Version: 3.1.5 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.5 Tid: 20201006-1427 |
Jordbruksverket tar årligen fram beräkningar som visar konsumtionen av livsmedel i Sverige. Beräkningarna omfattar såväl förädlade livsmedel som råvaror, till exempel mjöl och kött. Av beräkningarna framgår också hur kostens näringsinnehåll ser ut.
Under perioden 1960 till 2014 så har konsumtionen av råvaror som till exempel mjöl, potatis och strösocker minskat. Samtidigt köper vi mer förädlade livsmedel såsom matbröd, pommes frites, läsk, sylt och färdiglagad mat. Så här har vi ändrat vår konsumtion:
Den senaste statistiken visar en fortsatt hög köttkonsumtion för 2014. Vi konsumerade 88 kilo kött per person år 2014. Ökningar har skett såväl för griskött som för nötkött och fågelkött.
Priserna på livsmedel följde i stort den allmänna prisutvecklingen mellan åren 1960 och 1990. Därefter ökade inte livsmedelspriserna lika mycket som inflationen, maten blev alltså generellt billigare jämfört med andra varor. Det berodde bland annat på EU-inträdet 1995 och en sänkt matmoms år 1996. Från år 2008 och mellan de flesta åren fram till 2015 har dock matpriserna generellt stigit snabbare än varor i genomsnitt.
Prisutvecklingen för livsmedel och alkoholfria drycker i förhållande till varor i genomsnitt (KPI), index 1980 = 100, 1980-2015. Källa: SCB.
Prisutvecklingen skiljer sig mellan olika varugrupper. Exempel på produkter som förhållandevis billigare efter EU-inträdet är gris- och fågelkött, medan bananer, ris och socker blev förhållandevis dyra.
I våra publikationer finns mer att läsa om livsmedelskonsumtionen och matpriserna. Här följer några exempel.
Livsmedelskonsumtionen 1960-2006
Femton år som medlem i EU - Förändringar i konsumtionsmönstret
Femton år som medlem i EU - Förändringar i matpriserna
Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster
Trender i matkonsumtionen - folkhälsoaspekter
Sidan senast uppdaterad: 2020-06-25
http://djur.jordbruksverket.se/12674.html