Pressmeddelande från Jordbruksverket 1998-07-30

Förenkla EU:s jordbruksstöd

Vid det svenska EU-inträdet 1995 fick Jordbruksverket i uppdrag att administrera stödet till svenskt jordbruk. Antalet stödformer har ökat kraftigt och systemet har blivit svåröverblickbart och upplevs av många lantbrukare som komplicerat.
- Regeringen har tillsatt en utredning med representanter för berörda myndigheter och organisationer med uppdrag att se över miljöstöden, ett område där Sverige har stort inflytande över stödsystemets utformning. Jordbruksverket kommer inom utredningen att arbeta för att begränsa antalet stödformer och rensa i de detaljerade skötselkraven. Det säger Jordbruksverkets generaldirektör Ingbritt Irhammar vid en lantbrukarträff på Öland.

EU:s direktstöd kan delas in i fyra huvudgrupper: arealersättning, djurbidrag, regionala stöd och miljöstöd. Inom dessa grupper finns olika typer av stöd och varianter inom varje stöd. Ser man till miljöstöden så har antalet blivit fler för varje år. 1995 tillämpades fyra stöd och i år är antalet tretton. De två nya stöd som tillkommit 1998 är Resurshushållande konventionellt jordbruk och Återskapande av slåtterängar.
Något som ibland glöms bort i diskussionen kring stöden är att en av anledningarna till att ansökningsmaterialet är omfattande och detaljerat är att det ställs hårda formella krav från EU:s sida. Revisionskraven är hårda och uppstår det en tvist ska dokumenten hålla för en rättslig prövning.
- Den snabba ökningen av antalet stöd och konstruktionen av dem med olika villkor för olika regioner gör att det krävs en relativt omfattande administration för att klara hanteringen. Målsättningen från Jordbruksverkets sida är dock dels att minska antalet stöd, föra samman likartade stöd, dels att arbeta fram mer generella tillämpningsregler, menar Irhammar, och fortsätter:
- Samtidigt vill jag framhålla att den tid det tar att fylla i ansökningsformulären är väl investerad tid. Bidragen från EU utgör i genomsnitt för hela Sverige 20-25 procent av lantbrukets intäkter.

Jordbruksverkets analys av de förslag som EU-kommissionen lämnat angående förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken, den så kallade Agenda 2000, visar att det tyvärr finns anledning till oro inför framtiden. Den övergripande inriktningen, sänkning av de generella stöden och ökad satsning på miljö- och regionalpolitik, är nödvändig och ett steg i rätt riktning. Önskemålen att förenkla har dock fått en undanskymd roll. Direktstöden verkar med något undantag bli mera komplicerade.
- Ska vi nå framgång är det nödvändigt att Sverige bidrar med konstruktiva förslag i Bryssel, avslutar Ingbritt Irhammar.

Kontaktpersoner:
Ingbritt Irhammar, generaldirektör, tel 070-595 93 50
Madeleine Widerström, info.sekr, tel 070-604 06 21