![]() |
![]() | |
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 | JO 29 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
Årligen presenteras uppskattningar av skörden för de
viktigare grödorna. Dessa uppskattningar har de senaste åren gjorts utifrån
intervjuundersökningar efter att tidigare ha byggt på objektiva mätningar av
skörden på olika provytor. Preliminära resultat från dessa
intervjuundersökningar publiceras under november/december och slutliga resultat
under våren nästkommande år. Då det finns ett behov av skördeinformation som kan
redovisas vid ett tidigare tillfälle, har Jordbruksverket utvecklat en
prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och
tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där
skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder.
Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med
sommaren 2013. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete,
vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, rågvete, höstraps,
vårraps, höstrybs och vårrybs. Så görs statistiken
Prognosmetod
Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå (med
nuvarande länsindelning omfattande 21 län) och väderdata från 11
väderstationer använts samt stödansökta arealer 2013. Väderdata utgörs av
månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden
för månaderna januari-oktober 1965–2012 och januari-juli 2013. För varje län
och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en
regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata
och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig
hektarskörd för riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna
på länsnivå är alltför osäkra för att särskilt redovisas. Eftersom väderdata
för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid
prognostillfället antas att temperatur och nederbörd dessa månader blir
”normala”. Vilket är ett medelvärde på de senaste 40 åren. Skördens beroende av vädret
Det kan konstateras att sambandet mellan skörd och väder är
komplext, kanske alltför komplext för att på ett någorlunda enkelt sätt kunna sammanfattas
i Väderförhållandena 2013
Följande tabell visar hur nederbörden och temperaturen varit
under 2013 jämfört med genomsnittet under de senaste 40 åren. För att få
jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s
där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 40 åren och s är
standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med
genomsnittet under de senaste 40 åren. Plusvärden betyder att årets
variabelvärde är större än normalt och minusvärden betyder på motsvarande sätt
att årets variabelvärde är mindre än normalt. Tilläggas bör att om t.ex. den normerade skillnaden i
temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda
regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt
i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och
genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit
under dessa 40 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex.
har Malmö, Växjö, Norrköping och Sundsvall alla en normerad skillnad på -0,5 i januari,
vilket för Malmös del innebär att årets temperatur var 1,5 grader lägre än
genomsnittet, i Växjö var den 1,4 lägre, i Norrköping var den 1,6 lägre och i Sundsvall
var den 2,1 grader lägre än genomsnittet. Därav är det svårt att ge en
uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och
millimeter. Tabellen ger ändå bra information om hur vädret varit
jämfört med genomsnittet. Plus eller minusvärden ger en indikation på att
temperaturen eller nederbörden varit högre eller lägre än genomsnittet samt att
höga värden (>1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med
genomsnittet är relativt stor. Tablå
C. Normerad skillnad mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de
senaste 40 åren
År 2013 började med att januari var kallare än vanligt i
nästan hela Sverige, medan det i februari varierade i landet. Temperaturen i
mars och april var till mestadelen kallare än vanligt medan maj och juni var
varmare än vanligt i nästan hela landet. Juli var liksom februari varierande
över landet. Det var mindre nederbörd än normalt i januari i nästan hela
landet, medan det var varierande över landet i februari. I mars var det åter mindre
nederbörd än normalt i nästan hela Sverige. Det följdes upp med varierande
nederbörd under april till juni, innan det i juli var mindre regn än normalt i
nästan hela landet. Statistikens tillförlitlighet
Felkällor
Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem
och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är: ¨
De gjorda prognoserna bygger på verkliga
uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2013. För efterföljande
månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna
kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från
normalåret. ¨
Antalet väderstationer är betydligt färre än
antalet län vilket gör att vädret vid vissa stationer får representera vädret i
flera län. Naturligtvis kan detta påverka resultaten betydligt då förhållandena
kan skilja sig åt både inom och mellan län. Samtidigt har vissa stationer lagts
ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte
utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer. ¨
Modellen med de vädervariabler som används,
månadsmedelvärdet för dygnsmedeltemperaturen och månadsvärde för nederbörden,
tar inte hänsyn till hur temperatur och nederbörd fördelar sig över månaden. Om
exempelvis nederbörden kommit under en kort period en månad påverkar detta
skörden annorlunda än om nederbörden varit jämnt utspridd över månaden. ¨
De slutliga skördeuppskattningarna, som delvis
ligger till grund för denna prognos, har inte tagits fram med samma metod genom
åren. Tidigare baserades dessa skördeuppskattningar främst på provtagningar i
fält medan de sedan 1998 baseras på telefonintervjuer. Som en följd av bytet av
metod för skördeuppskattningar, från provtagning till intervjumetod, har hektarskörden
fått en något annorlunda innebörd. När statistiken baserades på skörden från
provytor avsåg hektarskörden skörd per besådd area. När uppgifterna nu hämtas
från lantbrukarna blir det mer fråga om en hektarskörd som avser skörd per
bruttoareal av grödan. Det skulle i så fall ge en något mindre hektarskörd. De
prognosmetoder som använts här blir något osäkrare om nivån på den faktiska
skörden ändrats till följd av metodbyte. Föregående års prognoser
För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i
följande tabeller den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och
utfallet av de slutliga skördeskattningarna. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna
exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn
till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna.
Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel
som valts att skördas som grönfoder. Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd
respektive totalskörd var högre än den slutliga skördeuppskattningen och
negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var lägre än den slutliga
skördeuppskattningen. Tablå
D. Skillnader i hektarskörd mellan
tidigare års prognoser och utfallet i de slutliga skördeuppskattningarna, %
Tablå
E. Skillnader i totalskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet av de slutliga
skördeuppskattningarna, %
För höstkorn, rågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte
prognoserna direkt på väderdata då skördeuppskattningar inte gjorts under en
tillräckligt lång period. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på
vilka samband de har med andra grödor. Detta förklarar de något större
avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade
totalskörden för blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att
prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar
hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som mogen
gröda och inte som grönfoder. Prognosen för spannmål 2012 stämde relativt bra (en överskattning
med 6 % totalt) mot de slutliga skördeuppskattningarna. Prognosen bygger
på att vädret fr.o.m. augusti ska bli enligt ett normalår. För spannmål och
främst då havre har vädret inte varit tillräckligt bra medan det troligen har
varit mer gynnsamt för oljeväxter då prognosen för oljeväxter underskattades
med 12 %. Bra att veta
I slutet av maj i år publicerades en rapport med information
för den som vill göra en tidig bedömning av skörden. I november redovisas preliminära skörderesultat på riksnivå,
med ett urval av ca 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag. I början av december redovisas preliminär skörd av potatis. Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med
redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet
(drygt 4 000 lantbruk) redovisas i mitten av december. Slutlig statistik om 2013 års grödarealer redovisas under
1:a kvartalet 2014. Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2013
redovisas under 2:a kvartalet 2014. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |