![]() |
![]() | |
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017 | JO 29 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Totalskördar I detta
Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende
spannmål och oljeväxter för år 2017. Preliminär skördestatistik för år 2017
kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2017.
Slutliga skördeuppskattningar för 2017 redovisas våren 2018. Jordbruksverket
har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån
väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska
regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av
olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från
januari 1965 till och med sommaren 2017 samt arealer för 2017. Skördedata som
används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är
månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd
från en väderstation per län. Modellen säger inte något om kvaliteten på de
grödor som skördas. Skördeprognosen
omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn,
havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps,
vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och
totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och
oljeväxter totalt. I tablåerna E och F i avsnittet Statistikens
tillförlitlighet redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års
skördeprognoser och slutliga skördar. Totalskördar
Prognosen
för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den
prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som
används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa
stödregister den 4 augusti 2017 och avser all stödansökt grödareal vid
tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2017,
som publiceras våren 2018, baseras på de slutliga arealerna i
JO 10 SM 1703 (Jordbruksmarkens användning 2017, slutlig
statistik). År 2015
var det den största totalskörden av både spannmålsväxter och oljeväxter sedan
1990. Båda kategorierna hade mindre totalskördar 2016 medan prognosen för 2017 visar
att totalskördarna ökar igen. Årets spannmålsskörd förväntas bli den tredje
största under 2000-talet och oljeväxtskörden förväntas bli den näst största
under 2000-talet. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2016
samt prognosen för 2017. Figur A. Total spannmålsskörd
2000–2016 samt prognos för 2017 I tablå
A redovisas prognoserna för totalskördar för 2017 gällande spannmålsgrödor och
oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli drygt 5,7 miljoner ton för år 2017,
vilket är en ökning med 5 % jämfört med såväl förra året som genomsnittsskörden
för de fem senaste åren 2012–2016. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört
med 2016 beror främst på att hektarskördar av flertalet spannmålsgrödor
förväntas bli högre. Höstvete
svarar för knappt 49 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en
totalskörd på 2,8 miljoner ton. Det är en ökning med 12 % jämfört med 2016
och 22 % jämfört med genomsnittet för 2012–2016. Den näst största grödan är
vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,5 miljoner ton. Det är en ökning med
3 % jämfört med 2016 men en minskning med 8 % jämfört med genomsnittet
för åren 2012–2016. Höstråg förväntas öka med 33 % jämfört med 2016,
vilket är den största procentuella ökning. Den stora ökningen beror främst på
att arealerna ökar med 30 %. Totalskördarna för vårrågvete förväntas
minska mest procentuellt, den minskar med 35 %. Det beror både på minskade
arealer och lägre hektarskördar. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan och
står enligt prognosen för endast 0,1 % av den totala spannmålsskörden. Totalskörden
av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är en ökning med 32 %
jämfört med 2016 och 10 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste
åren, 2012–2016. Höstraps svarar för drygt 95 % av oljeväxtskörden och
förväntas få en totalskörd på 0,34 miljoner ton. Totalskörden av höstraps
förväntas öka med 35 % jämfört med året innan och 24 % jämfört med
genomsnittet för de fem senaste åren, 2012–2016. Ökningen beror främst på
större arealer. Vårraps är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en mindre
totalskörd i år än 2016. Den minskar med 13 % och det beror främst på
mindre arealer. I tablå
F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken finns
information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad
totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2012–2016. Skillnader
redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt. Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd
![]() 1 Enligt
Jordbruksverkets administrativa register, 2016-08-04. Arealerna kan skilja sig
jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1702. Detta
beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till
JO 10 SM 1702 samt att den publikationen avser arealer på
företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid
tidpunkten. 2
Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för
skördeuppskattningarna år 2012–2016. Hektarskördar
Prognoser
för hektarskördar år 2017 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med
hektarskördarna 2016 och med genomsnittliga hektarskördar för åren 2012–2016
enligt den slutliga skördestatistiken. Höstvete
är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2017. Enligt
prognosen blir den 6 880 kg/ha vilket är en ökning med 3 % jämfört
med 2016 men en minskning med 1 % jämfört genomsnittet för 2012–2016.
Havre, blandsäd och vårrågvete är de spannmålsgrödor som förväntas få en lägre
hektaravkastning 2017 än året innan. Vårrågvete förväntas minska mest
(-11 %) till 3 360 kg/ha. Vårrågvete blir då den spannmålsgröda med
lägst hektaravkastning 2017. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren
uppskattas hektarskördarna för de flesta spannmålsgrödorna öka. Blandsäd
förväntas öka mest med 8 %. Bland
oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen.
Hektarskörden uppskattas till 3 200 kg/ha. Det är ökning med 7 %
jämfört med 2016 och en minskning med 9 % jämfört med genomsnittet för
2012–2016. Höstrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en högre
hektarskörd än både 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt
prognosen blir hektarskörden av höstrybs 1 920 kg/ha. Procentuella
skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar
enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnitt Statistikens
tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Redovisning sker per gröda och för
åren 2012–2016. Tablå B. Hektarskörd, kg/ha
![]() 1
Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på fyra år eftersom siffrorna för 2013
inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet
underlag. Väder
I
januari i år var det kallare än normalt i södra Sverige och varmare i övriga
landet. Februari och mars var sedan varmare än normalt i hela landet och
följdes av april som var kallare än normalt i nästan hela landet. I maj och
juni var det framför allt kallare än normalt i Norrland medan juli var kallare
än normalt i nästan hela Sverige. Floda i Södermanland är den enda stationen
som vi hämtar data från som var varmare än normalt under hela perioden, januari
till juli. Nederbörden har varierat hittills i år. I januari var det mindre
nederbörd än normalt i nästan hela landet. Det följdes av februari som
varierade beroende på var i Sverige mätstationen fanns och mars som hade mer
nederbörd än normalt i stora delar av landet. Under perioden april till juli
var det sedan mindre nederbörd vid de flesta av de mätstationer som ingår i
skördeprognosen. Hur temperaturen varit under 2017 jämfört med normalt
redovisas i tablå C och tablå D visar hur nederbörden varit jämfört med
normalt. Tablå C
och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och
nederbörden varit under 2017 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren.
För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i
formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de
senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i
år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder
att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att
årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en
indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor. Tilläggas
bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två
regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt
lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom
skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med
hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation
skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Stockholm-Bromma (Stockholm), Prästkulla
(Jönköping) och Boden (Norrbotten) en normerad skillnad på -0,8 i juli gällande
temperaturen. För Stockholm-Brommas del innebär det att årets temperatur var 1,3
grader lägre än genomsnittet. I Prästkulla var den 1,4 grader lägre och i Boden
1,1 grader lägre än genomsnittet. Därför är det svårt att ge en uppskattning om
vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter. Prognoserna
bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår,
det vill säga medelvärdet för de senaste 30 åren. Skulle vädret från augusti
och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna
och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om
kvaliteten på de grödor som skördas. Temperatur
I tablå
C kan man se hur temperaturerna 2017 har varit jämfört med normalt. I
januari–mars samt maj–april har det varmare än normalt i stora delar av landet
medan det varit kallare än normalt i april och juli för alla mätstationer utom
Floda i Södermanland. Tablå
C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata
under de senaste 30 åren
![]() Nederbörd
Tablå D
visar att nederbörden varierat i landet jämfört med normalt på respektive
mätplats. Framför allt var det mindre nederbörd än normalt i januari samt maj till
juli. Tablå
D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata
under de senaste 30 åren
![]() |