Pressmeddelande från Jordbruksverket 1999-12-02

Svenskt lantbruks produktivitet i förhållande till andra länder i EU

- Det finns tecken som tyder på att jordbruket i Sverige tappar i förhållande till andra länder i EU. Med tanke på att jordbrukets förmåga att hävda sig blir än mer viktigt om EU utvidgas med central- och östeuropeiska länder och om ett nytt WTO-avtal innebär lägre skyddsnivåer, kan utvecklingen vara oroande. Det säger Jordbruksverkets generaldirektör Ingbritt Irhammar som samtidigt framhåller att det även finns indikatorer som tyder på att svenskt jordbruk håller ställningarna.

Jordbruksverkets har studerat förändringar hos det svenska jordbrukets förmåga att hävda sig gentemot andra länders jordbruk under 1990-talet. De länder som ingår i studien är Frankrike, Storbritannien och Tyskland (stora producenter), Danmark och Finland (närliggande marknader) samt Irland och Nederländerna (stora exportörer av livsmedel). Fokus ligger på jordbrukets roll som livsmedelsproducent och tar inte hänsyn till jordbrukets roll för att uppnå regional balans eller positiva miljövärden.

I studien jämförs utvecklingen inom fem områden som alla talar till Sveriges nackdel:
- Bytesförhållandet mellan priser för producerade varor och priser för insatsvaror och tjänster ser ut att utvecklas mer ogynnsamt för Sverige än för jämförda länder (undantaget Finland).
- Skillnaden mellan intäkter och vissa kostnader ställt i relation till arbetsinsatsen har utvecklats sämre i Sverige. För Sveriges del har det inträffat en försämring med totalt fem procent (i Danmark och Frankrike en förbättring med 40-50 procent).
- Arbetsproduktiviteten har utvecklats bättre i flera av de andra undersökta länderna.
- Andelen stora animalieproducerande företag är låg i Sverige (utgångspunkten är här att kostnaderna blir lägre vid ökad storlek).
- I Sverige (och Finland) består lantbrukarnas totala intäkter i mycket högre grad av direktstöd än i jämförda länder. Det leder troligen till en lägre intensitet i den traditionella jordbruksproduktionen, vilket på sikt kan medföra sämre lönsamhet.

Det finns även tecken som talar för att svenskt jordbruket håller ställningarna:
- Produktionen av viktigare jordbruksprodukter i Sverige har inte minskat under 1990-talet.
- Den svenska avkastningen av både animalier och vegetabilier har utvecklats på ungefär samma sätt som i de jämförda länderna.
- Handelsbalansen för jordbruksprodukter och livsmedel har varit i stort sett oförändrad under åren 1993 till 1998.

Rapporten "Hur går det för svenskt jordbruk? En jämförelse med några konkurrentländer" kan beställas direkt från webbplatsen eller via fax 036-34 04 14. Priset är 100:- (exklusive moms).

Kontaktpersoner:
Harald Svensson, chef kontrollavdelningen, tel 070-553 95 64
Bengt Johnsson, handläggare marknadsenheten, tel 036-15 51 38
Bo Norell, handläggare internationella enheten, tel 036-15 59 09