![]() |
![]() | |
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2006 | JO 29 SM 0601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarerI detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser 2006 avseende spannmål och oljeväxter. Preliminär skördestatistik 2006 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2006. Definitiva resultat kommer att redovisas under våren 2007. HektarskördarPrognoser för hektarskördar år 2006 presenteras i tabell 1. Dessa jämförs med hektarskördarna 2005 och med genomsnittliga hektarskördar under de senaste fem åren enligt den definitiva skördestatistiken. Enligt prognoserna blir årets hektarskördar för spannmålsgrödorna mellan 4 % och 18 % lägre än 2005. Höstvete förväntas få ca 15 % lägre skörd än 2005. Jämfört med de genomsnittliga hektarskördarna för de fem närmast föregående åren beräknas 2006 års hektarskördar för spannmålsgrödorna bli mellan 1 % och 18 % lägre. Beträffande oljeväxter
beräknas årets hektarskördar bli något lägre än 2005 års skördar för
höstgrödorna, men högre än normalt för vårgrödorna. Under 2005 var
hektarskörden av höstraps ovanligt hög men även jämfört med genomsnittet för de
senaste fem åren beräknas hektarskördarna av höstraps bli något lägre under
2006. Vädret för
spannmålsodlingen har inte varit gynnsamt i år. En kall vinter och sen vår,
framför allt i södra Sverige, gjorde att vårbruket blev sent. I mellersta
Sverige var dock vårbruket mer normalt. Den torra och varma sommaren har också
påverkat skördeutfallet negativt. Även detta har framför allt drabbat södra
Sverige, men även de östra delarna. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Tabell 1 Hektarskörd,
kg/ha
![]() TotalskördarPrognosen av den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen för respektive gröda. De arealer som används är hämtade från Statens jordbruksverks administrativa stödregister i juni 2006. De i beräkningarna använda grödarealerna är de som redovisas i det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2006, preliminära uppgifter (JO 10 SM0602) som publicerades den 22 juni. Detta innehåller gröduppgifter som lämnats av de jordbrukare som ansökt om arealersättning och har minst 0,3 hektar åkermark. De preliminära och definitiva skördeskattningarna för år 2006 kommer också att beräknas utifrån stödregistret, även om arealerna troligtvis kommer att ändras något då de blir definitiva. Totalt beräknas spannmålsskörden bli ca 4,4 miljoner ton för år 2006 vilket är 13 % lägre än förra årets skörd och nästan 18 % lägre än genomsnittskörden för de fem åren 2001 - 2005. Endast skörden av höstkorn och rågvete kommer upp i skördenivåer som är jämförbara med genomsnittet av de senaste 5 åren. Lägre hektarskörd är den generella förklaringen till den lägre totalskörden men de odlade arealerna har också minskat och då framför allt arealerna med vårkorn (se JO 10 SM0502). De senaste tre åren har arealerna med oljeväxter kontinuerligt ökat vilket gjort att totalskörden 2006 beräknas bli högre än genomsnittet för de senaste fem åren. Jämfört med 2004 och 2005 års rekordskördar beräknas årets skörd bli ännu högre till följd av framför allt större arealer. Tabell 2 Hektarskörd,
areal och total skörd år 2006
![]() Som ovan nämnts är årets spannmålsarealer betydligt lägre än tidigare år, vilket är en följd av förändringar av EU:s system för direktstöd, dvs övergången från arealstöd till gårdsstöd. Man kan anta att de arealer som tagits ur bruk för spannmålsproduktionen i genomsnitt har lägre avkastning än de arealer som används. Därvid skulle de arealer som i år används för spannmålsproduktion i genomsnitt ha något högre avkastning än de arealer som använts tidigare år. Hänsyn till detta har inte kunnat tas i de redovisade prognoserna. Dock kan nämnas att effekten av detta är liten i förhållande till den övriga osäkerhet som finns i den använda prognosmetoden. |