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. För åkerbönor har, förutom torkan, skador av bönsmyg orsakat skördebortfall.

Torka och värme gjorde att andraskörden av slåttervall helt uteblev i stora delar av landet. I slutet av augusti kom det på många håll regn och i delar av landet gick det att ta en relativt hygglig tredjeskörd och i vissa fall en sen fjärde skörd som delvis kunde kompensera för den uteblivna andraskörden av slåttervall.

Enstaka uppgifter om höga eller normala hektarskördar förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på vattenhållande myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna bärgades med låga vattenhalter.

Stora obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 1 % av spannmålsarealen vara obärgad. Det motsvarar drygt 9 000 hektar och överstiger vad som är normalt. I Jönköpings län blev mer än 6 % av spannmålsarealen obärgad. I Stockholms, Kronobergs och Värmlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring 3 %.

För raps och rybs är den obärgade arealen omkring 4 % eller 3 900 hektar. Det är den största obärgade arealen som redovisats sedan slutet av 1990-talet då information om obärgade arealer började samlas in för raps och rybs.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar uppemot 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt närmare 7 % på riksnivå, vilket motsvarar 1 800 hektar. Av oljelinarealen beräknas drygt 4 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än vad som är normalt.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2018 (JO 10 SM 1802). De grödarealer avsedda för tröskning som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.