![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2019 | JO 19 SM 1902 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande
redovisas preliminära uppgifter om 2019 års skörd av spannmål, trindsäd och
oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en
rikstäckande undersökning där 4 423 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet
för spannmål, trindsäd och oljeväxter. Slutliga resultat för 2019 kommer att
redovisas under våren 2020. Skördestatistiken baseras på underlag från alla
odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2020 redovisas också
skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. Hektarskörden av höstvete mer än 15 % högre än femårsgenomsnitten i
flera av länen
På
riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 720 kilo per hektar, vilket är den högsta
som redovisats någonsin. Den är 61 % högre än föregående års avkastningsnivå, 15 % högre än genomsnittet för
de senaste fem åren och 14 % högre än normskörden. Förhållandena är likartade för råg,
höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 50 %, 82 % respektive 60 % högre än 2018 års resultat
och 12 %,
20 %
respektive 18 %
högre än motsvarande femårsgenomsnitt. Hektarskörden
av höstrågvete är rekordhög på riksnivå, samt i Västra Götalands län.
Hektarskördarna av råg och höstkorn tangerar tidigare rekordnivåer i en del
län, samt på riksnivå. I Skåne län blev hektarskörden av höstkorn rekordhög. I
figur A redovisas 2019 års hektarskördar av höstvete jämfört med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. I Värmlands län är hektarskörden av höstvete 26 % högre än
femårsgenomsnittet för länet, och i Hallands, Västra Götalands och Örebro län
20 %
högre. I sju av länen är hektarskörden av höstvete mer än 15 % högre än
femårsgenomsnitten. Skåne, Västra Götalands och Örebro län har rekordhöga
avkastningsnivåer av höstvete. Figur A.
Höstvete, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018,
kg/hektar
Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren
2014-2018. Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten
Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga
hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen.
Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med
normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års
hektarskördar och en trendfaktor. De vårsådda spannmålsgrödorna varierar mer regionalt
De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat
resultat. Sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även i år. Främst
i de sydöstra delarna förekom lokalt torkdrabbade grödor. I norra Svealand och
i Norrland har ihållande höstregn försenat skörden, och delar av arealerna
förblev obärgade. I de fem nordligaste länen blev mellan 3 och 10 % av
spannmålsrealerna oskördade på grund av för mycket regn, eller snö som kom tidigare
än vad som är normalt. I Kalmar län är hektarskörden av vårkorn 63 % högre än
ifjol, men 12 % lägre än både femårsgenomsnittet och normskörden. I Skåne
län är den mer än dubbelt så stor som ifjol, 19 % högre än
femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. I Värmlands län är hektarskörden
av vårkorn 32 % högre än femårsgenomsnittet. Se vidare i figur B där 2019
års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på
länsnivå. Figur B.
Vårkorn, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018,
kg/hektar
Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018. Mer än 6,1 miljoner ton spannmål har tröskats i år
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt
till 6 148 700 ton. Det är 89 % mer än under 2018, då
torkan och värmen medförde missväxt. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem
föregående åren är den en ökning med 15 %. Den totala spannmålsskörden för
2019 är i nivå med den stora spannmålsskörden som skördades under år 2015. Höstvete dominerar
Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete.
Totalskörden av höstvete är rekordstor i år och beräknas till 3 260 100 ton.
Det är mer än en dubblering jämfört med 2018 och en ökning med 29 %
jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvetearealen var också rekordstor, och även skörden
per hektar. Hektarskörden av ärter 50 % högre än förra året
På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 50 %
högre än under 2018 och 4 % högre än femårsgenomsnittet. Den högsta
skördenivån per hektar av ärter fanns i år i Östergötlands län. På länsnivå var skördeökningarna jämfört med femårsgenomsnitten
störst i Uppsala och Östergötlands län, med 12 % högre hektarskörd i båda
länen under 2019. Störst areal ärter fanns under 2019 också i Uppsala och
Östergötlands län. Den högsta skördenivån per hektar av ärter fanns i
Östergötlands län, med 4 080 kilo per hektar. Se vidare i figur C där 2019 års hektarskördar av ärter
jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med
observationer under de aktuella åren. Figur C.
