Statistiken med kommentarer

Totalskördar
Hektarskördar
Väder

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2019. Preliminär skördestatistik för år 2019 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2019. Slutliga skördeuppskattningar för 2019 redovisas våren 2020.

Jordbruksverket har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2019 samt arealer för 2019. Skördedata som används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd från en väderstation per län. Modellen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. I tablåerna E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års skördeprognoser och slutliga skördar.

På grund av att förra årets skördeprognos inte klarade av att förutse vilka konsekvenser torkan fick har Jordbruksverket i år även valt att skicka ut en enkät till ett urval på 200 lantbruksföretag för att se om korrigeringar skulle behöva göras för årets prognos. Då resultatet av enkätundersökningen ligger i linje med var prognosen visar har vi därför kommit fram till att någon justering av prognosen inte behöver göras.

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 7 augusti 2019 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2019, som publiceras våren 2020, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1902 (Jordbruksmarkens användning 2019, slutlig statistik).

Förra årets spannmålsskörd blev rekordlåg, främst på grund av torkan förra sommaren men även till följa av lägre arealer av höstsått spannmål. Årets spannmålsskörd förväntas emellertid att bli den tredje största under 2000-talet: detsamma gäller för oljeväxtskörden som också är den tredje största under 2000-talet. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2018 samt prognosen för 2019.

 

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2018 samt prognos för 2019

I tablå A redovisas prognoserna för totalskördar för 2019 gällande spannmålsgrödor och oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli knappt 5,9 miljoner ton för år 2019, vilket är en ökning med 10 % jämfört med de fem senaste åren 2014–2018 samt med 80 % jämfört med den på grund av torka exceptionellt låga skörden 2018. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med femårssnittet beror på ökade arealer av höstsådda spannmålsgrödor, vilka ger högre avkastning, samt att hektarskördar av flertalet spannmålsgrödor förväntas bli högre.

Höstvete väntas svara för ungefär 52 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 3,1 miljoner ton. Det är en ökning med 22 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och mer än en fördubbling jämfört med 2018. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,3 miljoner ton. Det är en ökning med 29 % jämfört med 2018 men en minskning med 4 % jämfört med genomsnittet för åren 2014–2018. Höstråg förväntas öka med 61 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018, vilket är den största procentuella ökningen jämfört med femårsgenomsnittet. Den stora ökningen beror främst på att arealerna har ökat med 70 %. Totalskördarna för vårrågvete förväntas minska mest procentuellt, den minskar med 50 % jämfört med 2014–2018. Det beror främst på minskade arealer. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan och står enligt prognosen för endast 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är en ökning med 13 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren 2014–2018 och 63 % jämfört med 2018. Höstraps svarar för drygt 97 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,34 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 16 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2014–2018. Ökningen beror främst på större arealer. Vårraps förväntas få mindre totalskörd i år jämfört med både 2018 och genomsnittet för 2014–2018. Minskningen jämfört med genomsnittet 2014–2018 förväntas bli 39 % för vårraps. Det beror främst på mindre arealer.

I tablå F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2014–2018. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

 

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Gröda	Hektarskörd (Kg)	Areal (Ha)	Total skörd (tusen ton)
	Prognos 2019	Preliminär 20191	Prognos 2019	2018	Genom-snitt 5 år2
Höstvete	7 260	423 337	3 072	1 400	2 528
Vårvete	4 630	48 502	225	220	302
Höstråg	6 320	33 410	211	88	131
Höstkorn	6 190	20 914	129	55	94
Vårkorn	4 840	278 231	1 346	1 040	1 409
Havre	4 500	149 962	675	364	644
Höstrågvete	6 100	27 860	170	64	164
Vårrågvete	3 460	1 046	4	3	8
Blandsäd	3 630	10 380	38	22	44
Summa spannmål		993 641	5 869	3 256	5 322
Höstraps	3 350	101 100	339	203	292
Vårraps	2 090	4 494	9	13	15
Höstrybs	2 030	1 232	3	1	1
Vårrybs	1 010	943	1	1	1
Summa oljeväxter		107 769	351	218	310

1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2019-08-07. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1901. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO 10 SM 1901 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2014–2018.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015, 2016 och 2018 samt ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på totalskördar av rågvete 2014 samt totalskörd av höstrågvete 2015–2018.
Genomsnittet för vårrågvete är baserat på totalskördar för 2015–2018.

 

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2019 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med genomsnittliga hektarskördar för åren 2014–2018 och med hektarskördarna 2018 enligt den slutliga skördestatistiken.

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2019. Enligt prognosen blir den 7 260 kg/ha vilket är en ökning med 8 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och en ökning med 52 % jämfört med 2018. Samtliga spannmålgrödor förväntas att få en högre hektaravkastning 2019 än genomsnittet för 2014–2018. Vårrågvete förväntas ha den lägsta ökningen jämfört med femårsgenomsnittet för 2014–2018 och är även den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning för 2019, 3 460 kg/ha. Blandsäd förväntas öka mest med 12 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 350 kg/ha. Det är ökning med 2 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och en ökning med 43 % jämfört med 2018. Vårrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en lägre hektarskörd än både 2018 och genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden av vårrybs 1 010 kg/ha.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnitt Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2014–2018.

 

 

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Gröda	Prognos 2019	Hektarskörd 2018	Genomsnitt 2014­­­–2018
Höstvete	7 260	4 790	6 730
Vårvete	4 630	2 760	4 290
Höstråg	6 320	4 510	6 020
Höstkorn	6 190	3 770	5 720
Vårkorn	4 840	3 000	4 580
Havre	4 500	2 570	4 060
Höstrågvete	6 100	4 020	5 470
Vårrågvete	3 460	2 430	3 330
Blandsäd	3 630	2 280	3 240
Höstraps	3 350	2 340	3 290
Vårraps	2 090	1 470	1 880
Höstrybs	2 030	870	1 470
Vårrybs	1 010	1 070	1 200

   År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015, 2016 och 2018 samt ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på hektarskördar av rågvete 2014–2015 samt hektarskörd av höstrågvete 2015–2018.
Genomsnitt för vårrågvete är baserat på hektarskördar för 2015–2018.

 

Väder

I januari i år var det kallare än normalt i nästan hela landet. Februari, mars och april var sedan varmare än normalt i hela landet och följdes av maj som var kallare än normalt i nästan hela landet. I juni var det varmare än normalt i hela landet medan juli var kallare i nästan hela landet. Floda i Södermanland är den enda stationen som vi hämtar data från som var varmare än normalt under perioden, februari till juli. Nederbörden har varierat hittills i år. I mars och maj var det mer nederbörd än normalt i nästan hela landet. Där emellan hade april mindre nederbörd i hela landet. Under juni och juli var det sedan mindre nederbörd vid de flesta av de mätstationer som ingår i skördeprognosen. Hur temperaturen varit under 2019 jämfört med normalt redovisas i tablå C och tablå D visar hur nederbörden varit jämfört med normalt.

Tablå C och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och nederbörden varit under 2019 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Skara (Västra Götaland), Karlstad (Värmland) och Frösön (Jämtland) en normerad skillnad på -0,7 i maj gällande temperaturen. För Skaras del innebär det att årets temperatur var 1,1 grader lägre än genomsnittet. I Karlstad var den 1,1 grader lägre och på Frösön 1,3 grader lägre än genomsnittet. Därför är det svårt att ge en uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 30 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Temperatur

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2019 har varit jämfört med normalt. I februari–april samt juni har det varmare än normalt i stora delar av landet medan det varit kallare än eller normalt i maj och juli för alla mätstationer utom Floda i Södermanland.

 

