Statistiken med kommentarer

Hektarskördar
Totalskördar

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser 2009 avseende spannmål och oljeväxter. Preliminär skördestatistik 2009 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2009. Definitiva resultat kommer att redovisas under våren 2010.

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2009 presenteras i tablå A. Dessa jämförs med hektarskördarna 2008 och med genomsnittliga hektarskördar för de senaste fem åren enligt den definitiva skördestatistiken. Enligt prognoserna blir årets hektarskördar för spannmålsgrödorna mellan 0,5 % (vårkorn) och 17 % (vårvete) högre än 2008 års hektarskördar förutom för höstråg och rågvete där hektarskörden beräknas minska med 4 % respektive 2 %. Jämfört med de genomsnittliga hektarskördarna för de fem senaste åren beräknas 2009 års hektarskördar bli mellan 2 % och 11 % högre för samtliga spannmålsgrödor.

Beträffande oljeväxter beräknas årets hektarskördar bli högre än 2008 års skördar för höstraps och höstrybs. Hektarskördarna för Vårraps och vårrybs förväntas däremot att bli ca 5 % lägre än 2008. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren beräknas hektarskörden bli lägre för alla oljeväxter utom höstraps där hektarskörden beräknas bli ca 8 % över genomsnittet.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Det kom mindre nederbörd än normalt under årets två första månader medan temperaturen varit normal i stort sett i hela landet. Våren präglades av varm väderlek vilket borde gynna såtidpunkten för vårgrödorna. Däremot regnade det lite mindre under samma period så tillväxten kan ha hämmats på vissa håll. Förutom i de sydligaste delarna av landet har det sedan i juli kommit mer regn än normalt i hela Sverige. Lokalt har detta lett till översvämningar som i sin tur kan ha bidragit till negativa effekter på skördenivån på dessa platser. Men generellt har väderförhållandena varit gynnsamma för spannmål och oljeväxter under året.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Tablå A. Hektarskörd, kg/ha

Gröda	Prognos 2009	Hektarskörd 2008	Genomsnitt 2004­­­-2008
Höstvete	6 470	6 440	6 270
Vårvete	4 730	4 030	4 440
Höstråg	5 870	6 140	5 500
Höstkorn	6 010	5 640	5 420
Vårkorn	4 510	4 150	4 150
Havre	4 070	3 680	3 840
Rågvete	5 480	5 600	5 210
Blandsäd	3 290	3 080	3 210
Höstraps	3 520	3 340	3 250
Vårraps	1 910	1 980	1 940
Höstrybs	1 800	1 720	1 820
Vårrybs	1 280	1 440	1 390

 

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är hämtade från Jordbruksverkets administrativa stödregister i juni 2009. De i beräkningarna använda grödarealerna är de som redovisas i det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2009, preliminära uppgifter (JO 10 SM 0902) som publicerades den 25 juni. Detta innehåller gröduppgifter som lämnats av de jordbrukare som ansökt om arealersättning. De preliminära och definitiva skördeuppskattningarna för år 2009 kommer också att beräknas utifrån stödregistret, även om arealerna troligtvis kommer att ändras något då de blir definitiva.

Totalt beräknas spannmålsskörden bli ca 5,4 miljoner ton för år 2009 vilket är ca 4 % högre än förra årets skörd och ca 8 % högre än genomsnittskörden för de senaste fem åren 2004-2008. Arealerna för höstkorn har ökat markant de senaste åren och i år förväntas höstkornsskörden bli nära tre gånger så stor som femårssnittet. Den totala ökningen för spannmålsskörden beror till största delen på att de flesta grödor uppskattas få en bättre hektarskörd än förra året samt att arealen för grödor med hög avkastning i kg per hektar räknat har ökat sen 2008.

Under de senaste åren har arealerna med oljeväxter kontinuerligt ökat, så även mellan 2008 och 2009 (+10 %). I hektar räknat är det rapsarealerna som står för ökningen. Denna arealökning tillsammans med att hektarskörden för höstrapsen förväntas öka med ca 5 % förklarar att den totala skörden för oljeväxter förväntas stiga med ca 15 % mellan 2008 och 2009. Inte sedan 1993 har den totala skörden för oljeväxter varit så hög.

 

Tablå B. Hektarskörd, areal och total skörd år 2008

	Ha-skörd	Areal	Total skörd (tusen ton)
	Prog. 2009 Kg	Prel. 2009 Ha	Prog. 2009	2008	Genom-snitt 5 år1
Höstvete	6 470	327 517	2 119	2 005	2 001
Vårvete	4 730	48 391	229	198	216
Höstråg	5 870	36 728	215	169	134
Höstkorn	6 010	18 455	111	58	38
Vårkorn	4 510	350 058	1 577	1 613	1 463
Havre	4 070	197 839	805	820	801
Rågvete	5 480	54 067	296	274	270
Blandsäd	3 290	16 043	53	58	66
Summa spannmål		1 049 098	5 405	5 195	4 988
Höstraps	3 520	69 189	242	206	151
Vårraps	1 910	28 334	53	48	65
Höstrybs	1 800	377	1	1	2
Vårrybs	1 280	2 142	3	4	8
Summa oljeväxter		100 042	299	259	226

1 Genomsnittet är beräknat utifrån faktiska skördar och hänsyn är inte tagen till att det var betydligt större arealer med spannmål och lägre arealer med oljeväxter i början av perioden.