Ärter, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018, kg/hektar
Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018. Den totala skörden av ärter har beräknats till 69 400
ton. Det motsvarar en ökning med 42 % eller 20 500 ton jämfört med
2018. Årets totalskörd är i nivå med femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor mer än dubbelt så stor som ifjol
Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda. Många
lantbrukare meddelade under torråret 2018 att åkerbönorna torkade bort helt, så
det inte ens gick att skörda ensilage av grödan. 2019 års hektarskörd av
åkerbönor är mer än dubbelt så hög som under 2018, men bara 6 % högre
femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i
beräkningsunderlaget. Både i år och förra året finns rapporter om skador av
bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer om dålig grobarhet för
åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018. Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar
21 % högre i Östergötlands och 13 % högre i Skåne län, vilket
illustreras i figur D. Där
visas 2019 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten
för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella
åren. Figur D.
Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018,
kg/hektar kg/hektar Anm.
Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren
2014-2018. Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 60 400 ton,
vilket är 74 % eller 25 600 ton mer än förra året, men 26 %
mindre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i
Västra Götalands län, där 39 % av den totala odlingsarealen var belägen
under 2019. Hektarskörden av höstraps 60 % högre än under 2018
På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 60 % högre
än fjolårsresultatet, 14 % högre än femårsgenomsnittet och 6 % högre
än normskörden. I Skåne var hektarskörden av höstraps rekordhög. I flertalet av
de övriga länen är årets hektarskördar betydligt högre än ifjol, men når inga
rekordnivåer. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av
vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador
och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. På regional nivå var skördeökningen jämfört med
femårsgenomsnitten störst i Skåne län, med 31 % högre hektarskörd. I Skåne
län odlas 44 % av den totala höstrapsarealen. Se vidare i figur E, där 2019 års hektarskördar av höstraps jämförs med
femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer
under de aktuella åren. Figur E.
Höstraps, preliminära hektarskördar 2019. Jämförelse med genomsnittet för 2014–2018
kg/hektar
Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län
med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2014-2018. Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 381 900 ton,
vilket är 75 % mer än förra årets resultat och 23 % mer än
femårsgenomsnittet. Höstrapsarealen ökade med 15 % jämfört med 2018 års
areal, och med 12 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstraps är den
arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den
gröda som ger högst avkastning per hektar i grödgruppen. Hektarskörden av oljelin ökade med 15 %
Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet
78 % högre än ifjol och 17 % högre än genomsnittet för de fem senaste
åren. I Östergötlands län, där hälften av oljelinarealen odlades under 2019,
blev hektarskörden 65 % högre än fjolårsresultatet och 9 % högre än
femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av oljelin minskade 39 % jämfört med
föregående år och med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala
skörden har beräknats till 4 300 ton. Odlingsbetingelser
Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2018
gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del
lantbrukare har nu under 2019 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde
till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter
vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns
rapporter om frostskador på bland annat höstraps. Merparten av landet fick
sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Men framförallt längs de
sydöstra delarna upp till och med Uppsala län fanns lokalt torkdrabbade grödor.
Exempel på skadegörare som orsakat skördeförluster under år 2019 är
knäpparlarver, bönsmyg, jordloppor, kålmal, kålbladsstekel och rapsbaggar. Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt
väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Gävleborgs
län, men även i andra delar av södra Norrland och i norra Svealand medförde
långvariga regnperioder att skörden försenades. Stora obärgade arealer i Norrland
I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 0,5 %
av spannmålsarealen vara obärgad, vilket motsvarar drygt 5 000 hektar. I Gävleborgs
och Västernorrland län blev nästan 7 % respektive runt 10 % av
spannmålsarealerna obärgade. I Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län uppgick
andelen obärgad spannmålsareal till omkring 8 %, 3 % respektive
6 %. För raps och rybs är den obärgade arealen över 1 %
eller 1 400 hektar. Den obärgade arealen av ärter motsvarar runt 2 % av den
totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev
preliminärt omkring 1 % på riksnivå. Av oljelinarealen beräknas drygt
2 % vara obärgad. Skörd av grönfoder tillbaka på normala nivåer
Under 2018 då grovfoderbrist uppstod på grund av torkan och
värmen skördades nästan 11 % av spannmålsarealen som grönfoder. Under 2019
skördades omkring 6 % spannmålsarealen som grönfoder, vilket är en mera
normal andel. För ärter och åkerbönor minskade andelen grönfoderskördad areal
från 4 % till mindre än 1 %, respektive från 11 % till mindre än
1 %. För raps- och rybsgrödorna var grönfoderandelen 2 % under 2018,
men endast 0,2 % under 2019, en normal andel. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i
beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal,
total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare
år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir
lägre för den aktuella grödan. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att
statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska
redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel. Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga
grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens
användning 2019 (JO 10 SM 1902). De grödarealer avsedda för
tröskning som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats
med arealer skördade som grönfoder. |