Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2019

JO 19 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2019 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2019 kommer att redovisas under våren 2020. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2020 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära hektarskördar för 2019, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren. Det kan därför vara mer relevant att jämföra årets hektarskördar med normskördarna, som är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Se vidare under ”Annan statistik”. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. För åkerbönor saknas därmed den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

 

 

Tablå A. Hektarskördar 2019. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2019,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar1)

%

kg/hektar1)

kg/hektar1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

7 700

0,9

6 730

6 762

Vårvete

4 740

3,3

4 290

4 106

Råg

6 980

2,7

6 020

6 295

Höstkorn

6 600

2,5

5 720

5 962

Vårkorn

5 160

1,5

4 580

4 821

Havre

4 660

2,6

4 060

4 158

Höstrågvete2)

6 460

3,0

5 470

5 506

Blandsäd

3 320

5,2

3 240

3 214

 

 

 

 

 

Ärter

3 310

3,4

3 260

3 134

Åkerbönor3)

3 110

4,7

3 130

3 262

 

 

 

 

 

Höstraps

3 670

1,3

3 290

3 537

Vårraps

1 820

9,6

1 880

1 825

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Underlaget till femårsgenomsnittet och normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete.

3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.

 


I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med förra året är årets hektarskördar mellan 46 och 81 % högre. Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är 2019 års hektarskördar av vårvete, vårkorn och havre mellan 10 % och 15 % högre. För blandsäd är medelfelet högre och hektarskörden är i samma storleksordning som femårsgenomsnittet. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 19902019

kg/hektar

Textruta: prel.Textruta: Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna också är mycket högre än föregående år. Jämfört med 2018 är de mellan 55 och 75 % högre. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar ökningen av årets hektarskördar med mellan 14 % och 18 %. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 19902019

kg/hektar

Textruta: prel.Textruta: Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete under åren 2015–2017.

 

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Information om statistikens kvalitet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2019 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De stora procentuella skillnaderna är främst en följd av de låga hektarskördarna under 2018. De mindre skillnaderna ligger vanligen inom felmarginalen.

 

Tablå B. Totalskördar 2019. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2019,

Medelfel,

Genomsnitt 2014–2018,

Skillnad2),

 

 

ton1)

%

ton1)

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

3 250 400

0,9

2 527 500

+29

 

Vårvete

222 800

3,5

301 900

-26

 

Råg

229 800

2,7

130 900

+76

 

Höstkorn

135 800

2,6

94 000

+44

 

Vårkorn

1 392 000

1,7

1 408 800

-1

 

Havre

659 700

2,9

644 400

+2

 

Höstrågvete3)

175 500

3,3

164 200

+7

 

Blandsäd

40 900

12,4

43 900

-7

 

Spannmål, totalt4)

6 127 500

1,1

5 330 100

+15

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

68 100

3,4

70 700

-4

 

Åkerbönor

55 700

4,9

81 700

-32

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

365 200

1,3

291 600

+26

 

Vårraps

6 700

9,6

15 400

-56

 

Raps/rybs, totalt5)

374 800

1,5

309 600

+21

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.

2) Preliminär total skörd minus motsvarande genomsnitt 2014–2018.

3) Femårsgenomsnittet avser höstrågvete inklusive vårrågvete för 2014.

4) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs.

5) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

 

 

 

 


Mer än 6,1 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 6,1 miljoner ton. Den är 88 % större än förra årets spannmålsskörd och 15 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Årets totala spannmålsskörd är i nivå med de stora spannmålsskördarna som skördades under åren 2015 och 2017. Den här preliminära statistiken är dock något mer osäker än vanligt eftersom SCB ännu inte kunnat få komplett information om skördade arealer från norra Svealand och södra Norrland, där ihållande regn har försenat skörden. Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990.

Större arealer av höstsådda grödor bidrog till ökad totalskörd

Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas ökade med 6 % jämfört med föregående år, då större arealer än vanligt skördades som ensilage. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också ändrats. Det beror på att höstsådden underlättades av tidig skörd och förhållandevis torr väderlek under den tidiga hösten 2018.

Arealen av höstvete, som är den gröda som har högst avkastning per hektar, ökade med 44 % eller drygt 129 000 hektar jämfört med i fjol. Råg är den gröda som bortsett från majs brukar ha näst högst avkastning per hektar. För råg var arealökningen 68 % eller mer än 13 000 hektar. Höstkorn och höstrågvete ökade med 42 % respektive 70 % eller runt 6 000 hektar respektive 11 000 hektar.

Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre, vårrågvete och blandsäd minskade tvärtom med omkring 107 000 hektar. Denna omfördelning från vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer till höstsådda och högavkastande grödor höjer den totala spannmålsskörden.

 

Figur C. Spannmål. Totalskördar 19902019

 

Tusentals ton

Textruta: prel.Textruta: Anm. Vattenhalt 14,0 %.

 

Höstvete dominerar

Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete beräknas till uppemot 3,3 miljoner ton i år. Det är mer än en dubblering jämfört med 2018 och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvetearealen var rekordstor och skörden per hektar skattas på riksnivå preliminärt till 7 700 kilo per hektar, vilket är i nivå med rekordavkastningen från 2015. Jämfört med förra årets låga nivå ökade hektarskörden med 61 %.

Totalskörden av ärter blev 39 % större än förra året

Den totala skörden av ärter har beräknats till 68 100 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en ökning med 39 % jämfört med 2018 och är i nivå med femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd av ärter är 46 % högre än 2018 och i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av åkerbönor blev 60 % större än förra året

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda, och 2018 års hektarskörd blev 63 % lägre än både 2017 års hektarskörd och femårsgenomsnittet. Många lantbrukare meddelade då att åkerbönorna torkade bort helt, så det gick inte ens att skörda ensilage av grödan. 2019 års hektarskörd av åkerbönor är mer än dubbelt så hög som under 2018, men är ändå bara i nivå med femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget. Både i år och förra året finns rapporter om skador av bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer om dålig grobarhet för åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018.

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 55 700 ton, vilket är 60 % mer än motsvarande skörd under 2018, trots att arealen minskade med 32 % eller nästan 8 400 hektar. Jämfört med femårsgenomsnittet minskade totalskörden med 32 %.

Stor höstrapsareal bidrog till ökad totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 374 800 ton, vilket är 72 % mer än 2018, 21 % mer än femårsgenomsnittet och i nivå med den stora raps- och rybsskörden 2017.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp ökade till 99 650 hektar, vilket är 15 % mer än ifjol och 12 % mer än femårsgenomsnittet. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps var 57 % högre än fjolårsresultatet, 12 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % högre än normskörden. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2019 ser ut att vara något lägre än under 2017, men skillnaden ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2019

Tusentals ton

Textruta: prel.Textruta: Anm. Vattenhalt 9,0 %.

 

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2018 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2019 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat höstraps. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Men framförallt längs de sydöstra delarna upp till och med Uppsala län förekommer lokalt torkdrabbade grödor. Exempel på skadegörare som orsakat skördeförluster under år 2019 är knäpparlarver, bönsmyg, jordloppor, kålmal, kålbladsstekel och rapsbaggar.

Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Gävleborgs län, men även i andra delar av södra Norrland och i norra Svealand medförde långvariga regnperioder att skörden försenades. Därför är det ännu oklart vilka arealer som kan komma att bli helt obärgade i dessa regioner. På riksnivå beräknas preliminärt 0,4 % av spannmålsarealen bli obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas enbart på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2019 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2014–2018. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2019 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2014–2018. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om Jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.