![]() |
![]() | |
Skördeprognos för spannmål och ojeväxter 2007 | JO 29 SM 0701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarerI detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser 2007 avseende spannmål och oljeväxter. Preliminär skördestatistik 2007 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2007. Definitiva resultat kommer att redovisas under våren 2008. HektarskördarPrognoser för hektarskördar år 2007 presenteras i tabell 1. Dessa jämförs med hektarskördarna 2006 och med genomsnittliga hektarskördar under de senaste fem åren enligt den definitiva skördestatistiken. Enligt prognoserna blir årets hektarskördar för spannmålsgrödorna mellan 15 % och 35 % högre än 2006. Höstvete förväntas få ca 23 % högre skörd än 2006 som var ett år med extremt låg hektaravkastning. Jämfört med de genomsnittliga hektarskördarna för de fem närmast föregående åren beräknas 2007 års hektarskördar för spannmålsgrödorna bli mellan 1 % och 15 % högre. Beträffande oljeväxter
beräknas årets hektarskördar bli högre än 2006 års skördar för såväl höst- som
för vårgrödorna. Även jämfört med genomsnittet för de senaste 5 åren beräknas
skörden bli högre och då framför allt avseende höstgrödorna. Vädret för spannmåls- och oljeväxtodlingen har varit
gynnsamt under växtperioden. Vintern var mild vilket gynnade de höstsådda
grödorna. Våren präglades av varm och torr väderlek vilket gav ett tidigt
vårbruk. Den torra väderleken under våren kan till viss del ha haft en negativ
inverkan på avkastningen. Problemen med torka har dock varit betydligt större i
övriga delar av Europa. Vårens relativt torra väderlek ersattes med regn under
sommaren vilket också torde ha inverkat positivt för avkastningen. Fortsatt regn i samband med att grödorna har
mognat har lett till ökad risk för kvalitetsskador. Det är främst brödspannmålen
löper risk för skador. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Tabell 1 Hektarskörd,
kg/ha
![]() TotalskördarPrognosen av den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen för respektive gröda. De arealer som används är hämtade från Statens jordbruksverks administrativa stödregister i juni 2007. De i beräkningarna använda grödarealerna är de som redovisas i det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2007, preliminära uppgifter (JO 10 SM0702) som publicerades den 29 juni. Detta innehåller gröduppgifter som lämnats av de jordbrukare som ansökt om arealersättning och har minst 0,3 hektar åkermark. De preliminära och definitiva skördeuppskattningarna för år 2007 kommer också att beräknas utifrån stödregistret, även om arealerna troligtvis kommer att ändras något då de blir definitiva. Totalt beräknas spannmålsskörden bli ca 5,2 miljoner ton för år 2007 vilket är 26 % högre än förra årets skörd och ca 2 % högre än genomsnittskörden för de fem åren 2002 - 2006. Lägre odlad areal är den generella förklaringen till att totalskörden inte ökat mer jämfört med genomsnittet de senaste 5 åren (se JO 10 SM0702). Under de senaste åren har arealerna med oljeväxter kontinuerligt ökat vilket tillsammans med högre hektarskörd gjort att totalskörden 2007 beräknas bli högre än genomsnittet för de senaste fem åren. Jämfört med 2005 och 2006 års rekordskördar beräknas årets skörd bli ännu högre. Tabell 2 Hektarskörd,
areal och total skörd år 2007
![]() 1 Genomsnittet är beräknat utifrån faktiska skördar och hänsyn är inte tagen till att det var betydligt större arealer med spannmål och lägre arealer med oljeväxter i börja av perioden. Som ovan nämnts är årets spannmålsarealer från och med 2005 betydligt lägre än tidigare år, vilket är en följd av förändringar av EU: s system för direktstöd, dvs. övergången från arealstöd till gårdsstöd. Man kan anta att de arealer som tagits ur bruk för spannmålsproduktionen i genomsnitt har lägre avkastning än de arealer som används. Därvid skulle de arealer som i år används för spannmålsproduktion i genomsnitt ha något högre avkastning än de arealer som använts tidigare år. Hänsyn till detta har inte kunnat tas i de redovisade prognoserna. Dock kan nämnas att effekten av detta är liten i förhållande till den övriga osäkerhet som finns i den använda prognosmetoden. |