![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2019 | JO 19 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar
inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så
kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB
och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som
beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av
skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då
ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd
avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av
naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i
fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken
från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik.
Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för
olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt
kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population, som den preliminära skördestatistiken ska
belysa utgörs av jordbruksföretag med odling av spannmål, trindsäd eller
oljeväxter under 2019. Skördestatistiken baseras på urvalsundersökningar med
jordbruksföretag som undersökningsenheter. Med jordbruksföretag avses en inom
jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en
och samma driftsledning. För riket totalt redovisas i detta
Statistiska meddelande följande statistiska storheter: - odlad areal (hektar) - hektarskörd (kg/ha) - totalskörd (ton). När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen redovisning av hektarskörd per skördad areal görs. Uppgifter redovisas för kärnskörd av
grödorna höstvete (inklusive dinkelvete och andra typer av vete), vårvete
(inklusive dinkelvete, durumvete och andra typer av vete), råg (höstråg och
marginella kvantiteter av vårråg), höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete och
blandsäd. Uppgifter om fröskörd redovisas för ärter, åkerbönor, höstraps och
vårraps. Vårrågvete, höstrybs, vårrybs och oljelin har för få observationer för
att kunna redovisas. Majs tröskas sent och uppgifter om skörd finns ännu inte
tillgängliga från tillräckligt många jordbruksföretag. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd
av mogen gröda. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. Med ärter avses kokärter och
foderärter (ej konservärter). Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd
av hela växten som grovfoder. Grödor som odlats för produktion av energi ingår i de
redovisade kvantiteterna. Undersökningen innefattar inte variabler om grödornas
kvalitet, vilken kan variera mellan olika år och påverka skördens användbarhet. Så görs statistiken
Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år
2019 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och
konventionellt odlade arealer. För 2019 års undersökning uttogs totalt
4 423 jordbruksföretag. Ett underurval om 1 106 företag
togs ut för denna preliminära beräkning på riksnivå. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina
skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer
utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag insamlas information
om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål
omräknas de tröskade kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs
omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Med ledning av varje företags redovisade grödarealer
beräknas företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel
desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under
året. På basis av skattade hektarskördar och aktuella grödarealer beräknas
totala skördar. Vid den preliminära beräkningen av totalskördar används
slutliga grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om
jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902). De grödarealer
som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med
arealer skördade som grönfoder. Statistikens tillförlitlighet
För att belysa den osäkerhet som
finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från
ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade
hektarskördar och totalskördar, I dessa undersökningar kan det förekomma
urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel
torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka
tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt
enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst
avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel
såsom exempelvis systematiska mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha
och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten
felrisk (5 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga
4 230 – 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden. Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet
för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som
grönfoder är osäker. Bortfall
Bortfallet av jordbruksföretag blev 7,3 %, varav
vägrare 2,9 procentenheter. Bortfallet
bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar någon av
undersökningsgrödorna utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning
används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag
för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå.
För den preliminära statistiken på riksnivå var övertäckningen 4,0 %.
Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten
utsträckning. Arealer vid jordbruksföretag som inte ansöker om
arealbaserade stöd, och därmed inte ingår i undersökningen, bedöms för de
aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas. I samband med detta görs
manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan
uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I
övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna
bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de
statistiska sammanställningarna. Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn
till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till
noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i
bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Insamlingsmetoderna för
skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför
statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna
dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande
statistik för andra EU-länder bedöms vara god. Skördestatistik översänds
varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med
motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Eurostat
Database). Tidsserier med den slutliga skördestatistiken finns
tillgängliga i Jordbruksverkets statistikdatabas (www.jordbruksverket.se) och i SCB:s
statistikdatabas (www.scb.se). För en del av
grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. Annan statistik
Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in
sedan år 2003. Resultaten för 2018 har redovisats i Statistiska meddelanden
JO 14 SM 1901. Motsvarande resultat för 2019 kommer att redovisas i juni
2020 i Statistiska meddelanden JO 14 SM 2001. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskörd menas den skörd som kan förväntas
under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1901. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. Mer om statistikens
framställning och kvalitet
Mer
information om statistikens framställning och kvalitet ges i dokumenten
”Statistikens framställning” respektive ”Kvalitetsdeklaration” (tidigare
Beskrivning av statistiken) som finns tillgängliga på SCB:s och Jordbruksverkets
webbplatser. |