Tablå C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län	Station	Jan	Feb	Mars	April	Maj	Juni	Juli
Stockholms	Stockholm-Bromma	-0,4	1,0	0,5	0,8	-0,4	2,0	-0,8
Uppsala	Uppsala	-0,6	1,0	0,5	1,1	-0,3	2,1	-0,8
Södermanlands	Floda	-0,7	1,1	1,0	1,4	0,8	2,1	0,6
Östergötlands	Norrköping	-0,4	1,2	0,8	0,9	-0,5	2,3	-0,3
Jönköpings	Prästkulla	-0,2	1,3	0,8	0,8	-0,9	2,8	0,3
Kronobergs	Växjö	-0,2	1,2	0,9	1,1	-0,8	2,3	-0,1
Kalmar	Kalmar	-0,2	1,2	1,1	0,3	-0,3	2,5	-0,6
Gotlands	Visby flygplats	-0,3	1,0	0,8	0,9	-0,2	2,5	-0,9
Blekinge	Bredåkra	-0,2	1,3	1,1	1,3	-0,4	2,4	-0,2
Skåne	Malmö	0,2	1,2	1,2	0,8	-0,5	2,3	0,1
Hallands	Ullared	-0,1	1,0	0,8	1,1	-1,0	1,7	-0,1
Västra Götalands	Skara	-0,2	1,2	0,8	1,3	-0,7	1,6	-1,3
Värmlands	Karlstad	-0,6	1,0	0,5	2,0	-0,7	1,1	0,0
Örebro	Örebro flygplats	-0,3	1,2	0,8	1,7	-0,4	1,7	-0,1
Västmanlands	Västerås	-0,6	1,0	0,5	1,1	0,0	1,8	-0,4
Dalarnas	Falun-Lugnet	-0,3	1,0	0,3	1,1	-0,4	1,6	-0,4
Gävleborgs	Järvsö	0,2	1,1	0,5	0,6	-0,7	1,1	0,0
Västernorrlands	Forse	-0,8	0,6	-0,1	0,9	-0,8	0,8	-0,6
Jämtlands	Frösön	-0,3	0,7	-0,4	1,5	-0,7	0,8	0,0
Västerbottens	Umeå	-1,6	0,3	0,2	1,5	-0,1	0,7	-0,5
Norrbottens	Boden	-1,4	0,4	0,5	2,3	0,0	1,3	-0,3

 

Nederbörd

Tablå D visar att nederbörden varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Framför allt var det mer nederbörd än normalt i mars samt maj medan den var mindre i april, juni och juli.

 

 

Tablå D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län	Station	Jan	Feb	Mars	April	Maj	Juni	Juli
Stockholms	Vallentuna	-0,2	1,4	2,1	-1,2	1,1	-1,1	-0,2
Uppsala	Uppsala	-0,1	0,7	1,9	-1,6	1,0	-0,8	0,1
Södermanlands	Floda	-0,1	-0,2	2,7	-1,6	0,2	-0,5	-1,1
Östergötlands	Norrköping	0,1	0,1	1,8	-1,5	0,3	-0,9	0,1
Jönköpings	Prästkulla	-0,2	0,7	2,7	-1,1	0,0	-1,0	-0,3
Kronobergs	Växjö	-0,4	0,8	2,8	-1,5	0,1	-0,7	-0,3
Kalmar	Kalmar	0,2	1,0	0,6	-1,4	0,2	-1,2	-0,6
Gotlands	Visby	0,1	1,8	3,9	-1,6	1,4	-0,2	0,9
Blekinge	Lyckeby	0,3	1,2	1,8	-0,2	0,4	-1,1	-0,2
Skåne	Malmö	0,4	1,6	3,7	-1,4	-0,5	0,0	-0,6
Hallands	Ullared	-0,4	1,5	3,8	-0,4	0,7	-1,2	0,6
Västra Götalands	Skara	-0,4	-0,1	3,8	-1,6	1,4	-0,4	-0,3
Värmlands	Väse	-0,2	0,7	2,6	-1,7	0,3	-0,5	-0,4
Örebro	Örebro	0,5	0,2	2,4	-1,6	0,3	0,3	-0,6
Västmanlands	Västerås	0,3	0,5	1,3	-1,6	1,5	-0,5	0,2
Dalarnas	Falun-Lugnet	0,2	0,6	2,8	-0,9	0,5	-1,3	-0,8
Gävleborgs	Järvsö	0,3	1,0	3,5	-0,7	2,0	1,3	-0,7
Västernorrlands	Multrå	-0,5	0,3	0,8	-1,1	0,8	-0,8	-1,1
Jämtlands	Tullus	-0,6	-0,3	0,7	-1,4	1,1	0,5	-1,1
Västerbottens	Tavelsjö	-1,3	0,0	2,1	-1,2	2,6	0,1	-0,8
Norrbottens	Harads	-0,8	-0,1	1,4	-1,3	3,9	-0,3	-1,9