Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2010

JO 29 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Hektarskördar
Totalskördar

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2010. Preliminär skördestatistik för år 2010 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2010. Definitiva resultat kommer att redovisas under våren 2011.

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2010 presenteras i tablå A. Dessa jämförs med hektarskördarna 2009 och med genomsnittliga hektarskördar för de senaste fem åren enligt den definitiva skördestatistiken. Enligt prognosen blir årets hektarskördar för spannmålsgrödorna lägre för alla grödor utom höstkorn (+2 %) och rågvete (+8 %) jämfört med 2009 års hektarskördar. Av de grödor som enligt prognosen uppskattas bli lägre än 2009 är det blandsäd (-13 %), höstråg (-9 %) och vårkorn (-9 %) som minskar mest procentuellt sett. För höstvete, vårkorn och rågvete uppskattas 2010 års hektarskördar ligga i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren medan övriga spannmålsgrödor uppskattas hamna i intervallet ±2-5 % jämfört med 2005-2009.

Beträffande oljeväxter uppskattas årets hektarskördar bli lägre än 2009 års skördar för rapsen (höstraps -7 % och vårraps -3 %). Hektarskördarna för vårrybs uppskattas däremot att bli ca 2 % högre än 2009. Hur det förhåller sig med höstrybs är svårt att förutspå då underlaget i de definitiva skördarna för höstrybs var för litet och därmed osäkert för att publicera. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren uppskattas hektarskörden endast bli lägre för vårraps i år.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Temperaturen var kallare än vanligt under perioden januari-mars vilket i kombination med kontinuerliga snöfall gjorde att snön låg kvar ovanligt länge. Det har på många håll haft negativa effekter på höstgrödorna. Våren började med något högre temperaturer än vanligt i kombination med något mindre nederbörd i april för att i maj sedan vara lite kallare än normalt i södra Sverige. Slutet av juni och nästan hela juli har bjudit på mycket varmt och relativt torrt väder i stora delar av landet, vilket framförallt på torkkänsliga jordar varit missgynsamt för tillväxten.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Tablå A. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2010

Hektarskörd
2009

Genomsnitt
2005­­­-2009

Höstvete

6 300

6 310

6 300

Vårvete

4 510

4 570

4 400

Höstråg

5 430

5 960

5 590

Höstkorn

5 680

5 570

5 420

Vårkorn

4 200

4 600

4 210

Havre

3 670

4 000

3 820

Rågvete

5 120

4 750

5 120

Blandsäd

3 030

3 480

3 180

 

 

 

 

Höstraps

3 300

3 540

3 270

Vårraps

1 820

1 880

1 870

Höstrybs

1 820

.

1 720

Vårrybs

1 350

1 320

1 330


 

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är hämtade från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 3 juni 2010. De i beräkningarna använda grödarealerna är de som redovisas i det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2010, preliminära uppgifter (JO 10 SM 1002) som publicerades den 11 juni. Detta innehåller gröduppgifter som lämnats av de jordbrukare som ansökt om arealersättning. De preliminära och definitiva skördeuppskattningarna för år 2010 kommer också att beräknas utifrån stödregistret, även om arealerna troligtvis kommer att ändras något då de blir definitiva.

Totalt beräknas spannmålsskörden bli ca 4,8 miljoner ton för år 2010 vilket är ca 8 % lägre än förra årets skörd och ca 3 % lägre än genomsnittskörden för de senaste fem åren 2005-2009. Arealerna för vårvete har ökat med ca 40 % sedan förra året vilket ger en uppskattad ökning på nästan samma siffra för totalskörden av vårvete och 45 % högre än femårssnittet. Höstkorn är en annan gröda vars totalskörd uppskattas öka rejält i jämförelse med femårssnittet (+104 %).

Den gröda vars totalskörd uppskattas minska mest i procent räknat är höstrågen som minskar med ca 37 %. Mätt i ton räknat uppskattas vårkorn minska mest jämfört med 2009 (-323 000 ton). Den totala minskningen för spannmålsskörden beror dels på att de flesta grödor uppskattas få en sämre hektarskörd än förra året samt att spannmålsarealen har minskat sedan 2009.

Under de senaste åren har arealerna med oljeväxter kontinuerligt ökat, så även mellan 2009 och 2010 (+10 %). Det är i stort sett rapsarealerna som står för ökningen. Trots att hektarskörden för rapsen uppskattas minska i år så bidrar arealökningen till att totalskörden för oljeväxter 2010 uppskattas överstiga 0,3 miljoner ton, vilket är en ökning med 2 % jämfört med 2009. Detta skulle då bli den högsta noteringen sedan 1993.

Tablå B. Hektarskörd, areal och total skörd

 

Ha-skörd

Areal

Total skörd (tusen ton)

 

Prog. 2010
Kg

Prel. 2010
Ha

Prog.
2010


2009

Genom-snitt 5 år1

Höstvete

6 300

340 100

2 143

2 060

1981

Vårvete

4 510

66 965

302

218

209

Höstråg

5 430

25 439

138

218

151

Höstkorn

5 680

18 738

107

101

52

Vårkorn

4 200

298 976

1 257

1 580

1 447

Havre

3 670

165 524

607

744

765

Rågvete

5 120

37 753

193

253

266

Blandsäd

3 030

17 578

53

68

64

Summa spannmål

 

971 074

4 800

5 242

4 935

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 300

72 283

238

240

173

Vårraps

1 820

34 178

62

55

60

Höstrybs

1 820

499

1

.

2

Vårrybs

1 350

2 129

3

3

6

Summa oljeväxter

 

109 089

304

299

240


1 Genomsnittet är beräknat utifrån faktiska skördar och hänsyn är inte tagen till att det var betydligt större arealer med spannmål och lägre arealer med oljeväxter i början av perioden.