 | |
| Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014 | JO 29 SM 1401 |
 Första sidan - I korta drag
Statistiken med kommentarerFakta om statistikenKontaktpersoner, mer information
In English |
Statistiken med kommentarer
Väder I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av
skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2014. Preliminär
skördestatistik för år 2014 kommer att redovisas på riksnivå i november och på
länsnivå i december 2014. Slutlig statistik av skörden för 2014 redovisas under
våren 2015. Väder
Vädret har varit växlande under året. I januari till maj har
det varit varmare än normalt i nästan hela landet, medan det i har varit mer
nederbörd än normalt i januari, februari och maj. Mars och april var det
varierande nederbörd i landet. Detta följdes av juni som var kallare än normalt
i nästan hela landet och hade varierande nederbörd och juli som var varmare än
normalt i hela Sverige samtidigt som det kom mindre nederbörd än normalt i
nästan hela landet. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och
framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 40
åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan
skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen
säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas. Hektarskördar
Prognoser för hektarskördar år 2014 presenteras i tablå A.
Dessa jämförs med hektarskördarna 2013 och med genomsnittliga hektarskördar för
de senaste fem åren enligt den slutliga skördestatistiken. Om den slutliga hektarskörden för höstvete blir enligt
prognosen så blir det den största hektarskörden för höstvete någonsin. Enligt prognosen får höstgrödorna högre
hektarskördar i år jämfört med 2013 års hektarskördar. Höstvete (+15 %) och rågvete (+13 %) förväntas
öka mest procentuellt. Havre och blandsäd är de grödor som enligt prognosen
uppskattas minska mest procentuellt med -13 % vardera. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren uppskattas
hektarskördarna för havre och vårkorn minska med -3 %
respektive -1 %. Resterande hektarskördar
uppskattas öka. Den största ökningen uppskattas bli för höstevete och rågvete
med 18 % respektive 13 %. Beträffande oljeväxter uppskattas årets hektarskördar bli större
än 2013 års skördar för vårrybs och höstraps med vardera 8 % respektive
7 %. Hektarskörden för vårraps uppskattas minska jämfört med 2013 med -5 %.
Jämfört med femårsgenomsnittet uppskattas årets hektarskördar vårraps minska
med -4 % medan resterande hektarskördar förväntas att öka. Den största
ökningen uppskattas bli för vårrybs med 13 %. Tablå A. Hektarskörd, kg/ha
1 Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på två år
eftersom sifforna för övriga år inte publicerats i den slutliga
skördestatistiken på grund av för litet underlag. Totalskördar
Prognosen för den totala skörden för respektive gröda
beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den
totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och är hämtade från
Jordbruksverkets administrativa stödregister den 4 augusti 2014 och avser all
stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna
avseende 2014, som publiceras våren 2015, baseras på de slutliga arealerna i JO
10 SM 1501 (Jordbruksmarkens användning 2014, slutlig statistik). Spannmålsskörden uppskattas bli drygt 5,6 miljoner ton för
år 2014, vilket är den största skörden sedan 1997. Årets skörd är en ökning med
ca 13 % jämfört med förra årets skörd och en ökning med ca 17 % jämfört
med genomsnittsskörden för de fem senaste åren 2009–2013. Den totala
spannmålsarealen ökar med ca 6 % jämfört med 2013. Den stora arealen
höstvete samt att höstvete uppskattas få en hektarskörd över 7 200 kg per
hektar bidrar till att den totala hektarskörden för spannmål ökar. Totalskördarna
för höstgrödor uppskattas öka jämfört med förra året vilket beror på både ökade
arealer och ökade hektarskördar. Den största ökningen uppskattas att bli för
höstvete, 108 %. Det är en ökning från 1,3 miljoner ton till 2,7 miljoner ton.
Detta innebär att höstvete svarar för knappt hälften av den totala
spannmålsskörden. De grödor vars totalskördar uppskattas minska mest är
blandsäd (-38 %) och vårvete (-37 %). Vårkorn är den gröda vars totalskörd i ton
räknat uppskattas minska mest (-437 800
ton) vilket beror på både mindre arealer och lägre uppskattade hektarskördar. Totalskörden för
oljeväxter uppskattas bli 0,3 miljoner ton vilket är ca 8 % mindre än
förra året men 2 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren, 2009–2013.
Den totala arealen för oljeväxter förväntas minska med 23 % jämfört med
2013 vilket påverkar totalskörden för oljeväxter. Tablå B. Hektarskörd, areal och total skörd
1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2014-08-04.
Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO10SM1402.
Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO10SM1402 samt
att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret
medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten. 2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga
statistiken för skördeuppskattningarna år 2009–2013. Genomsnittet för
höstrybs är endast baserat på två år eftersom sifforna för övriga år inte
publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||